Skillnad mellan versioner av "Treräls"
Admin (Diskussion | bidrag) m |
Admin (Diskussion | bidrag) (Historik) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | [[Treräls]] (3R) avser sättet som [[El på modelljärnvägen|körströmmen]] levereras till [[dragfordon]] och andra fordon på spåret (i kontrast med '''[[tvåräls]]''', förkortad [[2R]]). Treräls innebär den ena polen levereras via skenorna och den andra polen via en ledare i mitten av spåret, i form av punktkontakter eller en tredje räl. Ett fordon tar upp ström från mittledaren med en särskild strömskida och från skenorna via hjulen. | + | [[Treräls]] (3R) avser sättet som [[El på modelljärnvägen|körströmmen]] levereras till [[dragfordon]] och andra fordon på spåret (i kontrast med '''[[tvåräls]]''', förkortad [[2R]]). Treräls innebär den ena polen levereras via skenorna och den andra polen via en ledare i mitten av spåret, i form av punktkontakter eller en tredje räl. Ett fordon för treräls tar upp ström från mittledaren med en särskild strömskida och från skenorna via hjulen. |
| + | ==Inledning== | ||
Ett fordon för treräls som placeras på en bana för [[tvåräls]] kommer att orsaka [[kortslutning]]. En [[vagnar|vagn]] för [[tvåräls]] som ställs på en treräls-bana fungerar som vanligt. Ett [[lok]] för [[tvåräls]] som ställs på en treräls-bana kommer inte att fungera. | Ett fordon för treräls som placeras på en bana för [[tvåräls]] kommer att orsaka [[kortslutning]]. En [[vagnar|vagn]] för [[tvåräls]] som ställs på en treräls-bana fungerar som vanligt. Ett [[lok]] för [[tvåräls]] som ställs på en treräls-bana kommer inte att fungera. | ||
| Rad 8: | Rad 9: | ||
Fördelen med treräls är framför allt att man slipper problem med kortslutningar vid korsande räler. Nackdelen är främst mittledaren som inte motsvarar något hos förebildens [[spår]], och också att det är propietärt system utan gemensamma standarder. | Fördelen med treräls är framför allt att man slipper problem med kortslutningar vid korsande räler. Nackdelen är främst mittledaren som inte motsvarar något hos förebildens [[spår]], och också att det är propietärt system utan gemensamma standarder. | ||
| + | |||
| + | ==Historik== | ||
| + | När elektriska modelljärnvägar började införas på 1920-talet var bestod det tidigare utbudet av urverksdrivna fordon helt i metall. Det enklaste sättet att inkorporera eldrift var att lägga till en tredje räl i spårets mitt, vilket medgav att flera komponenter från urverkstågen kunde återanvändas. Dessa system var i regel alltid drivna med växelström. | ||
| + | |||
| + | Under 1940-talet uppstod en trend mot [[tvåräls]]drift för ökad realism, som spreds från USA. [[Treräls]] [[växelström]] finns dock kvar på marknaden hos [[Märklin]] H0 och flera amerikanska producenter i [[skala 0]]. | ||
==Andra wiki-sidor== | ==Andra wiki-sidor== | ||
Versionen från 9 januari 2023 kl. 20.37
Treräls (3R) avser sättet som körströmmen levereras till dragfordon och andra fordon på spåret (i kontrast med tvåräls, förkortad 2R). Treräls innebär den ena polen levereras via skenorna och den andra polen via en ledare i mitten av spåret, i form av punktkontakter eller en tredje räl. Ett fordon för treräls tar upp ström från mittledaren med en särskild strömskida och från skenorna via hjulen.
Inledning
Ett fordon för treräls som placeras på en bana för tvåräls kommer att orsaka kortslutning. En vagn för tvåräls som ställs på en treräls-bana fungerar som vanligt. Ett lok för tvåräls som ställs på en treräls-bana kommer inte att fungera.
Systemet är främst associerat med fabrikatet Märklin i skala H0, även om det förekommer i andra skalor och fabrikat också. Märklins trerälssystem är en proprietärt system med egen spårstandard. På trerälssidan i H0 dominerar därmed Märklin, men många andra H0-producenter har också produkter för treräls. På den analoga tiden använde Märklin växelström (AC). I och med digitalstyrningens genombrott kom beteckningarna AC (och DC) att bli mindre aktuella. Därför talar man idag ibland om tvåräls kontra treräls för att beskriva hur strömmen tas upp av fordonen.
Förutom Märklin i H0 har treräls tidigare använts av Trix i H0 under namnet Trix Express och Hornby i 00 under namnet Hornby Dublo. Det finns också en livaktig marknad i USA för treräls i skala 0.
Fördelen med treräls är framför allt att man slipper problem med kortslutningar vid korsande räler. Nackdelen är främst mittledaren som inte motsvarar något hos förebildens spår, och också att det är propietärt system utan gemensamma standarder.
Historik
När elektriska modelljärnvägar började införas på 1920-talet var bestod det tidigare utbudet av urverksdrivna fordon helt i metall. Det enklaste sättet att inkorporera eldrift var att lägga till en tredje räl i spårets mitt, vilket medgav att flera komponenter från urverkstågen kunde återanvändas. Dessa system var i regel alltid drivna med växelström.
Under 1940-talet uppstod en trend mot tvårälsdrift för ökad realism, som spreds från USA. Treräls växelström finns dock kvar på marknaden hos Märklin H0 och flera amerikanska producenter i skala 0.
Andra wiki-sidor
Växelström
Märklin
H0
0
Tvåräls
Tryckta referenser
Jan Jangö: "Punktkontakter." i Allt om Hobby nr 5/1980 (Test av lösa punktkontakter från Herei för att bygga om tvårälsspår till treräls, H0).
Rune Boman: "Mittledare med punktkontakter för ombyggnad av likströmsräls." i järnvägar! nr 6/1986 (Mittledare med stift, H0).
Roger Isacsson: "Problemet släpsko..." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017 (Installera släpskor i besvärliga lägen).
Ulf Johnson: "Ombyggnad av NMJ:s Y1 till treräls." i Modelljärnvägsmagasinet nr 48/2022.
