Skillnad mellan versioner av "Spåret som modell"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Ogrenat spår)
m (Utvecklingen i Sverige efter 1945)
 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 54: Rad 54:
 
|}
 
|}
  
Från 1980-talet har man ytterligare ökat kurvradierna, nu till 1815 m för att få en sth på 200 km/h. Rälsförhöjningen är då 160 mm. Nu används UIC 60-räls med en vikt på 60 kg/m. Sedan 1970-talet har man också gått över till monoblock-sliprar i betong, i regel med Pandrol-clips som rälsbefästning.
+
Från 1980-talet har man ytterligare ökat kurvradierna, nu till 1815 m för att få en sth på 200 km/h. Rälsförhöjningen är då 160 mm. Sedan 1987 används UIC 60-räls med en vikt på 60 kg/m. Sedan 1970-talet har man också gått över till monoblock-sliprar i betong, i regel med Pandrol-clips som rälsbefästning.
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
Rad 354: Rad 354:
 
===Ballast===
 
===Ballast===
 
Den typ av material som säljs som ballast på MJ-marknaden är '''alldeles''' för grovt för att avbilda grusballast i modell.  
 
Den typ av material som säljs som ballast på MJ-marknaden är '''alldeles''' för grovt för att avbilda grusballast i modell.  
*En metod är att blanda hälften fin sand eller chamotte med cellulosaspackel (Sadolin eller Pollyfilla) i pulverform för att sedan limma banvallen med utspätt trälim på vanligt sätt. Denna metod ger en bra känsla av grusbanvall, men banvallen blir väldigt hård och dämpar inte alls ljud som man skulle vilja.
+
*En metod är att blanda hälften fin sand eller chamotte med cellulosaspackel (Sadolin eller Pollyfilla) i pulverform för att sedan limma banvallen med utspätt [[Lim#Vitlim|trälim]] på vanligt sätt. Denna metod ger en bra känsla av grusbanvall, men banvallen blir väldigt hård och dämpar inte alls ljud som man skulle vilja.
*Ett annat alternativ är att använda ren chamotte eller fin sand och limma detta med utspätt bygglim. Detta ger en flexiblare ballast.
+
*Ett annat alternativ är att använda ren chamotte eller fin sand och limma detta med utspätt [[Lim#Bygglim|bygglim]]. Detta ger en flexiblare ballast.
  
 
==Modernt spår i modell==
 
==Modernt spår i modell==
Rad 380: Rad 380:
  
 
Göran Rönn: "Banöverbyggnaden." i ''Tåg'' nr 5/1982 (Beskrivning av spårbyggnad i verkligheten).
 
Göran Rönn: "Banöverbyggnaden." i ''Tåg'' nr 5/1982 (Beskrivning av spårbyggnad i verkligheten).
 +
 +
Staffan Sävenfjord: "Första UIC 60-rälsen inlagd: SJ byter till internationella räler." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987.
  
 
Örjan Svane: "Om fädrens spår - vägledning för modellbyggare." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Spårbyggnad i verkligheten).
 
Örjan Svane: "Om fädrens spår - vägledning för modellbyggare." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Spårbyggnad i verkligheten).
Rad 405: Rad 407:
 
[http://www.microengineering.com/products_ft.htm Micro Engineering] (Flexräls och växlar i olika skalor samt lösa räler i många dimensioner).
 
[http://www.microengineering.com/products_ft.htm Micro Engineering] (Flexräls och växlar i olika skalor samt lösa räler i många dimensioner).
  
[http://www.proto87.com/ Proto87 Stores] (Butik för den rälsbitne, för både [[Proto 87]] "vanlig" [[H0]]).
+
[http://www.proto87.com/ Proto87 Stores] (Butik för den rälsbitne, för både [[Proto 87]] och "vanlig" [[H0]]).
  
 
[http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ls Wikipedia: Räls]
 
[http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ls Wikipedia: Räls]
 
</div>
 
</div>

Nuvarande version från 29 februari 2020 kl. 21.06

I allmänhet väljs funktion framför skalenlighet när det gäller modellspår. Likväl är det förstås möjligt att se även spåret som modell, och med olika grader av kompromisser avbilda förebildens spår. Följande text koncentrerar sig främst på svenska spår.

Spåret består av slipers , räler och rälsbefästningar. Tillsammans utgör spår och ballast banans överbyggnad.

Utvecklingen i Sverige 1856-1945

På järnvägar för allmän trafik används i allmänhet i Sverige s.k. Vignol-räler eller bredbasiga räler, dvs räler med en platt fot som är ungefär lika bred som rälen är hög. Dessa spikades från början, från järnvägens barndom till 1930-talet, direkt på slipers av trä. Växlar byggdes direkt av räler med få färdigtillverkade komponenter, några beslag vid korsningen och växeltungorna. Till ballast användes osorterat grus från någon närbelägen rullstensås. För att stabilisera rälerna i kurvor sattes träklotsar upp som stöd, så kallad klotsning.

Vignolräl.jpg

Svensk vignolräl (ur Banlära)

Kalmar 1947.jpg

Kalmar 1947, grusballast och spikat spår utan underläggsplattor. På spåren närmast kameran syns klotsningen. Foto Henrik Snell, Digitalt museum JvmKBIA04401

Svenska järnvägar hade i internationell jämförelse lågt axeltryck, så spåret byggdes med klena räler och jämförelsevis långa avstånd mellan syllarna. De rälsvikter som användes på 1800-talet på järnvägar för allmän trafik varierade mellan 17 och 40 kg/m. Rälerna var korta, i allmänhet 7-15 m, och skarvjärn användes för att skarva räler.

Sliperfördelning_3.jpg

Fördelning av slipers för olika rälslängder. (ur Banlära)

Minsta kurvradie sattes till 297 meter när stambanorna började byggas i Sverige. I regel användes dock större kurvradier på stambanorna, 600 meter gällde i de flesta kurvor. Denna radie innebar till en början inga begränsningar, sth sattes till 90 km/h vilket var sth för stambanorna t.o.m. 1946. På norra stambanan användes dock mindre radier, 450 meter mellan Storvik och Långsele (sth 75 km/h) och 300 meter mellan Långsele och Boden (sth 60 km/h). Maximal rälsförhöjning ("dosering") i kurvor sattes till 68 mm, vilket ökades till 100 mm på 1870-talet och 120 mm före 1906.

Långsamt började man förbättra spåret för att öka axeltrycket och största tillåtna hastighet, samt minska underhållsbehoven. Man började lägga rälerna på underläggsplattor från 1910 och framåt, främst för att minska slitaget på sliprarna. Med underläggsplattor behövdes inte längre klotsning. Man började använda makadam till ballast (även om SJ fortfarande 1931 höll fast vid grusets lämplighet).

Dogspike-on-wooden.jpg

Spikat spår med underläggplattor och makadamballast. Foto Marcus Wong, Wikimedia Commons


BJ och OFWJ började med att bulta spåret i stället för att spika det. SJ införde istället befästning med fjäderspikar 1938-40 i samband med dubbelspårsutbyggnad.

Utvecklingen i Sverige efter 1945

Efter andra världskriget började det "moderna spåret" ta form. På stambanorna gick man upp till 1000 m kurvradie för att kunna tillåta högre hastigheter (120 km/h för loktåg och 130 km/h för lätta motorvagnar). Skarvfritt spår böjade införas vid spårbyten på stambanorna mot slutet av 1950-talet (Dessa spår byggdes med 50 kg-räler, ibland 43 kg). Det skarvfria spåret byggdes i regel med betongslipers, men ibland även på träslipers. Vid spårbygge med betongslipers på 1950- och 60-talet användes i regel s.k. tvåblockslipers som bestod av två betongklotsar som var förbundna med ett rör. Skarvfritt spår innebar också att makadam-ballast blev nödvändig. För att kunna hantera det skarvfria spåret behövdes nya rälsbefästningar, på betongslipers användes FIST-befästningar och på träslipers användes Heyback-befästningar.

Betongslipers FIST.jpg

Betongslipers av tvåklotsstyp med FIST-befästningar, mellan Tranås och Gripenberg 1957. Källa Digitalt museum JvmKDAA14362

Tornehamns kyrkogård 1990.jpg

Tornehamns kyrkogård 1990, spår med träslipers och Heyback-befästningar. Foto L.O. Karlsson, Digitalt museum JvmKDAA08551

Från 1980-talet har man ytterligare ökat kurvradierna, nu till 1815 m för att få en sth på 200 km/h. Rälsförhöjningen är då 160 mm. Sedan 1987 används UIC 60-räls med en vikt på 60 kg/m. Sedan 1970-talet har man också gått över till monoblock-sliprar i betong, i regel med Pandrol-clips som rälsbefästning.

Pandrol-on-concrete.jpg

Pandrol e-clips på betongsliper. Foto Marcus Wong, Wikimedia Commons

Pandrolsnap.jpg

"Fast-clips" från Pandrol. Standard hos Banverket från 2009. Förmonterad på slipern med 3 snäpplägen: Låsning, parkering, friläge. Barva utanför Eskilstuna. Foto Mats Schedin, Wikimedia Commons

Tabell över räler i förebild och modell

Skala N
Skala TT
Skala H0
Skala 0
Skala 1
Vikt, kg/m
Höjd, mm
Kommentar
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
Motsvarar
Code
Fel (%)
8,5
60
Decauville
30
103%
30
52%
30
10%
55
5%
75
2%
12
80
Decauville
30
52%
30
14%
40
10%
70
0%
100
2%
15
80
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
52%
30
14%
40
10%
70
0%
100
2%
17,2
89,7
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
36%
30
2%
40
1%
80
2%
100
9%
21,5
101
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
21%
30
9%
40
12%
83
6%
125
1%
25
104,8
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
16%
30
13%
40
16%
100
9%
125
3%
27,8
108
SJ 1878
30
13%
40
13%
55
13%
100
6%
125
6%
30
114
Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922
30
7%
40
7%
55
7%
100
0%
143
2%
34,5
126
SJ 1899
30
3%
40
3%
55
4%
100
9%
148
5%
41
138
S41
30
12%
40
12%
60
4%
125
4%
148
13%
41,18
133
SJ 1896
30
8%
40
8%
60
0%
125
7%
148
10%
43,2
133
SJ 1924
30
8%
40
8%
60
0%
125
7%
148
10%
43,5
140
BJ 1907
30
13%
40
13%
60
5%
125
2%
148
14%
45,3
142
BJ 1927
30
14%
40
14%
60
7%
125
1%
200
14%
50
155
SJ 1940
40
5%
55
8%
70
0%
143
5%
200
5%
54,43
159
UIC 54
40
2%
55
5%
70
3%
143
3%
200
2%
60
172
UIC 60
40
5%
55
3%
80
3%
148
2%
215
2%

Rälshöjd på räler för MJ-bruk mäts oftast i code, vilket innebär tusendels tum.

Gammalt spår i modell

Med gammalt spår avses här svensk spårbyggnad fram t.o.m. andra världskriget, med spikat spår med eller utan underläggsplattor och grusad banvall. I allmänhet avses skala H0.

Ogrenat spår

Det finns flera sätt att bygga oförgrenat spår med en rimlig skalenlighet. "Vanligt" köpespår har i allmänhet för grova räler, felaktiga rälsbefästningar och för tätt mellan slipersen. Dock erbjuder Micro Engineering flexräls med fina räler och snygga rälsbefästningar som ser ut som spikat spår med underläggsplattor. I H0 finns detta spår med code 70 och code 55, vilket täcker in rätt mycket relevanta rälsprofiler (Se tabellen ovan). I skala 0 finns det för code 100, 125 och 148, i skala N för code 40, 55 och 70.

Tyvärr har det amerikanska spår som varit förebild för Micro Engineering alldeles för tätt mellan sliprarna. Detta går dock att fixa (efter en idé av Jens Dahlström) genom att kapa bort "förbindelsebitarna" mellan sliprarna och sedan flytta sliprarna längs spåret. När man gjort det har man en mycket bra modell av svenskt spår av förkrigsmodell.

Alternativet till "kitbashad" flexräls är handbyggt spår. En populär variant av detta är att använda slipers av kopparpertinax och löda rälerna i detta. (Kopparskiktet måste förstås isoleras mellan rälerna, annars blir det kortslutning.) Fördelen med denna metod är att man får ett mycket starkt spår som enkelt kan läggas exakt där man vill (flexräls tenderar att ha ett eget liv), det går förhållandevis snabbt att bygga, och det ser rätt bra ut. Dock får man inga synliga rälsbefästningar alls, och inte heller någon träådring på sliprarna. Kopparpertinaxslipers finns från amerikanska Clover House och brittiska SMP. SMP kan dessutom leverera måttbeställda slipers.

Den sista varianten är handspikat spår. "Standardmetoden" för detta i H0 innebär att rälerna spikas i ca var fjärde slipers med modellspik som är alldeles för grov. Visserligen vinner man träslipers med synlig ådring, men rälsbefästningarna ser inte alls ut som förebilden. Idag erbjuder dock Proto87 Stores skalenlig (!) rälsspik, som tillsammans med limmade räller blir ett ganska starkt spår. Proto 87 Stores har också underläggsplattor.

Växlar

Några växlar som blir lika bra som Micro Engineerings flexräls finns inte. Dock har Tillig en 1:9 växel med modernare rälsbefästningar, som kan fungera som en nyare (kanske från 1930) växel. Vinkeln stämmer helt, och sliprarna ligger någorlunda rätt, men det är tveksamt om dessa rälsbefästningar förekommit i Sverige. Micro Engineering har växlar i code 70 för skala H0 och code 55 för skala N, men de har sliprarnas lägen och storlekar efter den amerikanska förebilden, och det finns ingen enkel metod att flytta sliprar på en växel. Är man beredd att acceptera denna kompromiss är dock rälsbefästningarna fortfarande bra.

Växel_9.jpg

Växel 1:9. Notera slipernas läge. (ur Banlära)

För handbygge av växlar är samma metoder som för oförgrenat spår gångbara.

Ballast

Den typ av material som säljs som ballast på MJ-marknaden är alldeles för grovt för att avbilda grusballast i modell.

  • En metod är att blanda hälften fin sand eller chamotte med cellulosaspackel (Sadolin eller Pollyfilla) i pulverform för att sedan limma banvallen med utspätt trälim på vanligt sätt. Denna metod ger en bra känsla av grusbanvall, men banvallen blir väldigt hård och dämpar inte alls ljud som man skulle vilja.
  • Ett annat alternativ är att använda ren chamotte eller fin sand och limma detta med utspätt bygglim. Detta ger en flexiblare ballast.

Modernt spår i modell

Det är sällsynt att det går att hitta spår som ser ut precis som det svenska, men det finns en del att köpa som ligger nära. Utbudet i H0 är förstås störst.

Ogrenat spår

Peco tillverkar flexräls med betongslipers av flera typer som är relevanta för svenska förebilder. I skala N finns flexräls med betongslipers i code 80 och 55. I skala 0 finns en slipersbas med betongslipers och Pandrol-clips, som används tillsammans med lösa räler. I H0 finns det code 83-spår med betonglipers (med amerikanska rälsbefästningar) och code 75-spår i H0/00 med Pandrol-clips. Pandrol-clips finns också att köpa lösa för den som vill bygga spår själv. I sortimentet för H0/00 finns också code 75-spår med betongslipers av bibloc-typ, som liknar äldre svenska betongslipers av tvåklotstyp. Micro Engineering har också flexräls med betongslipers, i skala H0 med code 83 och i skala N med code 55.

För den som söker spår med träslipers har både Weinert (code 75) och Tillig (code 83) spår i H0 med tyska befästningar som med lite god vilja liknar Heyback-befästningar.

Växlar

Peco har växlar med betongslipers i H0/00, code 75 med medium-radie. Tillig (code 83) och Weinert (code 75) har slanka växlar med träslipers i H0 med tyska befästningar, som med lite god vilja kan accepteras som Heyback-befästningar. Weinerts växlar har dock dubbelslipers på några ställen, vilket såvitt kännt aldrig förekommit i Sverige.

I skala 0 har Peco växlar med medium-radie för code 143 med träslipers och Pandrol-clips.

Ballast

Ballastmaterialet som tillhandahålls av MJ-handeln är ofta för grovt även för makadamballast, men i de större skalorna kan man enkelt lösa det genom att välja ballastmateriel för en mindre skala. I skala N blir det förstås svårare.

Andra artiklar om spår

Spår
Växlar

Tryckta referenser - förebild

Hemming Olsson: Banlära, 1sta bandet. 1915.

Göran Rönn: "Banöverbyggnaden." i Tåg nr 5/1982 (Beskrivning av spårbyggnad i verkligheten).

Staffan Sävenfjord: "Första UIC 60-rälsen inlagd: SJ byter till internationella räler." i järnvägar! nr 3/1987.

Örjan Svane: "Om fädrens spår - vägledning för modellbyggare." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Spårbyggnad i verkligheten).

Niklas Jörby: "Smalspårsväxlar, en rapport från verkligheten." i Smalspårigt nr 121/2012 (Ritningar och beskrivning).

Sven Bårström: "Spår i 'Spår'." i Spår 2016. Gävle: Sveriges Järnvägsmuseum 2016 (Om den historiska utvecklingen av spår och ballast i Sverige, från 1859 tills 2015).

Tryckta referenser - modell

Jörgen Bergfors: "Ner från dom höga skenorna!" i järnvägar! nr 6/1987 (Om rälhöjder i modell).

Jens Dahlström: "Om modellspår." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Att bygga modellspår med flexräls).

Jan Frelin: "Skalenlig rälhöjd?" i Smalspårigt nr 81/2002 (Rälhöjder i förbild och modell, fler skalor än i tabellen ovan).

Örjan Svane: "Fortfarande skalspårigt." i Göran Tholin (red.): MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Om bygge av lött spår med kopparpertinaxslipers).

Redaktionen: "SJ spårsystem 1934 i H0. Byggsats från Brimalm." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Recension).

Oskar Fröidh: "Kurvor i förebild och modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 37/2019 (Kurvradier, övergångskurvor och dosering).

Webreferenser

Clover House (Har bl.a. kopparpertinaxslipers).

Micro Engineering (Flexräls och växlar i olika skalor samt lösa räler i många dimensioner).

Proto87 Stores (Butik för den rälsbitne, för både Proto 87 och "vanlig" H0).

Wikipedia: Räls