SJ personvagnar av 1950-talsmodell

Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter ursprunligt littera.

Inledning

Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.

Vagnskorgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning, som dock var något bredare än vestibulernas. Därmed fanns det ett visst taköverhäng över dörrarna. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sätt med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare. Korgarnas bredd i enlighet med den svenska lastprofilen innebär att vagnarna endast kan trafikera Sverige och Norge. Vagnar med dansk uppvärmning (underlittera k eller b) har dispens för trafik till Köpenhamn.

Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få sth höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade modifierade vagnar underlittera R för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.

De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom B1c var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid denna tid monterades också fasta slutsignaler.

Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Vid 1980-talets slut övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en mörkblå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den mörkblå randen med en röd rand under bröstlisten.

När vagnarna levererades gällde SJ litterasystem mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt litterasystem där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell

BCo2

Tillbaka till toppen

Huvuddimensioner BCo2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 48
Sittplatser andra klass: 0
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867

Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.

Tryckta referenser BCo2

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

BFo4

Tillbaka till toppen

Huvuddimensioner BFo4

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 12
Sittplatser andra klass: 48
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539

Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.

Tryckta referenser BFo4

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

WLABo6

Tillbaka till toppen

Huvuddimensioner WLABo6

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 20
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

Interiör av första klass salong i ABo3 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11386.

Tågåkeriet i Bergslagen AB AB3 nr. 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons

Tryckta referenser WLABo6

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

TGOJ ABo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera Bo1. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera Bo1k 1964. Littera ändrades till B1 och B1K 1970.

Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ.

När DSB gick över till elvärme konverterades ett antal vagnar till dansk elvärme och fick littera B1E, ändrat till B1K 1978.

Mellan 1986 och 1990 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, två handikapplatser, UIC-kabel och högtrycksledning.

År 2000 överfördes tre vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet, bland annat till Tågkompaniet.

När 60-talsvagnarna började avvecklas 2004 togs även B1-vagnarna ur trafik. De sista gick i ordinarie trafik 2006, och vagnarna skrotades eller såldes. Tågkompaniet köpte tre av dessa. Netrail köpte sammanlagt fem vagnar, några av dem hyrdes ut till Veolia från 2009 för trafik med "Snälltåget". Veolia köpte också egna B1. NetRail hyrde också ut vagnar till Blå Tåget (denna trafik upphörde 2019).

Huvuddimensioner TGOJ ABo1

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 62
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

SJ Bo1 i ursprungligt skick med bälgar 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10540

Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.

Tryckta referenser TGOJ ABo1

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Bo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera Bo5 och 30 vagnar littera Bo5b. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar. I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Bo5 hade en förebild i äldre vagnar littera Bo8, där fanns det dock kupéer i bägge vagnsändar. Littera ändrades till B5 respektive B5B 1970.

Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera Bo8 i långväga tåg. I dessa tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.

I slutet på 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria.

Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till 6. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera B5G, B5F (med telefonautomat) eller BS5 (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till B5FKRT 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort.

Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera K.

SSRT tog över fyra B5 2000, för använding i uthyrningstrafik. Dessa vagnar har hyrts av Tågkompaniet och Veolia.

Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna fick nytt littera B15.

SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använda sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.

Huvuddimensioner Bo5/Bo5b

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 68/60
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903

Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.

Modeller Bo5

Skala H0

• Fleischmann
  • 1966 släpptes en Bo5b med lösa destinationsskyltar, katalognummer 1534.
  • 1971 släpptes en Bo5b med fast destinationsskylt, katalognummer 5155.
• Lima
  • 1990 släpptes en B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar, katalognummer 9158-S och 9293.
  • 1997 släpptes en B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9293.
  • 1999 släpptes en B5B i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9013.
  • 2000 släpptes en B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9017.
• Märklin
  • 1997 släpptes en B5KRT i blå målning, katalognummer 4377.
  • 2000 släpptes en B5K i blått med rött band, katalognummer 43782.
• NMJ
  • 2008 släpptes två Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.001 och 205.003.
  • 2009 släpptes två B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.002 och 205.004.
  • 2009 släpptes en B5K i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.301.
  • 2009 släpptes en B5FKRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.302.
  • 2010 släpptes två B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer, katalognummer 205.101 och 205.102.
  • 2011 släpptes en B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning, katalognummer 205.201.
  • 2018 släpptes två B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer, katalognummer 205.501 och 205.502.
  • 2018 släpptes en Tågab BS5, katalognummer 205.601.
  • 2019 släpptes en B5B i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.401.
  • 2019 släpptes en B5KRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.402.

Skala N

• Möllehem Gårdsproduktion har en B5 som en byggsats.

Tryckta referenser Bo5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 40-44 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar med barnkupé." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 45-46 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo5

Järnväg.net: B5 (Bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo5/B5 (NMJ:s modeller).

Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5 (NMJ:s modeller).

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B5 (Modell i skala N).

B1c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera B1c. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 blev trots detta RB1. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra klass (2+2). Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i andra vagnsänden vid caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor. B1c hade vulster redan vid leverans som första vagnstyp vid SJ. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster. SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av Bo8c och RBo11.

Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning som ersatte de ordinarie sittplatserna. Dessa vagnar fick nytt littera R2. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "InterCity" och gula pilar.

Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i svart och rött. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.

Ett antal vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera R12. Dessa gick kvar i trafik till 2010. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och märktes i Inlandsbanans färgsättning. SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter det, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.

Huvuddimensioner B1c

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 16
Sittplatser café: 32
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Modeller B1c

Skala H0

• Dekaler och etsat har etsark för RB1 och R12, för konvertering av NMJ-vagnar.
• 2020 aviserade NMJ en B1c på Nürnbergmässan.

Tryckta referenser B1c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).

Webreferenser B1c

Järnväg.net: RB1 (Bilder och beskrivning)

Järnväg.net: R2 (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat

DFo28

Tillbaka till toppen

Beskrivning

En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera DFo28. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning på 28 m2 och en tjänstekupé . Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en skjutdörr till postavdelningen och en dubbeldörr till resgodsavdelningen, och dessutom ett brevinkast till postavdelningen. Vid leverans var vagnarna målade i SJ röd 92 med ett gult fält vid brevinkastet. Littera ändrades till DF28 1970. En vagn förstördes i en olycka 1979.

År 1983 fick vagnarna en ny färgsättning med blå och gula ränder nedanför bröstlisten och tre blå posthorn på gula fält.

Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen, och brevinkastet togs bort. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill med ett blått posthorn, och mörkblått över fönstren. Dessa vagnar fick nytt littera D38F eller D38RT. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för postens rullvagnar, och fick littera D48. I slutet av 1990-talet målades de helt i en gult färgschema.

Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Samtliga vagnar fördes över till Green Cargo 2001 och fick nytt littera Db. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och tre till Tågab 2016.

Huvuddimensioner DFo28

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Yta postkupé: 28 m2
Resgodsyta: 28 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Lastning i resgodsavdelningen i SJ DFo28 5068, 1965. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10793

Premiär för DFo28 i Nordpilen, tåg 94, 1965. Sortering av brev. Foto Yngve Hellström, Digitalt museum POST.015637.

Modeller DFo28

Skala H0

• Dekaler och etsat har etsplåtar för att bygga om en NMJ-vagn till DFo28/D48/Db.

Tryckta referenser DFo28

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo28 Post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 53-55 (Beskrivning), s 107 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Svante Runberger: "SJ post- och resgodsvagn litt DF28." i järnvägar! nr 3/1982 (Ritning, beskrivning).

Webreferenser DFo28

Järnväg.net: DF28/D38/D48/Db (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat

Fo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot 35 resgodsvagnar littera Fo5a 1961-1962 och tio resgodsvagnar Fo5b 1961. Vagnarna var kortare än övriga vagnar av 1960-talsmodell, eftersom godsmängderna i resgdsvagnarna hade minskat på 1950-talet. Fo5a var inredda med en stor resgodsavdelning. Fo5b hade en korridor på sidan av resgodsavdelningen för att kunna gå trafik mitt i tågen, samt kunna gå i färjetrafiken till Danmark. Bägge vagnstyperna hade en tjänstekupé med pentry i ena änden. Vid leverans var alla vagnar utrustade med boggier m/42. Korgen hade en stor skjutdörr ungefär mitt på bägge sidorna och vestibuler i bägge ändar.

Fo5a användes i alla typer av tåg i hela landet, ibland användes två vagnar i samma tåg när godsvolymerna var stora. Fo5b användes trafiken till Köpenhamn så länge denna skedde med färjor. Därefter användes de som övriga Fo5.

Sth ökades till 130 km/h 1968-1969. Vid litterareformen 1970 blev littera F5 respektive F6K. När DSB gick över till elvärme 1978 byggdes F6K om för detta. För någon tid hade vagnarna bägges system och littera F6EK, sedan togs ångvärmen bort och littera återgick till F6K.

Samtliga vagnar byggdes om med början 1990. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz boggier, sth höjdes till 160 km/h och inbyggda slutsignaler monterades. Efter ett tag byttes dörrarna ut motordrivna rullportar. I samband med denna ombyggnad ändrades F5 till littera F33R och F6K till littera F24K. Vid denna ombyggnad målades vagnarna vita med grafitgrå fält i fönsterhöjd. Vagnarna märktes först med "SJ Expressgods", därefter med ett posthorn och "Express" och till sist med "SJ Express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna i huvudsak ställdes av. Några vagnar användes fortfarande i chartertåg och hann med att målas svarta. SJ sista vagn i trafik såldes till Veolia 2014. En annan vagn har sålts till Svensk Tågkraft.

Huvuddimensioner Fo5a/Fo5b

Löb: 16,00 m
Hjulbas: 9,10+2,40 m
Resgodsyta: 33/24 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

SJ F24K 55204 på Järnvägsmuseum 2010. Källa Digitalt museum Jvm21392

Modeller Fo5

Skala H0

• 1977 släppte Lima en F5 i brunt med MD-boggier, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
• 1979 släppte Lima en F5 i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
• 1981 släppte Lima en F5 i brunt med boggier m/42, silverfärgade fönsterbågar, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
• 1979 släppte Lima en F6K i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335. Endast i presentsats.
• 1990 släppte Lima en F24KR i blått med MD-boggier och vulster. Katalognummer 9335-S och 9360.
• 1997 släppte Lima en F6K i brunt med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9302.
• 1997 släppte Lima en F33 märkt SJ EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9439.
• 1997 släppte Lima en F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9494.

Skala N

• Möllehem Gårdproduktion har en modell av en F5.

Tryckta referenser Fo5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo5 Resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning), s 108-109 (Ritning).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Svante Runberger: "SJ litt. Fo5." i Skarvjärnet nr 3/1967 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Fo5

Järnväg.net: F5/F6K/F24K/F33 (Bilder och beskrivning)

Möllehem Gårdproduktion: SJ Littera F5 (Modell i skala N)

RBo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 21 byffévagnar littera RBo2. Vagnarna hade ett kök i mitten, en byfféavdelning för matservering i ena änden och en caféavdelning i andra änden. I byfféavdelningen tillämpades bordsservering "á la carte". Kaféavdelningen och byfféavdelningen kunde ersätta varandra vid behov. Korgen hade dubbeldörrar på sidorna för lastning till köket. Vestibul för ombordstigning fanns endast i kafédelen.

Vagnarna gick från början i snälltåg där det tidigare hade använts både restaurangvagn och kafévagn, men där efterfrågan inte motsvarade två vagnar. När tågplan 1968 infördes ersattes många snälltåg med lokdragna expresståg, som inte medförde expressgods eller resgods. Därmed minskade gångtiderna och efterfrågan på matservering.

Alla vagnar byggdes om till självservering mellan 1969 och 1971. Vid litterareformen 1970 fick redan ombyggda vagnar littera R1, medan de som ännu ej byggts fick littera R2G tills de byggts om.

På 1980-talet byggdes vagnarna om för sth 160 km/h.

Dessa vagnar genomgick inte asbestsanering. Därför slopades de sista vagnarna 1993.

Huvuddimensioner RBo2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser restaurang: 30
Sittplatser kafé: 22
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ RBo2 på Stockholm C 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10363

Byfféavdelningen i en RBo2 1962. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12494:01

Modeller RBo2

Skala H0

• 1968 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och köttstämpeln, katalognummer 4073.
• 1983 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och frimärket, katalognummer 4073.
• 1983 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
• 1985 släppte Märklin en RBo2 med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
• Dekaler och etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en RBo2 och en R1.

Skala N

• Möllehem Gårdsproduktion har en R1 som byggsats.

Tryckta referenser RBo2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "RBo2 Byffévagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning), s 110-112 (Ritning).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser RBo2

Järnväg.net: R1 (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera R1 (Modell i skala N).

WLABo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Bland 60-talsvagnarna byggdes också en sovvagn. Littera WLABo1 levererades i 25 exemplar 1964 och 1965. Vagnarna hade elva universalkupéer som kunde bäddas med med en, två eller tre platser, och dukas med tre sittplatser på dagtid. Korgen var längre och högre än standardkorgarna. På kupésidan var det ett litet fönster per kupé, och på korridorsidan omväxlande större och mindre fönster. Vagnarna hade en vestibul i varje ände. Littera ändrades till WL1 år 1970.

Vagnarna har använts i nattåg över hela landet, men särskilt i trafiken till Jämtland.

Vagnarna byggdes om 1996-1997 med asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter och inbyggda slutsignaler. En sovkupé byggdes om till duschutrymme. Vagnarna fick också det nya färgschemat i blått med en grafitgrå rand över fönstren.

Vagnarna går alltjämt kvar i trafik, som SJ:s sista vagn i 1960-talsgenerationen (2020).

Huvuddimensioner WLABo1

Löb: 24,50 m
Hjulbas: 17,00+2,50 m
Sovplatser: 33
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft, blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ WLABo1 i Hagalund 1964, kupésidan. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13114

Interiör av WLABo1 i Hagalund 1964. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13113:01

Modeller WLABo1

Skala H0

• Dekaler o etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en WL1.

Tryckta referenser WLABo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "WLABo1 1- och 2-klass sovvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 70-72 (Beskrivning), s 113-114 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser WLABo1

Järnväg.net: WL1 (Bilder och beskrivning).

Dekaler o etsat