Smalspår

Från Svensk MJ-Wiki
(Omdirigerad från 600 mm)
Hoppa till: navigering, sök

Spår med mindre spårvidd än normalspår, d.v.s. 1435 mm, kallas smalspår. Motivet för att bygga smalspår har i regel varit att minska kapitalkostnaderna för anläggningsarbeten och rullande material, men även att ta sig fram i bergsterräng.

På de flesta håll är normalspåret det mest utbredda, och smalspår används endast för en del bibanor och industribanor. Det finns dock länder där smalspår är vanligast. T.ex. är 1067 mm (egentligen 3½ engelska fot) den dominerande spårvidden i Sydafrika. Så var även tidigare fallet i Japan.

Smalspår i Sverige

Förhållandevis många enskilda järnvägar i Sverige byggdes med smalspår, i regel för att minska kostnaderna. Dessa byggdes dessutom med flera olika spårvidder. Förutom järnvägar för allmän trafik byggdes också otaliga industribanor smalspåriga; för dessa användes ännu fler spårvidder.

Några av de vanligaste smalspårvidderna i Sverige var:
600 mm blev snabbt populärt i Sverige efter Paris-utställningen 1889, där Paul Decauvilles system för flyttbara järnvägar visades upp. Detta system togs upp relativt snart i Sverige, och Axel Hummel lanserade strax därefter det svenska "Kostasystemet" som behöll spårvidden men byggde en mera permanent järnväg. Sju svenska järnvägar för allmän trafik byggdes med 600 mm spårvidd, dessutom många industribanor. De flesta av de sju järnvägarna för allmän trafik lades ner under kriserna på 1930-talet. Driften vid industribanor fortsatte dock längre.

802 mm, 2,7 svenska fot, kom att användas på ett antal mindre järnvägar i Bergslagen och södra Norrland fr.o.m. 1869. De flesta av dessa järnvägar försvann under 1900-talets första hälft, men Hällefors-Fredriksbergs Järnväg överlevde till 1970.

891 mm, tre svenska fot, kom att bli den vanligaste spårvidder för smalspåriga järnvägar i Sverige. De första banorna med denna spårvidd anlades på 1870-talet, och så småningom kom de att bilda stora nätverk av smalspårsbanor. När utbyggnaden var som störst kunde man åka från Örebro till Växjö på järnvägar med 891 mm spårvidd. Stora nätverk fanns också i Västergötland och Uppland. Många av dessa järnvägar kom att förstatligas mellan 1933 och 1950, och uppgick på så sätt i SJ. De flesta av dessa linjer breddades till normalspår eller lades ner mellan 1958 till 1975, men sträckan Växjö-Västervik överlevde till 1982. Roslagsbanan övergick till länstrafiken i Stockholm 1972 och är fortfarande i drift, sedan länge med enbart persontrafik.

1067 mm, 3 fot 6 tum engelskt mått, användes på ett sammanhängande nätverk av linjer i Blekinge, östra Skåne, södra Småland och Halland. Dessutom byggdes enstaka banor i Norrland med denna spårvidd. Första svenska linjen med denna spårvidd invigdes 1874. Alla banorna i Blekinge med omnejd kom att förstatligas och uppgå i SJ på 1940-talet. Huvudlinjen mellan Kristianstad och Karlskrona breddades till normalspår 1955-57, de övriga linjerna lades ner efter hand, den sista 1975.

1093 mm, 3 fot 7 tum engelskt mått, användas på linjen Köping-Uttersberg-Riddarhyttan som började byggas 1866. Spårvidden lär ha tillkommit genom ett missförstånd. Järnvägen förstatligades 1952, och driften med de befintliga ångloken fortsatte, dock utan att dessa inregistrerades vid SJ. Persontrafiken lades ner direkt efter förstatligandet, och den sista delen av banan lades ner helt 1968.

Smalspår i modell - Morop

I Morops system för smalspår används spårvidder från mindre skalor. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spårvidd i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", d.v.s. 1067 mm:

Beteckning
Nm
TTm
H0m
Sm
0m
1m
G(1)
Skala
1/160
1/120
1/87
1/64
1/45
1/32
1/22,5
Spårvidd
modell

6,5 mm
9 mm
12 mm
16,5 mm
22,5 mm(2)
32 mm
45 mm
  1. I skala 1/22,5 kör man oftast smalspår på 45 mm spv, vilket motsvarar meterspår, så smalspårvidden/skalan heter egentligen IIm.
  2. 22,2 mm används på dagens flexräls från BEMO.

Nästa steg är att hoppa två steg mellan skalspårvidderna, vilket ger en förebildspårvidd på ca 750 mm, vilket kan användas för att representera spårvidder mellan 600-802 mm (ibland även 891 mm; se dock mer nedan):

Beteckning
TTe
H0e
Se
0e
1e
IIe
Skala
1/120
1/87
1/64
1/45
1/32
1/22,5
Spårvidd
modell
6,5 mm
9 mm
12 mm
16,5 mm
22,5 mm(1)
32 mm
  1. Även 23,5 mm används

Därefter följer smalspårvidder med suffixet -i: H0i, 0i, vilket är ytterligare ett steg mellan skalorna. Vanligast förekommande är nog H0i - alltså modeller i skala H0 på normalspårsräls för skala Z, som används för att avbilda 600 mm-banor (skalenligt mått = 565,5 mm). Ibland används suffixet -f istället för -i för dessa spårvidder (H0f, 0f osv).

Beteckning
H0i
Si
0i
1i
Skala
1/87
1/64
1/45
1/32
Spårvidd
modell
6,5 mm
9 mm
12 mm
16,5 mm

NEM erkänner också andra smalspårsskalor, som skrivs med skalan följt av spårvidden i mm med nedsänkta tecken.
NEM skalaöversikt

Smalspår i modell - NMRA

NMRAs system för smalspår utgår i stället från förebildens spårvidd i engelska fot (304,8 mm) eller tum (25,4 mm). Skalorna för smalspår ges då tillägget n (för Narrow Gauge - smalspår) samt förebildens spårvidd i fot eller tum. Här hålls måtten mer exakta:

Beteckning
Nn2
Nn3
H0n2
H0n3
Sn3
0n2
0n30 (1)
0n3
Fn3
Skala
1/160
1/160
1/87
1/87
1/64
1/48
1/48
1/48
1/20,32
Spårvidd
modell
4,5 mm
6,5 mm
7 mm
10,5 mm (2)
14,3 mm
12,7 mm
16,5 mm
19,05 mm
45 mm

Två fot = 610 mm, tre fot = 914 mm.

  1. I vissa, mer och mer sällsynta, fall skrivs 0n30 även med måtet 30" översatt till fot och blir då 0n2,5, jämför även med H0n2,5 nedan.
  2. En svensk fot är 297 mm. Svenska banor med tre fots spårvidd blir 891 mm; 10,5 mm-spår brukar användas.

Skrivsättet används också för spårvidder som inte är standardiserade av NMRA, för bl.a. banor med 30 tums spv (= 762 mm) i främst Nordamerika. Det anges: H0n30 (9 mm spv., ibland även H0n2,5); och även för två-fot, t.ex. Sn2 (10,5 mm spv), eller 3/8n20 för smalspår i skala 1. Liknande skrivsätt används även för 3½-fotsbanor: Sn3½, H0n3½.

Smalspår i modell - Storbritannien

I Storbritannien finns inte smalspårsvidderna standariserade på samma sätt, utan vanligtivs anges skalan följd av modellspårvidden i mm. I bland används också den amerikanska konventionen med "n" följt av förebildens spårvidd i fot. Smalspårvidder för skala 00 - 1/76,2: 009 (9 mm spårvidd), 00n3 (tre fot spårvidd, dvs 12 mm modellspårvidd). I skala 0 används 016,5, vilket ju ligger väldigt nära 0e, och 014, som blir exakt två fot i brittisk 0-skala (1/43,5). Det brittiska skrivsättet används ibland även i Sverige: S9 - H09 o.s.v.

För de större storlekarna av skalor används benämningen 16 mm skala ("16 mm to the foot") för smalspår med skalan ca 1/19, oftast med 2-fotsförebilder på 32 mm spårvidd, 3-fots förebilder i samma skala körs då på 45 mm spårvidd. (Denna skalan ligger ganska nära den amerikanska G-skalan som är 1/20.3). Det finns även en variant på 2-fot som kallas 7/8"-skala. Det motsvaras av 2-fotsmodeller på 45 mm spårvidd med en skala ca 1/13.

Smalspår i modell - Sverige

Svenska smalspårsbyggare brukar oftast använda spårvidder från Morop eller NMRA, se respektive spårvidd. För skala 0 har GMJS dock publicerat särskilda normblad för skalenligt svenskt smalspår, för både 891 mm och 600 mm. Det finns några byggare som följer 891-normen som då hänvisas till som 0n3s (s = Sverige).

Andra wiki-sidor

Överföringstrafik
Smalspårslok

Normalspår

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser

Göran Tholin (red.): Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.

Lars T. Stensson: "Vad vet du om i H0-skalan 1:87?" i Allt om Hobby nr 3/1975 (Genomgång av spårvidder för smalspår i H0).

Jan Agrell: "Smalspåriga järnvägar - skalor och spårvidder." i Allt om Hobby nr 4/1981.

Clas Ahlstrand: "Recension." i Smalspårigt nr 22/1984 (Recension av "PSL Model Railway Guide 8. Narrow Gauge Railways.")

Krister Brandt: "Smalspårsfrämjandet - entusiasternas förening!" i Allt om Hobby nr 1/1987 (Reportage).

Roger S. Jansson: "Smalspårig trasportjärnväg i modell. Del 1." i Allt om Hobby nr 4/1998 (Bygge av smalspåriga industrijärnvägar).
Roger S. Jansson: "Smalspårig trasportjärnväg i modell. Del 2." i Allt om Hobby nr 6/1998.
Roger S. Jansson: "Smalspåriga transportbanor i modell. Del 3." i Allt om Hobby nr 5/2000.

Göran Tholin: "Narrow gauge expo. Smalspårsutställning i Lonodon." i Allt om Hobby nr 1/1999 (Reportage).

Peter Kazer: Narrow Gauge Railway Modelling. Didcot: Wild Swan Publications 2001 (Bygge av smalspår med brittisk förebild).

Göran Engström: "Att bygga smalspår i H0." i Smalspårigt nr 74/2001 (Utbudet av spårmaterial i H0e, H0n3 och H0m).
Göran Engström & Björn Dahlström: "Att bygga smalspår i H0. del 2." i Smalspårigt nr 76/2001.

Stefan Nilsson: "Tema: Smalspår." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Introduktion till smalspår i förebild och modell).

Per Nilsson: "Smalspår för nybörjare - Del 1." i Smalspårigt nr 135/2016 (Introduktion till förebild och modell).
Per Nilsson: "Smalspår för nybörjare - Del 2." i Smalspårigt nr 136/2016.

Webreferenser - förebild

Historiskt.nu: Spårvidder och dess historia

Wikipedia: Decauvillejärnväg

Wikipedia: Spårvidd 802 mm

Wikipedia: Spårvidd 891 mm

Wikipedia: Spårvidd 1067 mm

Wikipedia: Spårvidd 1093 mm

Webreferenser - modell

Morop.eu: NEM 010 (Skalöversikt NEM).

Narrow Gauge & Industrial: Review (Brittisk tidskrift för smalspår och industribanor i modell).

NMRA.org: NMRA Standards S-1.2 (Skalöversikt NMRA).

Smalspårsfrämjandet (Svensk förening för smalspåriga modelljärnvägar och självbygge).

Spikesys: Model Railroad Scale List (Lista över modellskalor).

World of Railways: 7mm Narrow Gauge Association Publishes Handbook (Recension av 7mm NGA nya handbok för smalspårsbygge, i första hand för skala 0).