Skillnad mellan versioner av "SJ personvagnar av 1960-talsmodell"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Bo1)
m (Skala Z)
 
(219 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<span id="TOP></span>
 
<span id="TOP></span>
Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter ursprunligt littera.
+
Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter [[SJ personvagnar#1956 till 1970|ursprunligt littera]].
 
==Inledning==
 
==Inledning==
 
Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.  
 
Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.  
  
Korgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning, som dock var något bredare än vestibulernas. Därmed fanns det ett visst taköverhäng över dörrarna. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sätt med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare.  
+
Vagnskorgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning, som dock var något bredare än vestibulernas. Därmed fanns det ett visst taköverhäng över dörrarna. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sätt med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare. Korgarnas bredd i enlighet med den svenska [[lastprofil]]en innebär att vagnarna endast kan trafikera Sverige och Norge. Vagnar med dansk uppvärmning (underlittera '''k''' eller ibland '''b''') har dispens för trafik till Köpenhamn.
  
Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få [[sth]] höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade mofifierade vagnar underlittera R för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.
+
Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få [[sth]] höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade modifierade vagnar underlittera '''R''' för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.
  
De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom [[#B1c|B1c]] var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid denna tid monterades också fasta slutsignaler.
+
De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom [[#B1c|'''B1c''']] var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid denna tid monterades också fasta slutsignaler.
  
Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Vid 1980-talets slut övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en mörkblå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den mörkblå randen med en röd rand under bröstlisten.
+
Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Vid 1980-talets slut övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en grafitgrå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den grafitgrå randen med en röd rand under bröstlisten.
  
När vagnarna levererades gällde SJ litterasystem mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar litterasystem] där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.
+
När vagnarna levererades gällde [[SJ personvagnar#1956 till 1970|SJ litterasystem]] mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar litterasystem] där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.
 +
 
 +
==Något om modellerna==
 +
Äldre modeller i skala [[H0]] av boggievagnar gjordes i regel kortare än skalenlig längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. I Tyskland uppstod en diskussion om detta under 1970-talet, och [[Ade]] lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med skalenliga längdmått. Modellerna från [[Fleischmann]] och [[Märklin]] som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade. [[Lima]]s modeller var de första som började närma sig skalenlig längd, och [[NMJ]]:s modeller har skalenlig längd.
 +
 
 +
Såvitt kännt har [[Fleischmann]], [[Märklin]] och [[Lima]] endast gjort en form var till sittvagnar, som sedan sålts med märkning för olika littera.
  
 
==Andra wiki-sidor om vagnar==
 
==Andra wiki-sidor om vagnar==
Rad 18: Rad 23:
 
[[SJ godsvagnar]]<br/>
 
[[SJ godsvagnar]]<br/>
 
[[GC godsvagnar]]<br/>
 
[[GC godsvagnar]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar]]<br/>
 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]]<br/>
 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]]<br/>
 
[[Tyska privatbanevagnar]]<br/>
 
[[Tyska privatbanevagnar]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]
 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]
  
Rad 25: Rad 34:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1963 och 1968 tog SJ emot 65 första klass sittvagnar inom 60-talsserien, littera '''Ao2'''. Vagnarna hade två kupéer med sex platser var i ena vagnsänden. Resten av vagnen var delad i två öppna avdelningar med sittning 2+1. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade Ao2 vestibuler i bägge ändar. Tidigare första klass sittvagnar hade haft antingen kupéer ('''Ao14b''') eller öppna salonger ('''Ao15b'''); Ao2 blev ett mellanting.
+
Mellan 1963 och 1968 tog SJ emot 65 första klass sittvagnar inom 60-talsserien, littera '''Ao2'''. Vagnarna hade två kupéer med sex platser var i ena vagnsänden. Resten av vagnen var delad i två öppna avdelningar med sittning 2+1. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade Ao2 vestibuler i bägge ändar.  
 +
 
 +
Tidigare första klass sittvagnar hade haft antingen kupéer ([[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|'''Ao14b''']]) eller öppna salonger ([[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|'''Ao15b''']]); Ao2 blev ett mellanting. Den efterföljande generationen rena förstaklassvagnar ('''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|A7]]''') fick endast öppna avdelningar.
  
Ao2 ersatte äldre Ao14b och Ao15b i snälltåg och expresståg. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''A2'''.  
+
Ao2 ersatte äldre [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Ao14b]] och [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|Ao15b]] i snälltåg och expresståg. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''A2'''.  
  
Tre vagnar byggdes om 1977-78 för trafik i Danmark och fick dansk elvärme samt littera '''A2E''', ändrat till littera '''A2K''' 1978. Ytterligare sex vagnar byggdes om senare på samma sätt. Vissa av vagnarna upprustades och målades blå med röd rand under under bröstlisten med littera '''A2KA'''.
+
Tre vagnar byggdes om 1977-78 för trafik i Danmark och fick dansk elvärme samt littera '''A2E''', ändrat till littera '''A2K''' 1978. Ytterligare sex vagnar byggdes om senare på samma sätt. Vissa av vagnarna upprustades och målades blå med röd rand under under bröstlisten på 1990-talet med littera '''A2KA'''.
  
 
Ett antal A2 byggdes om 1983 till '''A2F''' med telefon och uppfräschad inredning för [[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]]-trafiken. Senare byggdes de också om för 160 km/h.  
 
Ett antal A2 byggdes om 1983 till '''A2F''' med telefon och uppfräschad inredning för [[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]]-trafiken. Senare byggdes de också om för 160 km/h.  
Rad 54: Rad 65:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ao2.jpg|1000 px|SJ Ao2.jpg]]
+
[[Image:JvmKBDB10867.jpg|1000 px|JvmKBDB10867.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867
 
| class="imageCaption" | SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867
Rad 60: Rad 71:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Ao2 interiör.jpg|1000 px|Ao2 interiör.jpg]]
+
[[Image:Ao2 interiör.jpg|700px|Ao2 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.
 
| class="imageCaption" | Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.
Rad 68: Rad 79:
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
 
*[[Lima]]
 
*[[Lima]]
**1975 släpptes en A2 i brun målning med vulster och frimärket, katalognummer 9141.
+
*:- 1975 släpptes en A2 i brun målning med vulster och frimärket, katalognummer 9141.
**1981 släpptes en A2 i brun målning med vulster och frimärket samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141.
+
*:- 1981 släpptes en A2 i brun målning med vulster och frimärket samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141.
**1984 släpptes en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "[[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]]". Katalognummer 9141.
+
*:- 1984 släpptes en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "[[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]]". Katalognummer 9141.
**1986 släpptes en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "[[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]". Katalognummer 9141-S02.
+
*:- 1986 släpptes en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "[[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]". Katalognummer 9141-S02.
**1989 släpptes en A2FGRT i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9141, ingick endast i presentsats.
+
*:- 1989 släpptes en A2FGRT i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9141, ingick endast i presentsats.
**1990 släpptes en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141-S2 och 9292.
+
*:- 1990 släpptes en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141-S2 och 9292.
**1994 släpptes en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9141.
+
*:- 1994 släpptes en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9141.
**1997 släpptes en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9292.
+
*:- 1997 släpptes en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9292.
**1997 släpptes en B12 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9446.  
+
*:- 1997 släpptes en B12 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9446.  
**1999 släpptes en A2 i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9008.
+
*:- 1999 släpptes en A2 i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9008.
**1999 släpptes en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9012.
+
*:- 1999 släpptes en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9012.
**2000 släpptes en A2K i blå målning med röd rand, vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9016.
+
*:- 2000 släpptes en A2K i blå målning med röd rand, vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9016.
 
*[[Märklin]]
 
*[[Märklin]]
**1997 släpptes en A2RT i blå målning, katalognummer 43772.
+
*:- 1997 släpptes en A2RT i blå målning, katalognummer 43772.
**2000 släpptes en A2K i blått med rött band, katalognummer 43781.
+
*:- 2000 släpptes en A2K i blått med rött band, katalognummer 43781.
 
*[[NMJ]]
 
*[[NMJ]]
**2008 släpptes en Ao2 i ursprungsskick i SJ röd 92 med köttstämpeln, katalognummer 201.001.
+
*:- 2008 släpptes en Ao2 i ursprungsskick i SJ röd 92 med köttstämpeln, katalognummer 201.001.
**2009 släpptes en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.002.
+
*:- 2009 släpptes en A2 i SJ röd 92 med köttstämpeln, katalognummer 201.002.
**2009 släpptes en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.301.
+
*:- 2009 släpptes en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.301.
**2010 släpptes en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.101.
+
*:- 2010 släpptes en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.101.
**2011 släpptes en A2FGR i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar, katalognummer 201.201.
+
*:- 2011 släpptes en A2FGR i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar, katalognummer 201.201.
**2011 släpptes en A2G i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar, katalognummer 201.202.
+
*:- 2011 släpptes en A2G i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar, katalognummer 201.202.
**2011 släpptes en B12 i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar, katalognummer 201.203.
+
*:- 2011 släpptes en B12 i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar, katalognummer 201.203.
**2018 släpptes en A2 i ljusblått med röd rand, katalognummer 201.501.
+
*:- 2018 släpptes en A2 i ljusblått med röd rand, katalognummer 201.501.
**2019 släpptes en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.401.
+
*:- 2019 släpptes en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.401.
 +
 
 +
====Skala [[N]]====
 +
*Möllehem gårdsproduktion har en plastbyggsats av en A2.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
http://www.mollehem.se/images/stories/virtuemart/product/60_A2.jpg
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Möllehems A2.
 +
|}
 +
====Skala [[Z]]====
 +
*Freudenreich Feinwerktechnik
 +
*:- En sats med SJ A2FRG 4976 und B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar har tillverkats. Katalognummer 46.220.12.
 +
*:- En sats med SJ A2 5138 och B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket har tillverkats. Katalognummer 46.220.02.
 +
*:- SJ B12 4972 i rödbrunt med InterCity-pilar har tillverkats, katalognummer 46.221.11.
 +
*:- En sats med en SJ A2 och en B5 i ljublått och grafitgrått har tillverkats. Katalognummer 46.220.32.
 +
*:- En sats med en TÅGAB A2K och B5 i vitt och rött har tillverkats. Katalognummer 46.220.62.
 +
*:- IBAB A2KA 5044 i mörkblått har tillverkats. Katalognummer 46.220.51.
  
 
===Tryckta referenser Ao2===
 
===Tryckta referenser Ao2===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao2 1-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 21-25 (Beskrivning), s 90-91 (Ritning).
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao2 1-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 21-25 (Beskrivning), s 90-91 (Ritning).
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Rad 101: Rad 131:
 
===Webreferenser Ao2===
 
===Webreferenser Ao2===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/a2 Järnväg.net: A2] (Beskrivning och bilder)
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/a2 Järnväg.net: A2] (Beskrivning och bilder)
 +
 +
[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ViewAction=View&ObjectID=5615722&PageSize=30&Page=2 Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien] (Modeller i Skala Z).
  
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1242 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Ao2/A2/B12] (NMJ:s modeller)
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1242 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Ao2/A2/B12] (NMJ:s modeller)
 +
 +
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60a2-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera A2] (Modell i N-skala).
  
 
==ABo2==
 
==ABo2==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera '''ABo2'''. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar. Korgen var i övrigt identisk med '''[[#ABo3|ABo3]]'''. SJ hade tidigare liknande vagnar med två kupéer i första klass i form av '''[[ABo11]]'''.
+
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera '''ABo2'''. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser, två kupéer med andra klass sittplatser samt två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass kupéer fyra i bredd och i andra klass avdelningar 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar. Korgen var i övrigt identisk med '''[[#ABo3|ABo3]]'''.  
 +
 
 +
SJ hade tidigare liknande vagnar med två kupéer i första klass i form av '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|ABo11]]'''.
  
 
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB2'''. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.  
 
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB2'''. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.  
Rad 118: Rad 154:
 
Sittplatser första klass: 12 <br/>
 
Sittplatser första klass: 12 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Rad 125: Rad 160:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ABo2.jpg|1000 px|SJ ABo2.jpg]]
+
[[Image:JvmKBDB10539.jpg|1000 px|JvmKBDB10539.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539
 
| class="imageCaption" | SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539
Rad 131: Rad 166:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ABo2 premiär.jpg|1000 px|SJ ABo2 premiär.jpg]]
+
[[Image:SJ ABo2 premiär.jpg|700px|SJ ABo2 premiär.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.
 
| class="imageCaption" | Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.
Rad 141: Rad 176:
 
*2009 släppte [[NMJ]] en AB2 med märkning efter 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.002.
 
*2009 släppte [[NMJ]] en AB2 med märkning efter 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.002.
 
*2010 släppte [[NMJ]] en AB2 med märkning efter 1970 och frimärket, katalognummer 202.101.
 
*2010 släppte [[NMJ]] en AB2 med märkning efter 1970 och frimärket, katalognummer 202.101.
 +
====Skala [[N]]====
 +
*Möllehem Gårdsproduktion har en AB2 som byggsats.
  
 
===Tryckta referenser ABo2===
 
===Tryckta referenser ABo2===
Rad 146: Rad 183:
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 
===Webreferenser ABo2===
 
===Webreferenser ABo2===
Rad 151: Rad 190:
  
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1243 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo2/AB2] (NMJ:s modeller)
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1243 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo2/AB2] (NMJ:s modeller)
 +
 +
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60ab2-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera AB2] (Modell i N-skala).
  
 
==ABo3==
 
==ABo3==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera '''ABo3'''. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass 2+2. Inredningen var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera '''[[ABo7]]'''. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Korgen var identisk med '''[[#ABo2|ABo2]]'''. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera '''ABo3k''' fr.o.m. 1964.
+
Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera '''ABo3'''. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Korgen var identisk med '''[[#ABo2|ABo2]]'''. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera '''ABo3k''' fr.o.m. 1964.
 +
 
 +
Inredningen hos ABo3 var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]'''.  Bland de efterföljande 80-talsvagnarna nybyggdes inga nya kombinerade första- och andraklassvagnar, men några tillkom senare genom ombyggnad ('''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#AB9|AB9]]''').
  
 
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB3''' respektive '''AB3K'''.  
 
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB3''' respektive '''AB3K'''.  
Rad 161: Rad 204:
 
Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning.  
 
Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning.  
  
Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera '''S11''' 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gick först eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio".
+
Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera '''S11''' 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gick först eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio". Vagnarna användes först i trafik på Övre Norrland, efter 2000 användes de istället för trafik till Storlien. Behovet av bio på tåg minskade allt eftersom privata mediaspelare blev mer populära. En vagn såldes 2008, den andra fick det svarta färgschemat 2010 och användes i chartertåg. Denna såldes till Trafikverket 2014 och fick ett rött färgschema. Vagnen används i specialtåg av olika slag.
  
 
År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera '''AS4KT'''.
 
År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera '''AS4KT'''.
Rad 176: Rad 219:
 
Sittplatser första klass: 20 <br/>
 
Sittplatser första klass: 20 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 32 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 32 <br/>
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Rad 191: Rad 233:
 
[[Image:TÅGAB AB3.jpg|1000 px|TÅGAB AB3.jpg]]
 
[[Image:TÅGAB AB3.jpg|1000 px|TÅGAB AB3.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Tågåkeriet i Bergslagen AB AB3 nr. 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons
+
| class="imageCaption" | TÅGAB AB3 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons
 
|}
 
|}
  
Rad 197: Rad 239:
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
 
*[[Lima]]
 
*[[Lima]]
**1992 släpptes en S11R i blå och röd målning samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9210 och 9684.
+
*:- 1992 släpptes en S11R i blå och röd målning samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9210 och 9684.
**1997 släpptes en S11 i blå och röd målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9685 och 9018.
+
*:- 1997 släpptes en S11 i blå och röd målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9685 och 9018.
**1999 släpptes en AB3K i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9009.
+
*:- 1999 släpptes en AB3K i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9009.
 
*[[Märklin]]
 
*[[Märklin]]
**1997 släpptes en S11R med blått, rött och grått färschema, katalognummer 43773.
+
*:- 1997 släpptes en S11R med blått, rött och grått färschema, katalognummer 43773.
**1998 släpptes en AB3RT i blå målning, katalognummer 43771.
+
*:- 1998 släpptes en AB3RT i blå målning, katalognummer 43771.
 
*[[NMJ]]
 
*[[NMJ]]
**2008 släpptes en ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver, katalognummer 203.001.
+
*:- 2008 släpptes en ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver, katalognummer 203.001.
**2009 släpptes en AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak, katalognummer 203.002.
+
*:- 2009 släpptes en AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak, katalognummer 203.002.
**2009 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.301.
+
*:- 2009 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.301.
**2010 släpptes en AB3 med frimärket och ljusgrått tak, katalognummer 203.101.
+
*:- 2010 släpptes en AB3 med frimärket och ljusgrått tak, katalognummer 203.101.
**2018 släpptes en AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio", katalognummer 203.501.
+
*:- 2018 släpptes en AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio", katalognummer 203.501.
**2018 släpptes en S11 i blå, röd och grafitgrå målning, katalognummer 203.502.
+
*:- 2018 släpptes en S11 i blå, röd och grafitgrå målning, katalognummer 203.502.
**2018 släpptes en S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 203.503.
+
*:- 2018 släpptes en S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 203.503.
**2018 släpptes en S11 svart målning, katalognummer 203.601.
+
*:- 2018 släpptes en S11 svart målning, katalognummer 203.601.
**2019 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.401.
+
*:- 2019 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.401.
**2019 släpptes en Snälltåget AB3K, katalognummer 203.711.
+
*:- 2019 släpptes en Snälltåget AB3K, katalognummer 203.711.
**2019 släpptes en Veolia AB3K, katalognummer 203.710.
+
*:- 2019 släpptes en Veolia AB3K, katalognummer 203.710.
**2019 släpptes en TÅGAB AB3, katalognummer 203.601.
+
*:- 2019 släpptes en TÅGAB AB3, katalognummer 203.601.
 +
====Skala Z====
 +
*Freudenreich Feinwerktechnik har tillverkat en S11 i rött och grafitgrått med texten "Bio" och "Bistro". Katalognummer 46.220.31.
  
 
===Tryckta referenser ABo3===
 
===Tryckta referenser ABo3===
Rad 221: Rad 265:
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
===Webreferenser ABo3===
+
===Webreferenser förebild ABo3===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab3 Järnväg.net: AB3] (Beskrivning och bilder).
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab3 Järnväg.net: AB3] (Beskrivning och bilder).
 +
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/s11 Järnväg.net: S11] (Beskrivning och bilder).
 +
 +
===Webreferenser modell ABo3===
 +
[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ViewAction=View&ObjectID=5615722&PageSize=30&Page=2 Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien] (Modeller i Skala Z).
  
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7] (NMJ:s modeller)
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7] (NMJ:s modeller)
Rad 238: Rad 289:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera '''Bo1'''. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera '''Bo1k''' 1964. Littera ändrades till '''B1''' och '''B1K''' 1970.
+
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera '''Bo1'''. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera '''Bo1k''' 1964. Littera ändrades till '''B1''' och '''B1K''' 1970.
 +
 
 +
Bland de efterföljande 80-talsvagnarna byggdes liknande andraklassvagnar med öppna avdelningar, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|B7]]'''.
  
 
Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ.  
 
Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ.  
Rad 255: Rad 308:
 
Sittplatser första klass: 0 <br/>
 
Sittplatser första klass: 0 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 62 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 62 <br/>
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Rad 268: Rad 320:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo1 interiör.jpg|1000 px|Bo1 interiör.jpg]]
+
[[Image:Bo1 interiör.jpg|700 px|Bo1 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.
 
| class="imageCaption" | Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.
Rad 276: Rad 328:
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
 
*[[Märklin]]
 
*[[Märklin]]
**1968 släpptes en Bo1 med köttstämpeln och bälgar, kataognummer 4072.
+
*:- 1968 släpptes en Bo1 med köttstämpeln och bälgar, kataognummer 4072.
**1983 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar, katalognummer 4072.
+
*:- 1983 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar, katalognummer 4072.
**1984 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
+
*:- 1984 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
**1985 släpptes en Bo1 med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
+
*:- 1985 släpptes en Bo1 med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
**1992 släpptes en B1KRT i blått färgschema, katalognummer 4377.
+
*:- 1992 släpptes en B1KRT i blått färgschema, katalognummer 4377.
 +
*:- 2007 släpptes en B1KT i Interregio-målning, katalognummer 43784.
 +
*:- 2012 släpptes en B1 i rödbrun målning med frimärket i ett vagnsset med sextiotalsvagnar, katalognummer 43785.
 
*[[NMJ]]
 
*[[NMJ]]
**2008 släpptes en Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.001.
+
*:- 2008 släpptes en Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.001.
**2008 släpptes en Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.003.
+
*:- 2008 släpptes en Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.003.
**2008 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln, katalognummer 204.002 och 204.004.
+
*:- 2008 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln, katalognummer 204.002 och 204.004.
**2009 släpptes en B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.301 och 204.302.
+
*:- 2009 släpptes en B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.301 och 204.302.
**2010 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med frimärket, katalognummer 204.101 och 204.102.
+
*:- 2010 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med frimärket, katalognummer 204.101 och 204.102.
**2011 släpptes en B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar, katalognummer 204.201 och 204.202.
+
*:- 2011 släpptes en B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar, katalognummer 204.201 och 204.202.
**2018 släpptes en B1 med ljusblå målning med rött band, katalognummer 204.501.
+
*:- 2018 släpptes en B1 med ljusblå målning med rött band, katalognummer 204.501.
**2018 släpptes en Tågab B1R, katalognummer 204.601.
+
*:- 2018 släpptes en Tågab B1R, katalognummer 204.601.
**2019 släpptes en B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.401 och 204.402.
+
*:- 2019 släpptes en B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.401 och 204.402.
**2019 släpptes två Snälltåget B1K, katalognummer 204.703 och 204.704.
+
*:- 2019 släpptes två Snälltåget B1K, katalognummer 204.703 och 204.704.
**2019 släpptes två Veolia B1K, katalognummer 2014.701 och 204.702.
+
*:- 2019 släpptes två Veolia B1K, katalognummer 2014.701 och 204.702.
 +
====Skala [[N]]====
 +
*Möllehem Gårdsproduktion har en B1 som byggsats.
  
 
===Tryckta referenser Bo1===
 
===Tryckta referenser Bo1===
Rad 298: Rad 354:
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Rad 304: Rad 362:
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b1 Järnväg.net: B1] (Bilder och beskrivning)
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b1 Järnväg.net: B1] (Bilder och beskrivning)
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7]
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7] (NMJ:s modeller)
 +
 
 +
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=60&t=957 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1] (Märklins modeller).
  
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1245 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1] (NMJ:s modeller)
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1245 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1] (NMJ:s modeller)
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5]
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller)
 +
 
 +
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2332&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K] (NMJ:s modeller)
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2332&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K]
+
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60b1-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B1] (Modell i skala N).
  
 
==Bo5==
 
==Bo5==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera '''Bo5''' och 30 vagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar (i äldre vagnar med kupéer och öppna avdelningar, '''Bo8''', fanns det kupéer i bägge vagnsändar). I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Littera ändrades till '''B5''' respektive '''B5B''' 1970.  
+
Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera '''Bo5''' och 30 vagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar. I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Littera ändrades till '''B5''' respektive '''B5B''' 1970.
 +
 
 +
Bo5 hade en förebild i äldre vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8]]''', där fanns det dock kupéer i bägge vagnsändar.
 +
 
 +
Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8]] i långväga tåg. I dessa tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.
  
Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera Bo8 i långväga tåg. I långväga tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.
+
I slutet på 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria.  
  
I slutet på 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria. Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till 6. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera '''B5G''', '''B5F''' (med telefonautomat) eller '''BS5''' (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till '''B5FKRT''' 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort.
+
Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till 6. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera '''B5G''', '''B5F''' (med telefonautomat) eller '''BS5''' (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till '''B5FKRT''' 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort.
  
 
Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera '''K'''.
 
Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera '''K'''.
Rad 327: Rad 393:
 
Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna  fick nytt littera '''B15'''.
 
Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna  fick nytt littera '''B15'''.
  
SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använda sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.
+
SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använde sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.
  
 
===Huvuddimensioner Bo5/Bo5b===
 
===Huvuddimensioner Bo5/Bo5b===
Rad 334: Rad 400:
 
Sittplatser första klass: 0 <br/>
 
Sittplatser första klass: 0 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 68/60 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 68/60 <br/>
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Rad 341: Rad 406:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo5.jpg|1000px|SJ Bo5.jpg]]
+
[[Image:JvmKBDB10903.jpg|1000px|JvmKBDB10903.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903
 
| class="imageCaption" | SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903
Rad 347: Rad 412:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo5 interiör.jpg|1000 px|Bo5 interiör.jpg]]
+
[[Image:Bo5 interiör.jpg|700 px|Bo5 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.
 
| class="imageCaption" | Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.
Rad 355: Rad 420:
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
 
*[[Fleischmann]]
 
*[[Fleischmann]]
**1966 släpptes en Bo5b med lösa destinationsskyltar, katalognummer 1534.
+
*:- 1966 släpptes en Bo5b med lösa destinationsskyltar, katalognummer 1534.
**1971 släpptes en Bo5b med fast destinationsskylt, katalognummer 5155.
+
*:- 1971 släpptes en Bo5b med fast destinationsskylt, katalognummer 5155.
 
*[[Lima]]
 
*[[Lima]]
**1990 släpptes en B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar, katalognummer 9158-S och 9293.
+
*:- 1990 släpptes en B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar, katalognummer 9158-S och 9293.
**1997 släpptes en B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9293.
+
*:- 1997 släpptes en B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9293.
**1999 släpptes en B5B  i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9013.
+
*:- 1999 släpptes en B5B  i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9013.
**2000 släpptes en B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9017.
+
*:- 2000 släpptes en B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9017.
 
*[[Märklin]]
 
*[[Märklin]]
**1997 släpptes en B5KRT i blå målning, katalognummer 4377.
+
*:- 1997 släpptes en B5KRT i blå målning, katalognummer 4377.
**2000 släpptes en B5K i blått med rött band, katalognummer 43782.
+
*:- 2000 släpptes en B5K i blått med rött band, katalognummer 43782.
 
*[[NMJ]]
 
*[[NMJ]]
**2008 släpptes två Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.001 och 205.003.
+
*:- 2008 släpptes två Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.001 och 205.003.
**2009 släpptes två B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.002 och 205.004.
+
*:- 2009 släpptes två B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.002 och 205.004.
**2009 släpptes en B5K i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.301.
+
*:- 2009 släpptes en B5K i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.301.
**2009 släpptes en B5FKRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.302.
+
*:- 2009 släpptes en B5FKRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.302.
**2010 släpptes två B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer, katalognummer 205.101 och 205.102.
+
*:- 2010 släpptes två B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer, katalognummer 205.101 och 205.102.
**2011 släpptes en B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning, katalognummer 205.201.
+
*:- 2011 släpptes en B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning, katalognummer 205.201.
**2018 släpptes två B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer, katalognummer 205.501 och 205.502.
+
*:- 2018 släpptes två B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer, katalognummer 205.501 och 205.502.
**2018 släpptes en Tågab BS5, katalognummer 205.601.
+
*:- 2018 släpptes en Tågab BS5, katalognummer 205.601.
**2019 släpptes en B5B i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.401.
+
*:- 2019 släpptes en B5B i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.401.
**2019 släpptes en B5KRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.402.
+
*:- 2019 släpptes en B5KRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.402.
 +
====Skala [[N]]====
 +
*Möllehem Gårdsproduktion har en B5 som en byggsats.
 +
====Skala [[Z]]====
 +
*Feudenreich Feinwerktechnik
 +
*:- En sats med två Netrail B5 i mörkblått och vitt har tillverkats. Katalognummer 46.220.52.
 +
*:- En sats med SJ A2FRG 4976 och B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar har tillverkats. Katalognummer 46.220.12.
 +
*:- En sats med SJ A2 5138 och B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket har tillverkats. Katalognummer 46.220.02.
 +
*:- En sats med SJ Bo5 4752 och Bo5 4774 i rödbrunt med frimärket har tillverkats. Katalognummer 46.221.02.
 +
*:- En sats med två Veolia B5, en i rött och vitt och en i mörkblått har tillverkats. Katalognummer 46.221.52.
 +
*:- En sats med en SJ A2 och en B5 i ljublått och grafitgrått har tillverkats. Katalognummer 46.220.32.
 +
*:- En sats med två SJ B5 i ljublått och grafitgrått har tillverkats. Katalognummer 46.221.32.
 +
*:- En sats med en TÅGAB A2K och B5 i vitt och rött har tillverkats. Katalognummer 46.220.62.
 +
*:- En TÅGAB B5 i vitt och rött har tilverkats. Katalognummer 46.220.61.
  
 
===Tryckta referenser Bo5===
 
===Tryckta referenser Bo5===
Rad 383: Rad 461:
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Rad 389: Rad 469:
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b5 Järnväg.net: B5] (Bilder och beskrivning)
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b5 Järnväg.net: B5] (Bilder och beskrivning)
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1246 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo5/B5] (NMJ:s modeller)
+
[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ViewAction=View&ObjectID=5615722&PageSize=30&Page=2 Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien] (Modeller i Skala Z).
 +
 
 +
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1246 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo5/B5] (NMJ:s modeller).
 +
 
 +
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller).
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5]
+
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60r1-120-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B5] (Modell i skala N).
  
 
==B1c==
 
==B1c==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera '''B1c'''. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 blev trots detta '''RB1'''. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra änden. Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i andra vagnsänden vid caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor.  B1c hade vulster redan vid leverans. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster. SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av '''Bo8c''' och '''RBo11'''.
+
Mellan 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera '''B1c'''. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 blev trots detta '''RB1'''. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra klass (2+2). Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor.  B1c hade vulster redan vid leverans som första vagnstyp vid SJ. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster.  
 +
 
 +
SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8c]]''' och '''RBo11'''. Någon cafévagn av denna typ nybyggdes inte bland 80-talsvagnarna, men de [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#RB11|'''RB11''']] som modifierades för BlueX-tågen fick en liknande inredning.
  
 
Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning som ersatte de ordinarie sittplatserna. Dessa vagnar fick nytt littera '''R2'''. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "[[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]" och gula pilar.  
 
Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning som ersatte de ordinarie sittplatserna. Dessa vagnar fick nytt littera '''R2'''. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "[[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]" och gula pilar.  
  
Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i svart och rött. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.
+
Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i grafitgrått och rött. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.
 +
 
 +
Ett antal vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera '''R12'''. Dessa gick kvar i trafik till 2010. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och märktes i Inlandsbanans färgsättning. Fem R12 såldes till Trafikverket 2012 och uppustades samt målades i Trafikverkets färgschema i grått och rött. Dessa vagnar sattes inledningvis in i trafik på Övre Norrland, och är fortfarande i trafik (2020).
 +
 
 +
SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter 2010, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.
  
Ett antal vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera '''R12'''. Dessa gick kvar i trafik till 2010 varefter de togs ur trafik. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och märktes i Inlandsbanans färgsättning. SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter det, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.
 
 
===Huvuddimensioner B1c===
 
===Huvuddimensioner B1c===
 
Löb: 24,10 m<br />
 
Löb: 24,10 m<br />
Rad 409: Rad 498:
 
Sittplatser andra klass: 16 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 16 <br/>
 
Sittplatser café: 32<br/>
 
Sittplatser café: 32<br/>
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Rad 417: Rad 505:
 
===Modeller B1c===
 
===Modeller B1c===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Dekaler och etsat har etsark för både RB1 och R12, för konvertering av NMJ-vagnar.
+
*[[Dekaler och etsat]] har etsplåtar för RB1 och R12, för konvertering av NMJ-vagnar.
 
*2020 aviserade [[NMJ]] en B1c på Nürnbergmässan.
 
*2020 aviserade [[NMJ]] en B1c på Nürnbergmässan.
  
 
===Tryckta referenser B1c===
 
===Tryckta referenser B1c===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 
Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).
 
Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).
  
 
===Webreferenser B1c===
 
===Webreferenser B1c===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/rb1 Järnväg.net: RB1]
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r2 Järnväg.net: R2] (Bilder och beskrivning)
  
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r2 Järnväg.net: R2]
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r12 Järnväg.net: R12] (Bilder och beskrivning)
 +
 
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/rb1 Järnväg.net: RB1] (Bilder och beskrivning)
  
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
Rad 435: Rad 527:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera '''DFo28'''. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning på 28 m2 och en tjänstekupé . Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en dörr till postavdelningen och en dörr till resgodsavdelningen, och dessutom en brevlåda till postavdelningen. Littera ändrades till '''DF28''' 1970. En vagn förstördes i en olycka 1979.
+
En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera '''DFo28'''. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning på 28 m2 och en tjänstekupé . Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en skjutdörr till resgodsavdelningen och en dubbeldörr och ett brevinkast till postavdelningen. Vid leverans var vagnarna målade i SJ röd 92 med ett gult fält vid brevinkastet. Littera ändrades till '''DF28''' 1970.  
  
Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill och mörkblått över fönstren, samt märktes med ett posthorn. Dessa vagnar fick nytt littera '''D38F''' eller '''D38RT'''. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för posten rullvagnar, och fick littera '''D48'''. I slutet av 1990-talet målades helt i en gult färgschema.
+
DFo28 blev SJ:s sista nybyggda vagn med postkupé för postsortering ombord.
 +
 
 +
En vagn förstördes i en olycka 1979.
 +
 
 +
År 1983 fick vagnarna en ny färgsättning med två gula och en blå rand nedanför bröstlisten och tre blå posthorn på gula fält över bröstlisten.
 +
 
 +
Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen, och brevinkastet togs bort. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill med ett blått posthorn, och grafitgrått över fönstren. Dessa vagnar fick nytt littera '''D38F''' eller '''D38RT'''. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för postens rullvagnar, och fick littera '''D48'''. I slutet av 1990-talet målades de helt i en gult färgschema.
  
 
Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.
 
Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.
  
Samtliga vagnar fördes över till Green Cargo 2001 och fick nytt littera '''Db'''. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och tre till Tågab 2016.
+
Samtliga vagnar fördes över till [[GC godsvagnar|Green Cargo]] 2001 och fick nytt littera '''Db'''. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och tre till Tågab 2016.
  
 
===Huvuddimensioner DFo28===
 
===Huvuddimensioner DFo28===
Rad 454: Rad 552:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo28.jpg|1000px|SJ DFo28.jpg]]
+
[[Image:JvmKBDB10793.jpg|1000px|JvmKBDB10793.jpg]]
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | Lastning i resgodsavdelningen i SJ DFo28 5068, 1965. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10793
 
| class="imageCaption" | Lastning i resgodsavdelningen i SJ DFo28 5068, 1965. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10793
Rad 467: Rad 565:
 
===Modeller DFo28===
 
===Modeller DFo28===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Dekaler och etsat har etsplåtar för att bygga om en NMJ-vagn till DFo28/D48/Db.
+
*[[Dekaler och etsat]] har etsplåtar för att bygga om en NMJ-vagn till DFo28/D48/Db.
  
 
===Tryckta referenser DFo28===
 
===Tryckta referenser DFo28===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo28 Post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 53-55 (Beskrivning), s 107 (Ritning).
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo28 Post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 53-55 (Beskrivning), s 107 (Ritning).
  
Svante Runberger: "SJ DFo28." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Ritning).
+
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 
 +
Svante Runberger: "SJ post- och resgodsvagn litt DF28." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Ritning, beskrivning).
  
 
===Webreferenser DFo28===
 
===Webreferenser DFo28===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/db Järnväg.net: DF28/D38/D48/Db]
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/db Järnväg.net: DF28/D38/D48/Db] (Bilder och beskrivning)
  
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
Rad 482: Rad 582:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
SJ tog emot 35 resgodsvagnar littera '''Fo5a''' 1961-1962 och tio resgodsvagnar '''Fo5b''' 1961. Vagnarna var kortare än övriga vagnar av 1960-talsmodell, eftersom godsmängderna i resgdsvagnarna hade minskat på 1950-talet. Fo5a var inredda med en stor resgodsavdelning. Fo5b hade en korridor på sidan av resgodsavdelningen för att kunna gå trafik mitt i tågen, samt kunna gå i färjetrafiken till Danmark. Bägge vagnstyperna hade en tjänstekupé med pentry. Vid leverans var alla vagnar utrustade med boggier m/42.  
+
SJ tog emot 35 resgodsvagnar littera '''Fo5a''' 1961-1962 och tio resgodsvagnar '''Fo5b''' 1961. Vagnarna var kortare än övriga vagnar av 1960-talsmodell, eftersom godsmängderna med resgods, ilgods och expressgods hade minskat på 1950-talet. Fo5a var inredda med en stor resgodsavdelning. Fo5b hade en korridor på sidan av resgodsavdelningen för att kunna gå i trafik mitt i tågen, samt kunna gå i färjetrafiken till Danmark. Bägge vagnstyperna hade en tjänstekupé med pentry i ena änden. Vid leverans var alla vagnar utrustade med boggier m/42. Korgen hade en stor skjutdörr ungefär mitt på bägge sidorna och vestibuler i bägge ändar.  
  
Fo5a användes i alla typer av tåg i hela landet, ibland användes två vagnar i samma tåg när godsvolymerna var stora. Fo5b användes trafiken till Köpenhamn så länge denna skedde med färjor. Därefter användes de som övriga  Fo5.  
+
Fo5 var ungefär lika stor som de äldre tvåaxliga resgodsvagnarna littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5]]''', men fick boggier för bättre gångegenskaper. SJ har inte byggt några rena resgodsvagnar efter Fo5.
  
[[Sth]] ökades till 130 km/h 1968-1969. Vid litterareformen 1970 blev littera '''F5''' respektive '''F6K'''. När DSB gick över till elvärme 1978 byggdes F6K om för detta. För någon tid hade vagnarna bägges system och littera '''F6EK''', sedan togs ångvärmen bort och littera återgick till F6K.
+
Fo5a användes i alla typer av tåg i hela landet, ibland användes två vagnar i samma tåg när godsvolymerna var stora. Fo5b användes i trafiken till Köpenhamn så länge denna skedde med färjor. Därefter användes de som övriga  Fo5.  
  
Samtliga vagnar byggdes om med början 1990. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz boggier, sth höjdes till 160 km/h och inbyggda slutsignaler monterades. Efter ett tag byttes dörrarna ut motordrivna rullportar. I samband med denna ombyggnad ändrades F5 till littera '''F33R''' och F6K till littera '''F24K'''.  Vagnarna märktes först med "SJ Expressgods", därefter med ett posthorn och "Express" och till sist med "SJ Express".  
+
[[Sth]] ökades till 130 km/h 1968-1969. Vid litterareformen 1970 blev littera '''F5''' respektive '''F6K'''. När DSB gick över till elvärme 1978 byggdes F6K om för detta. För någon tid hade vagnarna bägge uppvärmningssystemen och littera '''F6EK''', sedan togs ångvärmen bort och littera återgick till F6K.
  
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna i huvudsak ställdes av. Några vagnar användes fortfarande i chartertåg och hann med att målas svarta. SJ sista vagn i trafik såldes till Veolia 2014. En annan vagn har sålts till Svensk Tågkraft.
+
Samtliga vagnar byggdes om med början 1990. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz boggier, sth höjdes till 160 km/h och inbyggda slutsignaler monterades. Efter ett tag byttes dörrarna ut motordrivna rullportar. I samband med denna ombyggnad ändrades F5 till littera '''F33R''' och F6K till littera '''F24K'''.  Vid denna ombyggnad målades vagnarna vita med grafitgrå fält i fönsterhöjd. Vagnarna märktes först med "SJ Expressgods", därefter med ett posthorn och "Express" och till sist med "SJ Express".
 +
 
 +
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna i huvudsak ställdes av. Några vagnar användes senare i chartertåg och hann med att målas svarta. SJ sista vagn i trafik såldes till Veolia 2014. En annan vagn har sålts till Svensk Tågkraft.
  
 
===Huvuddimensioner Fo5a/Fo5b===
 
===Huvuddimensioner Fo5a/Fo5b===
Rad 517: Rad 619:
 
*1997 släppte [[Lima]] en F33 märkt SJ EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9439.
 
*1997 släppte [[Lima]] en F33 märkt SJ EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9439.
 
*1997 släppte [[Lima]] en F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9494.
 
*1997 släppte [[Lima]] en F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9494.
 +
====Skala [[N]]====
 +
*Möllehem Gårdsproduktion har en modell av en F5.
  
===Referenser Fo5===
+
===Tryckta referenser Fo5===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo5 Resgodsvagnarr." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning), s 108-109 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning), s 108-109 (Ritning).
 +
 
 +
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
  
 
Svante Runberger: "SJ litt. Fo5." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1967 (Ritning, data).  
 
Svante Runberger: "SJ litt. Fo5." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1967 (Ritning, data).  
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f33 Järnväg.net: F5/F6K/F24K/F33]
+
===Webreferenser Fo5===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f33 Järnväg.net: F5/F6K/F24K/F33] (Bilder och beskrivning)
 +
 
 +
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60f5-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera F5] (Modell i skala N)
  
 
==RBo2==
 
==RBo2==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
===Beskrivning===
 +
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 21 byffévagnar littera '''RBo2'''. Vagnarna hade ett kök i mitten, en byfféavdelning för matservering i ena änden och en caféavdelning i andra änden. I byfféavdelningen tillämpades bordsservering "á la carte". Kaféavdelningen och byfféavdelningen kunde ersätta varandra vid behov. Korgen hade dubbeldörrar på sidorna för lastning till köket. Vestibul för ombordstigning fanns endast i kafédelen.
 +
 +
Tidigare [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|restaurangvagnar]] hade kök i ena vagnsänden och matsal i den andra. I den efterföljande 80-talsgenerationen byggdes däremot en liknande restaurangvagn, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#R4R|R4R]]'''.
 +
 +
Vagnarna gick från början i snälltåg där det tidigare hade använts både restaurangvagn och kafévagn, men där efterfrågan inte motsvarade två vagnar. När tågplan 1968 infördes ersattes många snälltåg med lokdragna  expresståg, som inte medförde expressgods eller resgods. Därmed minskade gångtiderna och efterfrågan på matservering.
 +
 +
Alla vagnar byggdes om till självservering mellan 1969 och 1971. Vid litterareformen 1970 fick redan ombyggda vagnar littera '''R1''', medan de som ännu ej byggts fick littera '''R2G''' tills de byggts om.
 +
 +
På 1980-talet byggdes vagnarna om för [[sth]] 160 km/h.
 +
 +
Dessa vagnar genomgick inte asbestsanering, och fick heller aldrig någon ny målning. De sista vagnarna slopades 1993.
 +
 +
===Huvuddimensioner RBo2===
 +
Löb: 24,10 m<br />
 +
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br /> 
 +
Sittplatser restaurang: 30 <br/>
 +
Sittplatser kafé: 22 <br/>
 +
Sth: 130 km/h<br /> 
 +
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 +
Uppvärmning: el 220 V (SE) <br/>
 +
Internationell trafik: Norge
 +
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:JvmKBDB10363.jpg|1000px|JvmKBDB10363.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | SJ RBo2 på Stockholm C 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10363
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:RBo2 interiör.jpg|1000px|RBo2 interiör.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Byfféavdelningen i en RBo2 1962. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12494:01
 +
|}
  
 
===Modeller RBo2===
 
===Modeller RBo2===
Rad 536: Rad 682:
 
*1983 släppte [[Märklin]] en RBo2 med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
 
*1983 släppte [[Märklin]] en RBo2 med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
 
*1985 släppte [[Märklin]] en RBo2 med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
 
*1985 släppte [[Märklin]] en RBo2 med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
*Dekaler och etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en RBo2.
+
*1992 släppte [[Märklin]] en R1R röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 4378.
 +
*Dekaler och etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en RBo2 och en R1.
 +
====Skala [[N]]====
 +
*Möllehem Gårdsproduktion har en R1 som byggsats.
  
 
===Tryckta referenser RBo2===
 
===Tryckta referenser RBo2===
 +
Hans Helmstein & Svante Runberger: "RBo2 Byffévagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning), s 110-112 (Ritning).
 +
 +
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 +
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
 
===Webreferenser RBo2===
 
===Webreferenser RBo2===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r1 Järnväg.net: R1] (Bilder och beskrivning)
 +
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
 +
 +
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=60&t=958 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt RBo2/R2/R1] (Märklins modeller).
 +
 +
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60r1-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera R1] (Modell i skala N).
  
 
==WLABo1==
 
==WLABo1==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
===Beskrivning===
 +
Bland 60-talsvagnarna byggdes också en sovvagn. Littera '''WLABo1''' levererades i 25 exemplar 1964 och 1965. Vagnarna hade elva universalkupéer som kunde bäddas med med en, två eller tre platser, och dukas med tre sittplatser på dagtid. Korgen var längre  och högre än standardkorgarna. På kupésidan var det ett litet fönster per kupé, och på korridorsidan omväxlande större och mindre fönster. Vagnarna hade en vestibul i varje ände. Littera ändrades till '''WL1''' år 1970.
 +
 +
På 1990-talet byggdes en liknande sovvagn med universalkupéer, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL6|WL6]]'''.
 +
 +
Vagnarna har använts i nattåg över hela landet, men särskilt i trafiken till Jämtland.
 +
 +
Vagnarna byggdes om 1996-1997 med asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter och inbyggda slutsignaler. En sovkupé byggdes om till duschutrymme. Vagnarna fick också det nya färgschemat i blått med en grafitgrå rand över fönstren. 
 +
 +
Vagnarna går alltjämt kvar i trafik, som SJ:s sista vagn i 1960-talsgenerationen (2020).
 +
 +
===Huvuddimensioner WLABo1===
 +
Löb: 24,50 m<br />
 +
Hjulbas: 17,00+2,50 m<br /> 
 +
Sovplatser: 33 <br/>
 +
Sth: 130 km/h<br /> 
 +
Broms: tryckluft, blockbroms<br/>
 +
Uppvärmning: el 220 V (SE) <br/>
 +
Internationell trafik: Norge<br/>
 +
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:SJ WLABo1.jpg|1000px|SJ WLABo1.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | SJ WLABo1 i Hagalund 1964, kupésidan. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13114
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:WLABo1 interiör.jpg|700px|WLABo1 interiör.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Interiör av WLABo1 i Hagalund 1964. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13113:01
 +
|}
  
 
===Modeller WLABo1===
 
===Modeller WLABo1===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Dekaler o etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en WL1.
+
*[[Dekaler o etsat]] har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en WL1.
 +
 
 +
===Tryckta referenser WLABo1===
 +
Hans Helmstein & Svante Runberger: "WLABo1 1- och 2-klass sovvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 70-72 (Beskrivning), s 113-114 (Ritning).
 +
 
 +
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 
 +
===Webreferenser WLABo1===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl1 Järnväg.net: WL1] (Bilder och beskrivning).
  
===Webreferenser WLABo1====
 
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]

Nuvarande version från 16 maj 2020 kl. 16.46

Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter ursprunligt littera.

Inledning

Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.

Vagnskorgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning, som dock var något bredare än vestibulernas. Därmed fanns det ett visst taköverhäng över dörrarna. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sätt med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare. Korgarnas bredd i enlighet med den svenska lastprofilen innebär att vagnarna endast kan trafikera Sverige och Norge. Vagnar med dansk uppvärmning (underlittera k eller ibland b) har dispens för trafik till Köpenhamn.

Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få sth höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade modifierade vagnar underlittera R för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.

De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom B1c var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid denna tid monterades också fasta slutsignaler.

Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Vid 1980-talets slut övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en grafitgrå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den grafitgrå randen med en röd rand under bröstlisten.

När vagnarna levererades gällde SJ litterasystem mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt litterasystem där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.

Något om modellerna

Äldre modeller i skala H0 av boggievagnar gjordes i regel kortare än skalenlig längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. I Tyskland uppstod en diskussion om detta under 1970-talet, och Ade lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med skalenliga längdmått. Modellerna från Fleischmann och Märklin som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade. Limas modeller var de första som började närma sig skalenlig längd, och NMJ:s modeller har skalenlig längd.

Såvitt kännt har Fleischmann, Märklin och Lima endast gjort en form var till sittvagnar, som sedan sålts med märkning för olika littera.

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
SJ personvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
Tyska privatbanevagnar
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell

Ao2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1963 och 1968 tog SJ emot 65 första klass sittvagnar inom 60-talsserien, littera Ao2. Vagnarna hade två kupéer med sex platser var i ena vagnsänden. Resten av vagnen var delad i två öppna avdelningar med sittning 2+1. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade Ao2 vestibuler i bägge ändar.

Tidigare första klass sittvagnar hade haft antingen kupéer (Ao14b) eller öppna salonger (Ao15b); Ao2 blev ett mellanting. Den efterföljande generationen rena förstaklassvagnar (A7) fick endast öppna avdelningar.

Ao2 ersatte äldre Ao14b och Ao15b i snälltåg och expresståg. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera A2.

Tre vagnar byggdes om 1977-78 för trafik i Danmark och fick dansk elvärme samt littera A2E, ändrat till littera A2K 1978. Ytterligare sex vagnar byggdes om senare på samma sätt. Vissa av vagnarna upprustades och målades blå med röd rand under under bröstlisten på 1990-talet med littera A2KA.

Ett antal A2 byggdes om 1983 till A2F med telefon och uppfräschad inredning för CityExpress-trafiken. Senare byggdes de också om för 160 km/h.

Femton vagnar anpassades för Dala-trafiken i början på 1980-talet och märktes med "Dala-pendeln" samt gavs littera A2G. Litterat togs bort 1986.

När asbestsaneringarna satte igång gavs sanerade vagnar littera A2G efter 1986. När alla återstående A2-vagnar sanerats 1990 togs underlitterat bort.

Sexton vagnar märktes om till andra klass fr.o.m. 1993, utan att byggas om, och fick littera B12.

Fyra vagnar uttogs för trafik Göteborg-Strömstad för vidare befordran med båt till Norge 1999. Vagnarna målades i rederiets färger, vita upptill och mörkblå nedtill, samt försågs med texten "ColorTrain" på sidorna. Vagnarna fick littera A23.

SJ använde sina sista A2-vagnar i reguljär trafik 2005. Några vagnar såldes till IBAB för chartertrafik under namnet Grand Nordic och målades mörkblå. De såldes vidare 2008 till Scandinavian Rail för trafik Oslo-Stockholm, som dock upphörde redan under 2008. Vagnarna såldes vidare till Skandinaviska Jernbanor och användes i trafik Stockholm-Göteborg under namnet "Blå Tåget" från 2011. Denna trafik upphörde 2019. Tågab köpte en tidigare museivagn 2018.

Huvuddimensioner Ao2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 48
Sittplatser andra klass: 0
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

JvmKBDB10867.jpg

SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867

Ao2 interiör.jpg

Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.

Modeller Ao2

Skala H0

  • Lima
    - 1975 släpptes en A2 i brun målning med vulster och frimärket, katalognummer 9141.
    - 1981 släpptes en A2 i brun målning med vulster och frimärket samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141.
    - 1984 släpptes en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "CityExpress". Katalognummer 9141.
    - 1986 släpptes en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "InterCity". Katalognummer 9141-S02.
    - 1989 släpptes en A2FGRT i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9141, ingick endast i presentsats.
    - 1990 släpptes en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141-S2 och 9292.
    - 1994 släpptes en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9141.
    - 1997 släpptes en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9292.
    - 1997 släpptes en B12 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9446.
    - 1999 släpptes en A2 i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9008.
    - 1999 släpptes en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9012.
    - 2000 släpptes en A2K i blå målning med röd rand, vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9016.
  • Märklin
    - 1997 släpptes en A2RT i blå målning, katalognummer 43772.
    - 2000 släpptes en A2K i blått med rött band, katalognummer 43781.
  • NMJ
    - 2008 släpptes en Ao2 i ursprungsskick i SJ röd 92 med köttstämpeln, katalognummer 201.001.
    - 2009 släpptes en A2 i SJ röd 92 med köttstämpeln, katalognummer 201.002.
    - 2009 släpptes en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.301.
    - 2010 släpptes en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.101.
    - 2011 släpptes en A2FGR i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.201.
    - 2011 släpptes en A2G i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.202.
    - 2011 släpptes en B12 i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.203.
    - 2018 släpptes en A2 i ljusblått med röd rand, katalognummer 201.501.
    - 2019 släpptes en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.401.

Skala N

  • Möllehem gårdsproduktion har en plastbyggsats av en A2.

60_A2.jpg

Möllehems A2.

Skala Z

  • Freudenreich Feinwerktechnik
    - En sats med SJ A2FRG 4976 und B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar har tillverkats. Katalognummer 46.220.12.
    - En sats med SJ A2 5138 och B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket har tillverkats. Katalognummer 46.220.02.
    - SJ B12 4972 i rödbrunt med InterCity-pilar har tillverkats, katalognummer 46.221.11.
    - En sats med en SJ A2 och en B5 i ljublått och grafitgrått har tillverkats. Katalognummer 46.220.32.
    - En sats med en TÅGAB A2K och B5 i vitt och rött har tillverkats. Katalognummer 46.220.62.
    - IBAB A2KA 5044 i mörkblått har tillverkats. Katalognummer 46.220.51.

Tryckta referenser Ao2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao2 1-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 21-25 (Beskrivning), s 90-91 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Ao2

Järnväg.net: A2 (Beskrivning och bilder)

Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien (Modeller i Skala Z).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Ao2/A2/B12 (NMJ:s modeller)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera A2 (Modell i N-skala).

ABo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera ABo2. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser, två kupéer med andra klass sittplatser samt två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass kupéer fyra i bredd och i andra klass avdelningar 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar. Korgen var i övrigt identisk med ABo3.

SJ hade tidigare liknande vagnar med två kupéer i första klass i form av ABo11.

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB2. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.

ABo2-vagnarna genomgick aldrig asbestsanering, och fick heller aldrig blått färgschema. Vagnarna slopades 1990-1993.

Huvuddimensioner ABo2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 12
Sittplatser andra klass: 48
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

JvmKBDB10539.jpg

SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539

SJ ABo2 premiär.jpg

Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.

Modeller ABo2

Skala H0

  • 2008 släppte NMJ en ABo2 med märkning före 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.001.
  • 2009 släppte NMJ en AB2 med märkning efter 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.002.
  • 2010 släppte NMJ en AB2 med märkning efter 1970 och frimärket, katalognummer 202.101.

Skala N

  • Möllehem Gårdsproduktion har en AB2 som byggsats.

Tryckta referenser ABo2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo2 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 26-28 (Beskrivning), s 92-94 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser ABo2

Järnväg.net: AB2 (Beskrivning och bilder)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo2/AB2 (NMJ:s modeller)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera AB2 (Modell i N-skala).

ABo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera ABo3. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Korgen var identisk med ABo2. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera ABo3k fr.o.m. 1964.

Inredningen hos ABo3 var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera ABo7b. Bland de efterföljande 80-talsvagnarna nybyggdes inga nya kombinerade första- och andraklassvagnar, men några tillkom senare genom ombyggnad (AB9).

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB3 respektive AB3K.

Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning.

Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera S11 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gick först eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio". Vagnarna användes först i trafik på Övre Norrland, efter 2000 användes de istället för trafik till Storlien. Behovet av bio på tåg minskade allt eftersom privata mediaspelare blev mer populära. En vagn såldes 2008, den andra fick det svarta färgschemat 2010 och användes i chartertåg. Denna såldes till Trafikverket 2014 och fick ett rött färgschema. Vagnen används i specialtåg av olika slag.

År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera AS4KT.

Tretton vagnar klassades ned till andra klass utan ombyggnad och fick littera B13, B13B och B13BK. Underlittera B stod här för biljettmaskin för Bohustrafiken.

Två vagnar överfördes till SSRT i början på 2000-talet för uthyrningstrafik. Dessa såldes till NetRail 2007 och vidare till Veolia, numera Snälltåget, 2009.

SJ ställde av AB3-vagnarna mellan 2004 och 2006. Tre vagnar såldes till Tågab och används i trafik Göteborg-Karlstad-Falun/Mora och Karlstad-Stockholm.

Huvuddimensioner ABo3/ABo3k

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 20
Sittplatser andra klass: 32
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

ABo3 interiör.jpg

Interiör av första klass salong i ABo3 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11386.

TÅGAB AB3.jpg

TÅGAB AB3 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons

Modeller ABo3

Skala H0

  • Lima
    - 1992 släpptes en S11R i blå och röd målning samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9210 och 9684.
    - 1997 släpptes en S11 i blå och röd målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9685 och 9018.
    - 1999 släpptes en AB3K i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9009.
  • Märklin
    - 1997 släpptes en S11R med blått, rött och grått färschema, katalognummer 43773.
    - 1998 släpptes en AB3RT i blå målning, katalognummer 43771.
  • NMJ
    - 2008 släpptes en ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver, katalognummer 203.001.
    - 2009 släpptes en AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak, katalognummer 203.002.
    - 2009 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.301.
    - 2010 släpptes en AB3 med frimärket och ljusgrått tak, katalognummer 203.101.
    - 2018 släpptes en AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio", katalognummer 203.501.
    - 2018 släpptes en S11 i blå, röd och grafitgrå målning, katalognummer 203.502.
    - 2018 släpptes en S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 203.503.
    - 2018 släpptes en S11 svart målning, katalognummer 203.601.
    - 2019 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.401.
    - 2019 släpptes en Snälltåget AB3K, katalognummer 203.711.
    - 2019 släpptes en Veolia AB3K, katalognummer 203.710.
    - 2019 släpptes en TÅGAB AB3, katalognummer 203.601.

Skala Z

  • Freudenreich Feinwerktechnik har tillverkat en S11 i rött och grafitgrått med texten "Bio" och "Bistro". Katalognummer 46.220.31.

Tryckta referenser ABo3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 29-34 (Beskrivning), s 95-96 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser förebild ABo3

Järnväg.net: AB3 (Beskrivning och bilder).

Järnväg.net: S11 (Beskrivning och bilder).

Webreferenser modell ABo3

Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien (Modeller i Skala Z).

Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo3/AB3/S11 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K (NMJ:s modeller)

Bo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera Bo1. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera Bo1k 1964. Littera ändrades till B1 och B1K 1970.

Bland de efterföljande 80-talsvagnarna byggdes liknande andraklassvagnar med öppna avdelningar, littera B7.

Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ.

När DSB gick över till elvärme konverterades ett antal vagnar till dansk elvärme och fick littera B1E, ändrat till B1K 1978.

Mellan 1986 och 1990 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, två handikapplatser, UIC-kabel och högtrycksledning.

År 2000 överfördes tre vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet, bland annat till Tågkompaniet.

När 60-talsvagnarna började avvecklas 2004 togs även B1-vagnarna ur trafik. De sista gick i ordinarie trafik 2006, och vagnarna skrotades eller såldes. Tågkompaniet köpte tre av dessa. Netrail köpte sammanlagt fem vagnar, några av dem hyrdes ut till Veolia från 2009 för trafik med "Snälltåget". Veolia köpte också egna B1. NetRail hyrde också ut vagnar till Blå Tåget (denna trafik upphörde 2019).

Huvuddimensioner Bo1/Bo1k

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 62
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

SJ Bo1.jpg

SJ Bo1 i ursprungligt skick med bälgar 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10540

Bo1 interiör.jpg

Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.

Modeller Bo1

Skala H0

  • Märklin
    - 1968 släpptes en Bo1 med köttstämpeln och bälgar, kataognummer 4072.
    - 1983 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar, katalognummer 4072.
    - 1984 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
    - 1985 släpptes en Bo1 med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
    - 1992 släpptes en B1KRT i blått färgschema, katalognummer 4377.
    - 2007 släpptes en B1KT i Interregio-målning, katalognummer 43784.
    - 2012 släpptes en B1 i rödbrun målning med frimärket i ett vagnsset med sextiotalsvagnar, katalognummer 43785.
  • NMJ
    - 2008 släpptes en Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.001.
    - 2008 släpptes en Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.003.
    - 2008 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln, katalognummer 204.002 och 204.004.
    - 2009 släpptes en B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.301 och 204.302.
    - 2010 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med frimärket, katalognummer 204.101 och 204.102.
    - 2011 släpptes en B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar, katalognummer 204.201 och 204.202.
    - 2018 släpptes en B1 med ljusblå målning med rött band, katalognummer 204.501.
    - 2018 släpptes en Tågab B1R, katalognummer 204.601.
    - 2019 släpptes en B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.401 och 204.402.
    - 2019 släpptes två Snälltåget B1K, katalognummer 204.703 och 204.704.
    - 2019 släpptes två Veolia B1K, katalognummer 2014.701 och 204.702.

Skala N

  • Möllehem Gårdsproduktion har en B1 som byggsats.

Tryckta referenser Bo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo1 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 35-39 (Beskrivning), s 97-98 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo1

Järnväg.net: B1 (Bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1 (Märklins modeller).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K (NMJ:s modeller)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B1 (Modell i skala N).

Bo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera Bo5 och 30 vagnar littera Bo5b. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar. I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Littera ändrades till B5 respektive B5B 1970.

Bo5 hade en förebild i äldre vagnar littera Bo8, där fanns det dock kupéer i bägge vagnsändar.

Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera Bo8 i långväga tåg. I dessa tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.

I slutet på 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria.

Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till 6. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera B5G, B5F (med telefonautomat) eller BS5 (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till B5FKRT 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort.

Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera K.

SSRT tog över fyra B5 2000, för använding i uthyrningstrafik. Dessa vagnar har hyrts av Tågkompaniet och Veolia.

Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna fick nytt littera B15.

SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använde sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.

Huvuddimensioner Bo5/Bo5b

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 68/60
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

JvmKBDB10903.jpg

SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903

Bo5 interiör.jpg

Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.

Modeller Bo5

Skala H0

  • Fleischmann
    - 1966 släpptes en Bo5b med lösa destinationsskyltar, katalognummer 1534.
    - 1971 släpptes en Bo5b med fast destinationsskylt, katalognummer 5155.
  • Lima
    - 1990 släpptes en B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar, katalognummer 9158-S och 9293.
    - 1997 släpptes en B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9293.
    - 1999 släpptes en B5B i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9013.
    - 2000 släpptes en B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9017.
  • Märklin
    - 1997 släpptes en B5KRT i blå målning, katalognummer 4377.
    - 2000 släpptes en B5K i blått med rött band, katalognummer 43782.
  • NMJ
    - 2008 släpptes två Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.001 och 205.003.
    - 2009 släpptes två B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.002 och 205.004.
    - 2009 släpptes en B5K i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.301.
    - 2009 släpptes en B5FKRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.302.
    - 2010 släpptes två B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer, katalognummer 205.101 och 205.102.
    - 2011 släpptes en B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning, katalognummer 205.201.
    - 2018 släpptes två B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer, katalognummer 205.501 och 205.502.
    - 2018 släpptes en Tågab BS5, katalognummer 205.601.
    - 2019 släpptes en B5B i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.401.
    - 2019 släpptes en B5KRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.402.

Skala N

  • Möllehem Gårdsproduktion har en B5 som en byggsats.

Skala Z

  • Feudenreich Feinwerktechnik
    - En sats med två Netrail B5 i mörkblått och vitt har tillverkats. Katalognummer 46.220.52.
    - En sats med SJ A2FRG 4976 och B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar har tillverkats. Katalognummer 46.220.12.
    - En sats med SJ A2 5138 och B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket har tillverkats. Katalognummer 46.220.02.
    - En sats med SJ Bo5 4752 och Bo5 4774 i rödbrunt med frimärket har tillverkats. Katalognummer 46.221.02.
    - En sats med två Veolia B5, en i rött och vitt och en i mörkblått har tillverkats. Katalognummer 46.221.52.
    - En sats med en SJ A2 och en B5 i ljublått och grafitgrått har tillverkats. Katalognummer 46.220.32.
    - En sats med två SJ B5 i ljublått och grafitgrått har tillverkats. Katalognummer 46.221.32.
    - En sats med en TÅGAB A2K och B5 i vitt och rött har tillverkats. Katalognummer 46.220.62.
    - En TÅGAB B5 i vitt och rött har tilverkats. Katalognummer 46.220.61.

Tryckta referenser Bo5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 40-44 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar med barnkupé." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 45-46 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo5

Järnväg.net: B5 (Bilder och beskrivning)

Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien (Modeller i Skala Z).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo5/B5 (NMJ:s modeller).

Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5 (NMJ:s modeller).

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B5 (Modell i skala N).

B1c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera B1c. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 blev trots detta RB1. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra klass (2+2). Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor. B1c hade vulster redan vid leverans som första vagnstyp vid SJ. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster.

SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av Bo8c och RBo11. Någon cafévagn av denna typ nybyggdes inte bland 80-talsvagnarna, men de RB11 som modifierades för BlueX-tågen fick en liknande inredning.

Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning som ersatte de ordinarie sittplatserna. Dessa vagnar fick nytt littera R2. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "InterCity" och gula pilar.

Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i grafitgrått och rött. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.

Ett antal vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera R12. Dessa gick kvar i trafik till 2010. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och märktes i Inlandsbanans färgsättning. Fem R12 såldes till Trafikverket 2012 och uppustades samt målades i Trafikverkets färgschema i grått och rött. Dessa vagnar sattes inledningvis in i trafik på Övre Norrland, och är fortfarande i trafik (2020).

SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter 2010, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.

Huvuddimensioner B1c

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 16
Sittplatser café: 32
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Modeller B1c

Skala H0

  • Dekaler och etsat har etsplåtar för RB1 och R12, för konvertering av NMJ-vagnar.
  • 2020 aviserade NMJ en B1c på Nürnbergmässan.

Tryckta referenser B1c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).

Webreferenser B1c

Järnväg.net: R2 (Bilder och beskrivning)

Järnväg.net: R12 (Bilder och beskrivning)

Järnväg.net: RB1 (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat

DFo28

Tillbaka till toppen

Beskrivning

En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera DFo28. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning på 28 m2 och en tjänstekupé . Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en skjutdörr till resgodsavdelningen och en dubbeldörr och ett brevinkast till postavdelningen. Vid leverans var vagnarna målade i SJ röd 92 med ett gult fält vid brevinkastet. Littera ändrades till DF28 1970.

DFo28 blev SJ:s sista nybyggda vagn med postkupé för postsortering ombord.

En vagn förstördes i en olycka 1979.

År 1983 fick vagnarna en ny färgsättning med två gula och en blå rand nedanför bröstlisten och tre blå posthorn på gula fält över bröstlisten.

Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen, och brevinkastet togs bort. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill med ett blått posthorn, och grafitgrått över fönstren. Dessa vagnar fick nytt littera D38F eller D38RT. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för postens rullvagnar, och fick littera D48. I slutet av 1990-talet målades de helt i en gult färgschema.

Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Samtliga vagnar fördes över till Green Cargo 2001 och fick nytt littera Db. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och tre till Tågab 2016.

Huvuddimensioner DFo28

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Yta postkupé: 28 m2
Resgodsyta: 28 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

JvmKBDB10793.jpg

Lastning i resgodsavdelningen i SJ DFo28 5068, 1965. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10793

POST.015637.jpg

Premiär för DFo28 i Nordpilen, tåg 94, 1965. Sortering av brev. Foto Yngve Hellström, Digitalt museum POST.015637.

Modeller DFo28

Skala H0

Tryckta referenser DFo28

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo28 Post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 53-55 (Beskrivning), s 107 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Svante Runberger: "SJ post- och resgodsvagn litt DF28." i järnvägar! nr 3/1982 (Ritning, beskrivning).

Webreferenser DFo28

Järnväg.net: DF28/D38/D48/Db (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat

Fo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot 35 resgodsvagnar littera Fo5a 1961-1962 och tio resgodsvagnar Fo5b 1961. Vagnarna var kortare än övriga vagnar av 1960-talsmodell, eftersom godsmängderna med resgods, ilgods och expressgods hade minskat på 1950-talet. Fo5a var inredda med en stor resgodsavdelning. Fo5b hade en korridor på sidan av resgodsavdelningen för att kunna gå i trafik mitt i tågen, samt kunna gå i färjetrafiken till Danmark. Bägge vagnstyperna hade en tjänstekupé med pentry i ena änden. Vid leverans var alla vagnar utrustade med boggier m/42. Korgen hade en stor skjutdörr ungefär mitt på bägge sidorna och vestibuler i bägge ändar.

Fo5 var ungefär lika stor som de äldre tvåaxliga resgodsvagnarna littera F5, men fick boggier för bättre gångegenskaper. SJ har inte byggt några rena resgodsvagnar efter Fo5.

Fo5a användes i alla typer av tåg i hela landet, ibland användes två vagnar i samma tåg när godsvolymerna var stora. Fo5b användes i trafiken till Köpenhamn så länge denna skedde med färjor. Därefter användes de som övriga Fo5.

Sth ökades till 130 km/h 1968-1969. Vid litterareformen 1970 blev littera F5 respektive F6K. När DSB gick över till elvärme 1978 byggdes F6K om för detta. För någon tid hade vagnarna bägge uppvärmningssystemen och littera F6EK, sedan togs ångvärmen bort och littera återgick till F6K.

Samtliga vagnar byggdes om med början 1990. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz boggier, sth höjdes till 160 km/h och inbyggda slutsignaler monterades. Efter ett tag byttes dörrarna ut motordrivna rullportar. I samband med denna ombyggnad ändrades F5 till littera F33R och F6K till littera F24K. Vid denna ombyggnad målades vagnarna vita med grafitgrå fält i fönsterhöjd. Vagnarna märktes först med "SJ Expressgods", därefter med ett posthorn och "Express" och till sist med "SJ Express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna i huvudsak ställdes av. Några vagnar användes senare i chartertåg och hann med att målas svarta. SJ sista vagn i trafik såldes till Veolia 2014. En annan vagn har sålts till Svensk Tågkraft.

Huvuddimensioner Fo5a/Fo5b

Löb: 16,00 m
Hjulbas: 9,10+2,40 m
Resgodsyta: 33/24 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

SJ F24K.jpg

SJ F24K 55204 på Järnvägsmuseum 2010. Källa Digitalt museum Jvm21392

Modeller Fo5

Skala H0

  • 1977 släppte Lima en F5 i brunt med MD-boggier, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
  • 1979 släppte Lima en F5 i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
  • 1981 släppte Lima en F5 i brunt med boggier m/42, silverfärgade fönsterbågar, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
  • 1979 släppte Lima en F6K i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335. Endast i presentsats.
  • 1990 släppte Lima en F24KR i blått med MD-boggier och vulster. Katalognummer 9335-S och 9360.
  • 1997 släppte Lima en F6K i brunt med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9302.
  • 1997 släppte Lima en F33 märkt SJ EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9439.
  • 1997 släppte Lima en F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9494.

Skala N

  • Möllehem Gårdsproduktion har en modell av en F5.

Tryckta referenser Fo5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo5 Resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning), s 108-109 (Ritning).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Svante Runberger: "SJ litt. Fo5." i Skarvjärnet nr 3/1967 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Fo5

Järnväg.net: F5/F6K/F24K/F33 (Bilder och beskrivning)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera F5 (Modell i skala N)

RBo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 21 byffévagnar littera RBo2. Vagnarna hade ett kök i mitten, en byfféavdelning för matservering i ena änden och en caféavdelning i andra änden. I byfféavdelningen tillämpades bordsservering "á la carte". Kaféavdelningen och byfféavdelningen kunde ersätta varandra vid behov. Korgen hade dubbeldörrar på sidorna för lastning till köket. Vestibul för ombordstigning fanns endast i kafédelen.

Tidigare restaurangvagnar hade kök i ena vagnsänden och matsal i den andra. I den efterföljande 80-talsgenerationen byggdes däremot en liknande restaurangvagn, littera R4R.

Vagnarna gick från början i snälltåg där det tidigare hade använts både restaurangvagn och kafévagn, men där efterfrågan inte motsvarade två vagnar. När tågplan 1968 infördes ersattes många snälltåg med lokdragna expresståg, som inte medförde expressgods eller resgods. Därmed minskade gångtiderna och efterfrågan på matservering.

Alla vagnar byggdes om till självservering mellan 1969 och 1971. Vid litterareformen 1970 fick redan ombyggda vagnar littera R1, medan de som ännu ej byggts fick littera R2G tills de byggts om.

På 1980-talet byggdes vagnarna om för sth 160 km/h.

Dessa vagnar genomgick inte asbestsanering, och fick heller aldrig någon ny målning. De sista vagnarna slopades 1993.

Huvuddimensioner RBo2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser restaurang: 30
Sittplatser kafé: 22
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

JvmKBDB10363.jpg

SJ RBo2 på Stockholm C 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10363

RBo2 interiör.jpg

Byfféavdelningen i en RBo2 1962. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12494:01

Modeller RBo2

Skala H0

  • 1968 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och köttstämpeln, katalognummer 4073.
  • 1983 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och frimärket, katalognummer 4073.
  • 1983 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
  • 1985 släppte Märklin en RBo2 med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
  • 1992 släppte Märklin en R1R röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 4378.
  • Dekaler och etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en RBo2 och en R1.

Skala N

  • Möllehem Gårdsproduktion har en R1 som byggsats.

Tryckta referenser RBo2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "RBo2 Byffévagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning), s 110-112 (Ritning).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser RBo2

Järnväg.net: R1 (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt RBo2/R2/R1 (Märklins modeller).

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera R1 (Modell i skala N).

WLABo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Bland 60-talsvagnarna byggdes också en sovvagn. Littera WLABo1 levererades i 25 exemplar 1964 och 1965. Vagnarna hade elva universalkupéer som kunde bäddas med med en, två eller tre platser, och dukas med tre sittplatser på dagtid. Korgen var längre och högre än standardkorgarna. På kupésidan var det ett litet fönster per kupé, och på korridorsidan omväxlande större och mindre fönster. Vagnarna hade en vestibul i varje ände. Littera ändrades till WL1 år 1970.

På 1990-talet byggdes en liknande sovvagn med universalkupéer, littera WL6.

Vagnarna har använts i nattåg över hela landet, men särskilt i trafiken till Jämtland.

Vagnarna byggdes om 1996-1997 med asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter och inbyggda slutsignaler. En sovkupé byggdes om till duschutrymme. Vagnarna fick också det nya färgschemat i blått med en grafitgrå rand över fönstren.

Vagnarna går alltjämt kvar i trafik, som SJ:s sista vagn i 1960-talsgenerationen (2020).

Huvuddimensioner WLABo1

Löb: 24,50 m
Hjulbas: 17,00+2,50 m
Sovplatser: 33
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft, blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ WLABo1.jpg

SJ WLABo1 i Hagalund 1964, kupésidan. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13114

WLABo1 interiör.jpg

Interiör av WLABo1 i Hagalund 1964. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13113:01

Modeller WLABo1

Skala H0

  • Dekaler o etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en WL1.

Tryckta referenser WLABo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "WLABo1 1- och 2-klass sovvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 70-72 (Beskrivning), s 113-114 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser WLABo1

Järnväg.net: WL1 (Bilder och beskrivning).

Dekaler o etsat