Skillnad mellan versioner av "Svenska lok"

Nedan följer en sammanställning med data om svenska lok i förebild och modell. Syftet är att läsaren ska få en uppfattning om vilka lok sam varit vanligast och när de använts, samt om utbudet av modeller. Urvalet är baserat på vilka lok som varit vanligast.

Data om respektive loktyp är valt för att användas till lokkort under modultrafik.

En översikt över svensk järnvägshistoria finns här.

SJ:s litterasystem för dragfordon

1876 införde SJ ett litterasystem där de olika loktyperna betecknades med stor bokstav. 1881 infördes underlittera med liten bokstav för att beskriva olika undertyper, så småningom lades även en siffra till för att skilja olika varianter av underlittera. 1896 hade man nått bokstaven Å i alfabetet och behövde nya bokstäver för framtida ånglokstyper, samt inkludera loken från Västkustbanan som just förstatligats. Detta löstes dels genom att frigöra bokstäver genom sammanslagning av littera, och dels genom att äldre lok slopades. Loken från Västkustbanan gavs ett s.k. signaturlittera, där de fick littera VKBa - VKBk. Så småningom hade man frigjort mer än halva alfabetet för nya fordon. Alla dragfordon tilldelades littera ur "bokstavspotten" fram till 1942, även ellok, lokomotorer, motorvagnar och rälsbussar. När nya enskilda järnvägar tillfördes SJ under perioden 1909-1937 användes också signaturlittera.

När den stora förstatligandeperioden inföll 1940-50 höll inte det gamla systemet längre. 1942 infördes ett nytt litterasystem som byggde på SJ:s typer, där liknande lok från f.d. enskilda järnvägar fick samma huvudlittera. De gamla signaturlittera togs bort och kvarvarande lok fördes in i det nya systemet. Ånglok och motorlok fick underlittera med siffror, medan ellok fick behålla underlittera med bokstäver. Man gjorde sedan en justering 1947, för att undvika att tanklok och tenderlok blandades i samma huvudlittera.

Litterasystem fr.o.m. 1942

Littera	Betydelse 1942-1947	Betydelse 1947-
A	2'C-ånglok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar	Samma
B	2'C-ånglok med utvändiga cylindrar samt Bo'Bo'-ellok	Samma
C	2'B-ånglok	Fyrkopplade tenderlok
D	1C1-ellok	1C1, 1D+D1 och 1D+D+D1 ellok
E	D-tenderlok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar	Samma
F	1'Do1'-ellok	Samma
G	D-tenderlok med utvändiga cylindrar	Samma
H	Bo'Bo'-ellok med mitthytt	Samma
J	1C1 och 1C2-tanklok med invändiga cylindrar	Samma
K	Ånglok med axelföljd C och C1	Tanklok med axelföljd C och C1
KA	Intet	Tenderlok med axelföljd C
L	Ånglok med axelföljd 1C	Tenderlok med axelföljd 1C
M	Co'Co'-ellok	Samma
N	D-tanklok	Samma
O	Malmtågslok el	Samma
P	Persontågslok el	Samma
R	E-tenderlok	E-tenderlok samt Bo'Bo'-ellok
S	1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar	1C, 1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar
T	2'C tenderlok av kompoundtyp	Diesellinjelok (fr.o.m. 1952)
U	Elväxellok	Samma
V	Vakant	Dieselväxellok
W	B2 och 1B2-tanklok	Fyrkopplade tanklok
X	Motorvagnar	Samma
Y	Rälsbussar	Samma
Z	Lokomotorer	Samma
Å	Fyrkopplade ånglok utan löpboggie	Vakant
Ä	Diesellok Bo'Bo'	Samma
Ö	Ackumulatorlok	Samma

Som synes på littera B och R hade man inte helt lyckats undgå att använda ett huvudlittera till helt skilda fordon. Dessa hade dock olika typer av underlittera. Underlittera för lokomotorer ändrades ytterligare en gång 1956, och underlittera för diesellinjelok ändrades 1964. Det här systemet gäller i princip fortfarande på SJ, och Green Cargo har också fortsatt med samma system. Enskilda järnvägar har också påverkats, även om de inte använt samma system. TGOJ använde samma system för ellok.

Lokartiklar normalspår

	SJ lok		GC lok	TGOJ lok	GDG lok	Hector Rail	Tågab lok	MTAB lok
Ellok	Bk D Da Dm, Dm3 F Ha, Hb, Hc, Hd, Hg M Ma Mg Oa, Ob Oe, Of, Of2, Of3 Rc, Rm Ua, Ub, Uc, Ud Öc, Öd		Rc, Rd2 Re Rm	El16 Hg Ma, Ma2 Ub	Dk, Ds Hg O	143 241	Rc	Da Dm, Dm3 Iore
Motorlok	Diesellok T2, T3, T21, T22 T43 T44 Tc V3 V5	Lokomotorer Z Z2, Z3, Z4 (typ 15) Z4 Z43 Z43, Z49, Z5 Z49 (typ 15) Z6 Z61, Z62, Z63 Z64 Z65 Z66 Z67 Z70 Zm Zs Zs (typ 15)	T44, Td V5 Z66 Z70	T43 T44 V1 Zsh, Z4 Z5, Z64 Z65		841 921	T43 TMX, TMY TMZ Z65 Z66 Z70	T44
Ånglok	Littera före 1942 A, Aa, Ab (1863) A, A2, A3 B, Ba, Bb (1856) B Cc, Cd D, Da, Db E, E2 Ga-Ga4, Gb, Gb2 J Ka, Kd Ke, Kh L Ma-Md N, Na S, Sa T, Ta, Tb Signaturlittera HVd KS MKc OKa VKBa	Littera fr.o.m. 1942 A, A2 A3, A4, A5, A6, A7 B B5 C C8 E, E2 E3, E4 E5 G-G6 G7 J K K3, K4 K8 KA KA3 L L6, L8, L21, L26 N S S1 S3, S4 S5 S6 S7 S8 T, T2 Å3, Å7, Å12		G3, G3b N S3a	B3 G3 H3 K N3 Y3

Lokartiklar smalspår

	SJ lok	NKlJ lok
Ellok
Motorlok	Tp Zp, Zr, Zt Z4p, Z4t	Z4p
Ånglok	Np	23-25

Artiklar om lok

Lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).