Svenska lok
Nedan följer en sammanställning med data om svenska lok i förebild och modell. Syftet är att läsaren ska få en uppfattning om vilka lok sam varit vanligast och när de använts, samt om utbudet av modeller. Urvalet är baserat på vilka lok som varit vanligast.
Data om respektive loktyp är valt för att användas till lokkort under modultrafik.
En översikt över svensk järnvägshistoria finns här.
Innehåll
SJ:s litterasystem för lok
1876 införde SJ ett litterasystem där de olika loktyperna betecknades med stor bokstav. 1881 infördes underlittera med liten bokstav för att beskriva olika undertyper, så småningom lades även en siffra till för att skilja olika varianter av underlittera. 1896 hade man nått bokstaven Å i alfabetet och behövde nya bokstäver för framtida ånglokstyper, samt inkludera loken från Västkustbanan som just förstatligats. Detta löstes dels genom att frigöra bokstäver genom sammanslagning av littera, och dels genom att äldre lok slopades. Loken från Västkustbanan gavs ett s.k. signaturlittera, där de fick littera VKBa - VKBk. Så småningom hade man frigjort mer än halva alfabetet för nya fordon. Alla dragfordon tilldelades littera ur "bokstavspotten". När nya enskilda järnvägar tillfördes SJ under perioden 1909-1937 användes också signaturlittera.
När den stora förstatligandeperioden inföll 1940-50 höll inte det gamla systemet längre. 1942 infördes ett nytt litterasystem som byggde på SJ:s typer, där liknande lok från f.d. privatbanor fick samma huvudlittera. De gamla signaturlittera togs bort och fördes in i det nya systemet. Ånglok och motorlok fick underlittera med siffror, medan ellok fick behålla underlittera med bokstäver. Man gjorde en justering 1947, eftersom tanklok och tenderlok blandades i samma huvudlittera.
Littera | Betydelse 1942-1947 | Betydelse 1947- |
A | 2'C-ånglok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar | Samma |
B | 2'C-ånglok med utvändiga cylindrar samt Bo'Bo'-ellok | Samma |
C | 2'B-ånglok | Fyrkopplade tenderlok |
D | 1C1-ellok | Samma |
E | D-tenderlok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar | Samma |
F | 1'Do1'-ellok | Samma |
G | D-tenderlok med utvändiga cylindrar | Samma |
H | Bo'Bo'-ellok med mitthytt | Samma |
J | 1C1 och 1C2-tanklok med invändiga cylindrar | Samma |
K | Ånglok med axelföljd C och C1 | Tanklok med axelföljd C och C1 |
KA | Intet | Tenderlok med axelföljd C |
L | Ånglok med axelföljd 1C | Tenderlok med axelföljd 1C |
M | Co'Co'-ellok | Samma |
N | D-tanklok | Samma |
R | E-tenderlok | E-tenderlok samt Bo'Bo'-ellok |
S | 1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar | 1C, 1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar |
T | 2'C tenderlok av kompoundtyp | Diesellinjelok (fr.o.m. 1952) |
U | Elväxellok | Samma |
V | Vakant | Dieselväxellok |
W | B2 och 1B2-tanklok | Fyrkopplade tanklok |
X | Motorvagnar | Samma |
Y | Rälsbussar | Samma |
Z | Lokomotorer | Samma |
Å | Fyrkopplade ånglok utan löpboggie | Vakant |
Ä | Diesellok Bo'Bo' | Samma |
Som synes på littera B och R hade man inte helt lyckats undgå att använda ett huvudlittera till helt skilda fordon. Dessa hade dock olika typer av underlittera. Underlittera för lokomotorer ändrades ytterligare en gång 1956, och underlittera för diesellinjelok ändrades 1964. Det här systemet gäller i princip fortfarande på SJ, och Green Cargo har också fortsatt med samma system.
Lokartiklar normalspår
|
SJ lok |
GC lok |
TGOJ lok |
GDG lok |
Hector Rail |
Tågab lok |
MTAB lok | |
Ellok |
Bk |
|||||||
Motorlok |
Lokomotorer |
|
||||||
Ånglok |
Littera före 1942 |
Littera fr.o.m. 1942 |
|
|
|
|
Lokartiklar smalspår
|
SJ lok |
NKlJ lok |
Ellok |
|
|
Motorlok |
||
Ånglok |