Skillnad mellan versioner av "SJ personvagnar av 1950-talsmodell"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Webreferenser Ao2)
m (Tryckta referenser - modell)
 
(267 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<span id="TOP></span>
 
<span id="TOP></span>
Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter ursprunligt littera.
+
På denna sida redovisas de vagnar av ny konstruktion, som levererades till SJ 1954-1960. Vagnarna redovisas sorterade efter [[SJ personvagnar#SJ äldre litterasystem för personvagnar|ursprungligt littera]].
 
==Inledning==
 
==Inledning==
Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.  
+
SJ hade planerat en större serie personvagnar under 1950-talet, men beställningarna sköts upp flera gånger, trots att konstruktionarbetet hade kommit ganska långt. Till slut levererades endast två vagnstyper av 1950-talsmodell till SJ, en andra klass sittvagn med resgodsavdelning littera [[#BFo4|'''BFo4''']] och en sovvagn littera [[#WLABo6|'''WLABo6''']].
  
Vagnskorgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning, som dock var något bredare än vestibulernas. Därmed fanns det ett visst taköverhäng över dörrarna. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sätt med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare. Korgarnas bredd i enlighet med den svenska [[lastprofil]]en innebär att vagnarna endast kan trafikera Sverige och Norge. Vagnar med dansk uppvärmning (underlittera k eller b) har dispens för trafik till Köpenhamn.
+
Till skillnad från 1940-talsmodellen hade vagnarna vestibuler med full bredd, som var avrundade mot vagnsgaveln. Taket var också avrundat. Övergångarna mellan vagnarna hade bälgar precis som på tidigare vagnar, dessa var dock infällda i gaveln. Vagnssidorna hade en bröstlist och tre sickningar under bröstlisten, som på 40-talsvagnarna. Fönstren var inledningsvis försedda med träram, men de senare serierna av BFo4 fick så kallade half-drop-fönster med blanka metallramar. Längden var 24,1 m över buffertarna.
  
Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få [[sth]] höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade modifierade vagnar underlittera R för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.
+
Några rena sittvagnar av denna modell beställdes aldrig av SJ, men [[TGOJ]] beställde två vagnar littera [[#TGOJ ABo1|'''ABo1''']] och två vagnar littera [[#TGOJ Bo1|'''Bo1''']] baserade på SJ's ritningar. Dessa redovisas också på denna sida.  
  
De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom [[#B1c|B1c]] var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid denna tid monterades också fasta slutsignaler.
+
Förutom dessa vagnar tog också SJ emot sex tyskbyggda vagnar littera [[#BCo2|'''BCo2''']] under 1950-talet för att gå i långväga internationella tåg. Dessa beskrivs också nedan.
  
Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Vid 1980-talets slut övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en mörkblå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den mörkblå randen med en röd rand under bröstlisten.
+
Samtliga dessa vagnar kom att genomgå vissa ombyggnader. Under åren 1969-1980 fick samtliga vagnar bälgarna ersatta med gummivulster. Utformningen av vestibulerna gjorde det trångt för växlingspersonalen när de åkte på vagnen, så att vissa av vagnarna modifierades med smalare vestibuler. Taket ändrades dock inte, så modifierade vagnar fick ett litet taköverhäng över dörrarna. Vagnar som inte modifierats fick istället en stor varningstriangel målad på dörren fr.o.m. 1987. Även TGOJ:s vagnar fick varningstriangel.
  
När vagnarna levererades gällde SJ litterasystem mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar litterasystem] där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.
+
==Översikt över vagnstyper==
 +
Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.
 +
 
 +
{| class="wikitable"
 +
| '''Litt'''
 +
| '''Typ'''
 +
| '''I trafik'''
 +
| '''Ombyggd'''
 +
| '''Omlittrerad'''
 +
| '''Ny ägare'''
 +
| '''Ur trafik'''
 +
|-
 +
| [[#BCo2|BCo2]]
 +
| Sittvagn (RIC)
 +
| 1954
 +
| 1971
 +
| ABo24 (1956), AB8K (1970)
 +
|
 +
| 1987
 +
|-
 +
| [[#BFo4|BFo4]]
 +
| Sitt- och resgodsvagn
 +
| 1957
 +
|
 +
| BF1 (1970)
 +
|
 +
| 1993
 +
|-
 +
| [[#WLABo6|WLABo6]]
 +
| Sovvagn
 +
| 1956
 +
| WL5 (1988)
 +
| WL3 (1970)
 +
|
 +
| WL3 (1995), WL5 (2013)
 +
|-
 +
| [[#TGOJ ABo1|TGOJ ABo1]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1957
 +
| A3 (1980)
 +
| AB3 (1970)
 +
|
 +
| ?
 +
|-
 +
| [[#TGOJ Bo1|TGOJ Bo1]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1957
 +
| B3 (1980)
 +
| B1 (1970)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
|}
 +
 
 +
===Förklaring till kolumnrubrikerna===
 +
Litt = Littera<br/>
 +
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik<br/>
 +
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik<br/>
 +
Ombyggd = Större ombyggnader<br/>
 +
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera<br/>
 +
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag
 +
 
 +
==Något om modellerna==
 +
Äldre [[storseriemodell]]er i skala [[H0]] av boggievagnar gjordes i regel kortare än [[skalenlig]] längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. I Tyskland uppstod en diskussion om detta under 1960-talet, och [[Schicht]] lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med skalenliga längdmått. De äldre modeller från [[Fleischmann]] och [[Märklin]] som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade.
  
 
==Andra wiki-sidor om vagnar==
 
==Andra wiki-sidor om vagnar==
Rad 21: Rad 84:
 
[[SJ personvagnar]]<br/>
 
[[SJ personvagnar]]<br/>
 
[[Tyska privatbanevagnar]]<br/>
 
[[Tyska privatbanevagnar]]<br/>
 +
[[EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller]]<br/>
 +
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]<br/>
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]]
+
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ)
  
 
==BCo2==
 
==BCo2==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
 +
För internationell trafik med sittvagnar tog SJ emot två vagnar 1954 och fyra vagnar 1957. Vagnarna tillverkades av Westdeutsche Waggonfabrik i Köln och var utförda som tyska standardvagnar men anpassade för den kortare svenska vagnlängden. Vagnarna var både smalare och lägre än svenska standardvagnar för att uppfylla internationell [[lastprofil]]. Vagnarna hade fyra andra klass kupéer med sex platser i varje och fem tredje klass kupéer med åtta platser i varje (i enlighet med de tre [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|komfortklasser som gällde före 1956]]). Vagnskorgen hade släta sidor och vestibuler med full bredd, samt var avrundad mot vagnsänden. Bälgarna var infällda i vagnsgaveln. Vagnarna var som första SJ-vagnar försedda med Minden-Deutz-boggier vid leverans. De två första vagnarna fick littera '''BCo2''' i enlighet med SJ:s dåvarande [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|litterasystem]], där underlittera 2 användes för vagnar för internationell trafik. Vagnarna var målade i SJ röd 92 med silverfärgat tak och korgens nederdel samt underredet svart. Vagnarna var märkta med köttstämpeln.  Efter [[SJ personvagnar#1956 till 1970|litterareformen 1956]] blev littera '''ABo24''', där underlittera i 20-serien nu betecknade internationell trafik. Vagnarna hade även ett internationellt littera, '''AB4ü''', som angavs inom parentes under ordinarie littera. [[Sth]] höjdes till 140 km/h senast 1958. Dessa vagnar blev SJ:s sista vagnar som specialbyggts för internationell trafik.
  
===Huvuddimensioner Ao2===
+
Vagnarna användes först i Skandinavien-Hollandexpressen mellan Stockholm och Hoek van Holland. Fram till 1956 tillhandahölls fortfarande första klass genom att en andra klass kupé spärrades av så att den endast medgav fyra sittande. När fler vagnar levererats tillkom också Nordexpressen Stockholm-Paris. Vagnarna har också gått till Basel, München och Garmisch-Partenkirchen. Vintertid var den internationella trafiken mindre, varvid vagnarna använts Stockholm-Köpenhamn och i nattåg Stockholm-Göteborg. Från 1980-talet har vagnarna också använts Stockholm-Berlin, samt även lokalt i Sverige såsom Malmö-Karlskrona och Göteborg-Nässjö.
Löb: 24,10 m<br />
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br /> 
 
Sittplatser första klass: 48 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 0 <br/>
 
Sth: 130 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 
Uppvärmning: el 220 V (SE) <br/>
 
Internationell trafik: Norge
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:JvmKBDB10867.jpg|1000 px|JvmKBDB10867.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:Ao2 interiör.jpg|1000 px|Ao2 interiör.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.
 
|}
 
  
===Modeller BCo2===
+
Vagnarna byggdes om med half-drop-fönster av svensk modell under 1960-talet. Vid införandet av det nya litterasystemet 1970 fick vagnarna littera '''AB8K''', där K står för ångvärme.  
====Skala [[H0]]====
 
 
 
===Tryckta referenser BCo2===
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
  
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
+
Vagnarna byggdes om 1971-1972 genom att en första klass kupé ändrades till andra klass och andra klass kupéerna minskade till tre platser i bredd. Vid denna ombyggnad ersattes bälgarna med vulster och "kjolen" under vagnen togs bort. Sannolikt vid detta tillfälle ändrades märkningen till frimärket samtidigt som datauppgifterna flyttades till korgens mitt. Taken målades mellangrå.  
  
===Webreferenser BCo2===
+
Vagnarna slopades 1987.
  
==ABo2==
+
===Huvuddimensioner BCo2===
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
+
Löb: 23,50 m<br />
===Beskrivning===
+
Hjulbas: 15,90+2,50 m<br /> 
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera '''ABo2'''. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser, två kupéer med andra klass sittplatser samt två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass kupéer fyra i bredd och i andra klass avdelningar 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar. Korgen var i övrigt identisk med '''[[#ABo3|ABo3]]'''. SJ hade tidigare liknande vagnar med två kupéer i första klass i form av '''[[ABo11]]'''.
+
Sittplatser andra klass: 24<br/>
 
+
Sittplatser tredje klass: 40<br/>
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB2'''. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.
+
Sth: 120 km/h<br /> 
 
+
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
ABo2-vagnarna genomgick aldrig asbestsanering, och fick heller aldrig blått färgschema. Vagnarna slopades 1990-1993.
+
Uppvärmning: elvärmeledning för alla RIC-strömarter, ånga Pintsch-Bamag<br/>
 +
Internationell trafik: hela Europa på [[normalspår]] (RIC).
  
===Huvuddimensioner ABo2===
+
===Bilder BCo2===
Löb: 24,10 m<br />
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br /> 
 
Sittplatser första klass: 12 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
 
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
Sth: 130 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 
Uppvärmning: el 220 V (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge
 
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10539.jpg|1000 px|JvmKBDB10539.jpg]]
+
[[Image:SJ ABo24.jpg|1000 px|SJ ABo24.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539
+
| class="imageCaption" | SJ ABo24 1963. Notera den mindre lastprofilen jämfört med [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|Bo5]] till höger. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11915
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ABo2 premiär.jpg|1000 px|SJ ABo2 premiär.jpg]]
+
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/cph.jpg  
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.
+
| class="imageCaption" | SJ AB8K, med borttagen kjol och en förstaklasskupé ändrad till andra klass, samt märkning med frimärket.  
 
|}
 
|}
 
===Modeller ABo2===
 
====Skala [[H0]]====
 
*2008 släppte [[NMJ]] en ABo2 med märkning före 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.001.
 
*2009 släppte [[NMJ]] en AB2 med märkning efter 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.002.
 
*2010 släppte [[NMJ]] en AB2 med märkning efter 1970 och frimärket, katalognummer 202.101.
 
====Skala [[N]]====
 
*Möllehem Gårdproduktion har en AB2 som byggsats.
 
 
===Tryckta referenser ABo2===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo2 1- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 26-28 (Beskrivning), s 92-94 (Ritning).
 
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
 
===Webreferenser ABo2===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab2 Järnväg.net: AB2] (Beskrivning och bilder)
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1243 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo2/AB2] (NMJ:s modeller)
 
 
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60ab2-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera AB2] (Modell i N-skala).
 
 
==ABo3==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera '''ABo3'''. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass 2+2. Inredningen var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera '''[[ABo7]]'''. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Korgen var identisk med '''[[#ABo2|ABo2]]'''. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera '''ABo3k''' fr.o.m. 1964.
 
 
Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB3''' respektive '''AB3K'''.
 
 
Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning.
 
 
Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera '''S11''' 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gick först eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio".
 
 
År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera '''AS4KT'''.
 
 
Tretton vagnar klassades ned till andra klass utan ombyggnad och fick littera '''B13''', '''B13B''' och '''B13BK'''. Underlittera B stod här för biljettmaskin för Bohustrafiken.
 
 
Två vagnar överfördes till SSRT i början på 2000-talet för uthyrningstrafik. Dessa såldes till NetRail 2007 och vidare till Veolia, numera Snälltåget, 2009.
 
 
SJ ställde av AB3-vagnarna mellan 2004 och 2006. Tre vagnar såldes till Tågab och används i trafik Göteborg-Karlstad-Falun/Mora och Karlstad-Stockholm.
 
 
===Huvuddimensioner ABo3/ABo3k===
 
Löb: 24,10 m<br />
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br /> 
 
Sittplatser första klass: 20 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 32 <br/>
 
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
Sth: 130 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK) <br/>
 
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
 
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:ABo3 interiör.jpg|1000 px|ABo3 interiör.jpg]]
+
[[Image:ABo24 interiör.jpg|700px|ABo24 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Interiör av första klass salong i ABo3 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11386.
+
| class="imageCaption" | Interiör av andra klass kupé 1954. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03124.
 
|}
 
|}
 +
 +
===Modeller BCo2===
 +
====Skala [[H0]]====
 +
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er i metall.
 +
*:- Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1960).
 +
*:- Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1965).
 +
*1978 presenterade [[Roco]] en modell av en AB8K med frimärket och vulstbälgar, katalognummer 4257B. Denna modell är en ommålning av en tysk vagn med längre förebild. Genom att modellen är förkortad, stämmer längden ungefär med den svenska vagnen, men modellen har ett fönster för mycket.
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:TÅGAB AB3.jpg|1000 px|TÅGAB AB3.jpg]]
+
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/R4587s.jpg  
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Tågåkeriet i Bergslagen AB AB3 nr. 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons
+
| class="imageCaption" | Roco 4257B.
 
|}
 
|}
  
===Modeller ABo3===
+
===Tryckta referenser BCo2 - förebild===
====Skala [[H0]]====
+
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "BCo2 2- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 58-62 (Beskrivning), s 206 (Ritning).
*[[Lima]]
 
**1992 släpptes en S11R i blå och röd målning samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9210 och 9684.
 
**1997 släpptes en S11 i blå och röd målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9685 och 9018.
 
**1999 släpptes en AB3K i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9009.
 
*[[Märklin]]
 
**1997 släpptes en S11R med blått, rött och grått färschema, katalognummer 43773.
 
**1998 släpptes en AB3RT i blå målning, katalognummer 43771.
 
*[[NMJ]]
 
**2008 släpptes en ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver, katalognummer 203.001.
 
**2009 släpptes en AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak, katalognummer 203.002.
 
**2009 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.301.
 
**2010 släpptes en AB3 med frimärket och ljusgrått tak, katalognummer 203.101.
 
**2018 släpptes en AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio", katalognummer 203.501.
 
**2018 släpptes en S11 i blå, röd och grafitgrå målning, katalognummer 203.502.
 
**2018 släpptes en S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 203.503.
 
**2018 släpptes en S11 svart målning, katalognummer 203.601.
 
**2019 släpptes en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.401.
 
**2019 släpptes en Snälltåget AB3K, katalognummer 203.711.
 
**2019 släpptes en Veolia AB3K, katalognummer 203.710.
 
**2019 släpptes en TÅGAB AB3, katalognummer 203.601.
 
  
===Tryckta referenser ABo3===
+
Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 1- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 29-34 (Beskrivning), s 95-96 (Ritning).
 
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 +
 +
"SJ Personvagn litt. ABo24." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
 +
===Tryckta referenser BCo2 - modell===
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
===Webreferenser ABo3===
+
"SJ Personvagn litt. ABo24." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab3 Järnväg.net: AB3] (Beskrivning och bilder).
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7] (NMJ:s modeller)
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1244 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo3/AB3/S11] (NMJ:s modeller)
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller)
 
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2332&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K] (NMJ:s modeller)
+
Freddy Stenbom: "Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Årets [[Nürnberg]]-nyheter, bl.a. Roco svenskmärkta AB8K, katalognummer 4257B).
  
==Bo1==
+
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Altt om hobby synar: Nya svenska Roco-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Recension av [[Roco]] AB8K och Bo8a).
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera '''Bo1'''. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera '''Bo1k''' 1964. Littera ändrades till '''B1''' och '''B1K''' 1970.
 
  
Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ.  
+
===Webreferenser BCo2 - förebild===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab8k Järnväg.net: AB8K] (Bilder).
  
När DSB gick över till elvärme konverterades ett antal vagnar till dansk elvärme och fick littera '''B1E''', ändrat till '''B1K''' 1978.
+
[http://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=20&t=3975 Mötesspåret: Internationella tåg genom Skandinavien] (Mycket data om trafik och modeller).
  
Mellan 1986 och 1990 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, två handikapplatser, UIC-kabel och högtrycksledning.  
+
[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Coach_Regulations Wikipedia: International Coach Regulations] (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).
  
År 2000 överfördes tre vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet, bland annat till Tågkompaniet.
+
===Webreferenser BCo2 - modell===
 +
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1104 Modelltåg.se: Statens Järnvägar litt BCo2/ABo24/AB8K] (Rocos modell).
  
När 60-talsvagnarna började avvecklas 2004 togs även B1-vagnarna ur trafik. De sista gick i ordinarie trafik 2006, och vagnarna skrotades eller såldes. Tågkompaniet köpte tre av dessa. Netrail köpte sammanlagt fem vagnar, några av dem hyrdes ut till Veolia från 2009 för trafik med "Snälltåget". Veolia köpte också egna B1. NetRail hyrde också ut vagnar till Blå Tåget (denna trafik upphörde 2019).
+
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23480.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Rocos modell av en udda fågel?] (Tråd om AB8K).
  
===Huvuddimensioner Bo1/Bo1k===
+
==BFo4==
Löb: 24,10 m<br />
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br /> 
 
Sittplatser första klass: 0 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 62 <br/>
 
Resgodsyta: 0 m2<br /> 
 
Sth: 130 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)<br/>
 
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:SJ Bo1.jpg|1000px|SJ Bo1.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ Bo1 i ursprungligt skick med bälgar 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10540
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:Bo1 interiör.jpg|1000 px|Bo1 interiör.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.
 
|}
 
 
 
===Modeller Bo1===
 
====Skala [[H0]]====
 
*[[Märklin]]
 
**1968 släpptes en Bo1 med köttstämpeln och bälgar, kataognummer 4072.
 
**1983 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar, katalognummer 4072.
 
**1984 släpptes en Bo1 med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
 
**1985 släpptes en Bo1 med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
 
**1992 släpptes en B1KRT i blått färgschema, katalognummer 4377.
 
*[[NMJ]]
 
**2008 släpptes en Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.001.
 
**2008 släpptes en Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.003.
 
**2008 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln, katalognummer 204.002 och 204.004.
 
**2009 släpptes en B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.301 och 204.302.
 
**2010 släpptes två B1 med olika vagnsnummer, med frimärket, katalognummer 204.101 och 204.102.
 
**2011 släpptes en B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar, katalognummer 204.201 och 204.202.
 
**2018 släpptes en B1 med ljusblå målning med rött band, katalognummer 204.501.
 
**2018 släpptes en Tågab B1R, katalognummer 204.601.
 
**2019 släpptes en B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.401 och 204.402.
 
**2019 släpptes två Snälltåget B1K, katalognummer 204.703 och 204.704.
 
**2019 släpptes två Veolia B1K, katalognummer 2014.701 och 204.702.
 
====Skala [[N]]====
 
*Möllehem Gårdsproduktion har en B1 som byggsats.
 
 
 
===Tryckta referenser Bo1===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo1 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 35-39 (Beskrivning), s 97-98 (Ritning).
 
 
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
 
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
 
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
 
 
===Webreferenser Bo1===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b1 Järnväg.net: B1] (Bilder och beskrivning)
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7] (NMJ:s modeller)
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1245 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1] (NMJ:s modeller)
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller)
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2332&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K] (NMJ:s modeller)
 
 
 
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60b1-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B1] (Modell i skala N).
 
 
 
==Bo5==
 
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera '''Bo5''' och 30 vagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar. I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Bo5 hade en förebild i äldre vagnar littera '''Bo8''', där fanns det dock kupéer i bägge vagnsändar. Littera ändrades till '''B5''' respektive '''B5B''' 1970.  
+
Arlöv byggde 42 kombinerade sitt- och resgodsvagnar som levererades 1957-1959, littera '''BFo4'''. Vagnarna var inredda med fyra kupéer med åtta sittplatser vardera och en resgodsavdelning på 22 m2 samt en tjänstekupé. Korgen var symmetrisk och hade vestibuler i bägge ändarna samt en skjutdörr till resgodsavdelningen. De först levererade vagnarna hade fönsterramar av trä, medan senare byggda vagnar hade half-drop-fönster med en tunn metallram. Samtliga vagnar levererades med boggier m/39.  
  
Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera Bo8 i långväga tåg. I dessa tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.
+
Den närmaste föregångaren till denna vagnstyp var '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|CFo4]]''' ur 1940-talsgenerationen. SJ har senare skaffat vagnar med både sittplatser och resgodsutrymme, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]]''', dock med betydligt mindre resgodsyta.
  
I slutet 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria.  
+
Vagnarna sattes in i med en vagn var i de flesta snälltåg mellan 1950-talets slut och början 1990-talet. I Londonpilen Stockholm-Göteborg gick två vagnar, kopplade resgodsände mot resgodsände, där den ena vagnen följde med växlingen till Majnabbehamnen för anslutning till Englandsbåtarna.  
  
Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till 6. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera '''B5G''', '''B5F''' (med telefonautomat) eller '''BS5''' (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till '''B5FKRT''' 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort.
+
I början på 1960-talet byttes boggierna ut mot Minden-Deutz-boggier. Efter ändringen av litterasystemet 1970 fick vagnarna littera '''BF1'''.  
  
Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera '''K'''.
+
I slutet på 1970-talet noterades ett ökat slitage på hjulen. För att avhjälpa detta byggdes ett antal vagnar om med smörjanordning, dessa vagnar fick littera '''BF1G'''.
  
SSRT tog över fyra B5 2000, för använding i uthyrningstrafik. Dessa vagnar har hyrts av Tågkompaniet och Veolia.
+
Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987. Vissa vagnar med fönsterramar av trä fick vidare dessa utbytta mot metallramar vid revisioner.
  
Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna  fick nytt littera '''B15'''.
+
Vagnarna slopades mellan 1988 och 1993 och skrotades.
  
SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använda sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.
+
===Huvuddimensioner BFo4===
 
 
===Huvuddimensioner Bo5/Bo5b===
 
 
Löb: 24,10 m<br />
 
Löb: 24,10 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br />   
+
Hjulbas: 16,60+3,00 m<br />   
Sittplatser första klass: 0 <br/>
+
Sittplatser första klass: 0<br/>
Sittplatser andra klass: 68/60 <br/>
+
Sittplatser andra klass: 32<br/>
Resgodsyta: 0 m2<br />   
+
Resgodsyta: 22 m2<br />   
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Sth: 130 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: el 220 V (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge
 
Internationell trafik: Norge
 +
===Bilder BFo4===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10903.jpg|1000px|JvmKBDB10903.jpg]]
+
[[Image:SJ BFo4.jpg|1000 px|SJ BFo4.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903
+
| class="imageCaption" | SJ BFo4 4692 år 1958, en senare vagn med half-drop-fönster. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08833
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo5 interiör.jpg|1000 px|Bo5 interiör.jpg]]
+
[[Image:BFo4 interiör.jpg|700px|BFo4 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.
+
| class="imageCaption" | Premiärvisning för SJ ledning 1957, interiör från andra klass kupé. Vagn i första serien med träramade fönster. Källa Digitalt museum JvmKBDB06015
 
|}
 
|}
  
===Modeller Bo5===
+
===Modeller BFo4===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*[[Fleischmann]]
+
*1957 släppte [[Fleischmann]] en BFo4, katalognummer 1415.
**1966 släpptes en Bo5b med lösa destinationsskyltar, katalognummer 1534.
+
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er i metall.
**1971 släpptes en Bo5b med fast destinationsskylt, katalognummer 5155.
+
*:- Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1960).
*[[Lima]]
+
*:- Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1965).
**1990 släpptes en B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar, katalognummer 9158-S och 9293.
 
**1997 släpptes en B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9293.
 
**1999 släpptes en B5B  i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9013.
 
**2000 släpptes en B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9017.
 
*[[Märklin]]
 
**1997 släpptes en B5KRT i blå målning, katalognummer 4377.
 
**2000 släpptes en B5K i blått med rött band, katalognummer 43782.
 
*[[NMJ]]
 
**2008 släpptes två Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.001 och 205.003.
 
**2009 släpptes två B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.002 och 205.004.
 
**2009 släpptes en B5K i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.301.
 
**2009 släpptes en B5FKRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.302.
 
**2010 släpptes två B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer, katalognummer 205.101 och 205.102.
 
**2011 släpptes en B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning, katalognummer 205.201.
 
**2018 släpptes två B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer, katalognummer 205.501 och 205.502.
 
**2018 släpptes en Tågab BS5, katalognummer 205.601.
 
**2019 släpptes en B5B i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.401.
 
**2019 släpptes en B5KRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.402.
 
====Skala [[N]]====
 
*Möllehem Gårdsproduktion har en B5 som en byggsats.
 
  
===Tryckta referenser Bo5===
+
===Tryckta referenser BFo4===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 40-44 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).
+
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "BFo4 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 68-70 (Beskrivning), s 210-211 (Ritning).
  
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar med barnkupé." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 45-46 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).
+
Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
Jan Ericson: "Prata smörja." i ''[[Tåg]]'' 9/2022 (Om rälssmörjning).
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
===Webreferenser Bo5===
+
===Webreferenser BFo4===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b5 Järnväg.net: B5] (Bilder och beskrivning)
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bf1 Järnväg.net: BF1] (Bilder).
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1246 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo5/B5] (NMJ:s modeller).
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=60&t=956 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BFo4/BF1] (Märklins modeller).
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller).
+
==WLABo6==
 
 
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60r1-120-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B5] (Modell i skala N).
 
 
 
==B1c==
 
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera '''B1c'''. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 blev trots detta '''RB1'''. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra klass (2+2). Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i andra vagnsänden vid caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor. B1c hade vulster redan vid leverans som första vagnstyp vid SJ. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster. SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av '''Bo8c''' och '''RBo11'''.
+
Mellan 1956 och 1959 tog SJ emot 60 sovvagnar littera '''WLABo6'''. Vagnarna var inredda med tolv sovkupéer med sneda väggar mellan kupéerna på "tvättställssidan". Varje kupé kunde bäddas med en till tre sovplatser, s.k. universalkupéer. Det fanns en toalett i varje vagnsände. Korgen hade vestibuler i bägge ändar, och parvis placerade fönster med träramar på bägge sidor. Fönstrena på korridorsidan var något större än på kupésidan. Vagnarna var försedda med Minden-Deutz boggier vid leverans. De första tjugo vagnarna hade ångvärme för trafik i Danmark, vilket särskildes med littera '''WLABo6k''' fr.o.m. 1964.
 
 
Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning som ersatte de ordinarie sittplatserna. Dessa vagnar fick nytt littera '''R2'''. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "[[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]" och gula pilar.
 
 
 
Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i svart och rött. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.
 
 
 
Ett antal vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera '''R12'''. Dessa gick kvar i trafik till 2010. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och märktes i Inlandsbanans färgsättning. SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter det, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.
 
===Huvuddimensioner B1c===
 
Löb: 24,10 m<br />
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br /> 
 
Sittplatser första klass: 0 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 16 <br/>
 
Sittplatser café: 32<br/>
 
Sth: 130 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 
Uppvärmning: el 220 V (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge
 
 
 
===Modeller B1c===
 
====Skala [[H0]]====
 
*Dekaler och etsat har etsark för RB1 och R12, för konvertering av NMJ-vagnar.
 
*2020 aviserade [[NMJ]] en B1c på Nürnbergmässan.
 
 
 
===Tryckta referenser B1c===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).
 
 
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
  
Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).
+
'''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|ACo6]]''', den sista sovvagnstypen ur 1940-talsgenerationen, hade samma inredning som WLABo6. Den närmaste efterföljaren till dessa vagnar var littera '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#WLABo1|WLABo1]]''' bland 60-talsvagnarna.  
  
===Webreferenser B1c===
+
WLABo6 har använts i sovvagnstrafik över hela landet.
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/rb1 Järnväg.net: RB1] (Bilder och beskrivning)
 
  
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r2 Järnväg.net: R2] (Bilder och beskrivning)
+
[[Sth]] höjdes till 130 km/h 1958. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''WL3''' repektive '''WL3K'''. När Danmark införde eluppvärmning 1978 byggdes ett antal vagnar om för detta system med littera '''WL3E''', ändrat till WL3K när inga vagnar med ångvärme fanns kvar i trafik.  
  
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
+
Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987.
  
==DFo28==
+
<span id="WL5"></span>
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
+
Tjugo vagnar byggdes om till littera '''WL5''' 1988-1990, dessa fick tio kupéer med två bäddar i varje, totalt tjugo sovplatser. Hälften av kupéerna hade egen dusch. Vid denna ombyggnad höjdes [[sth]] till 160 km/h. Vid ombyggnaden fick alla vagnar utom en nya vagnssidor med tätare sickning. Alla ombyggda vagnar fick nya fönster och vestibuldörrarna i ena änden igensatta, samt fasta slutsignaler. Ombyggda vagnar levererades i brun färgsättning. Vagnarna moderniserades 1995 och målades om med SJ:s blå färgsättning med grafitgrå rand över fönstren. WL5 fick en efterföljare som sovvagn med högre standard på 1990-talet i form av '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL4|WL4]]'''.
===Beskrivning===
 
En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera '''DFo28'''. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning på 28 m2 och en tjänstekupé . Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en skjutdörr till postavdelningen och en dubbeldörr till resgodsavdelningen, och dessutom ett brevinkast till postavdelningen. Vid leverans var vagnarna målade i SJ röd 92 med ett gult fält vid brevinkastet. Littera ändrades till '''DF28''' 1970. En vagn förstördes i en olycka 1979.
 
  
År 1983 fick vagnarna en ny färgsättning med blå och gula ränder nedanför bröstlisten och tre blå posthorn på gula fält.  
+
WL3 som ej byggts om slopades 1991-1995 och skrotades eller såldes.  
  
Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen, och brevinkastet togs bort. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill med ett blått posthorn, och mörkblått över fönstren. Dessa vagnar fick nytt littera '''D38F''' eller '''D38RT'''. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för postens rullvagnar, och fick littera '''D48'''. I slutet av 1990-talet målades de helt i en gult färgschema.
+
NSB hyrde tolv WL5 från slutet av 1990-talet till 2006, vissa av dessa målades om i NSB:s färgsättning. Dessa vagnar avställdes vid efter uthyrningstidens slut.
  
Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.
+
SJ tog ut sju WL5 för trafik till Berlin 2001, varvid de fick littera '''WL5D'''. Denna trafik upphörde 2011. Kvarvarande vagnar målades om i svart 2009-2011. Samtliga återstående WL5 slopades 2013 och skrotades eller såldes.
  
Samtliga vagnar fördes över till [[GC godsvagnar|Green Cargo]] 2001 och fick nytt littera '''Db'''. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och tre till Tågab 2016.
+
===Huvuddimensioner WLABo6/WLABo6k===
 
 
===Huvuddimensioner DFo28===
 
 
Löb: 24,10 m<br />
 
Löb: 24,10 m<br />
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br />   
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br />   
Yta postkupé: 28 m2<br/>
+
Sovplatser: 36 <br/>
Resgodsyta: 28 m2<br /> 
+
Sth: 120 km/h<br />   
Sth: 130 km/h<br />   
 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: el 220 V (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)/+ångvärme Vapor (DK) <br/>
Internationell trafik: Norge
+
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
 +
===Bilder WLABo6===
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:SJ WLABo6 2.jpg|1000 px|SJ WLABo6 2.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | SJ WLABo6 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08826.
 +
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10793.jpg|1000px|JvmKBDB10793.jpg]]
+
[[Image:WLABo6 interiör.jpg|700 px|WLABo6 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Lastning i resgodsavdelningen i SJ DFo28 5068, 1965. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10793
+
| class="imageCaption" | Interiör av sovkupé i WLABo6. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03217.
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:POST.015637.jpg|POST.015637.jpg]]
+
[[Image:SJ WL5DE.jpg|1000 px|SJ WL5DE.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Premiär för DFo28 i Nordpilen, tåg 94, 1965. Sortering av brev. Foto Yngve Hellström, Digitalt museum POST.015637.
+
| class="imageCaption" | SJ WL5DE på Järnvägsmuseum. Källa Digitalt museum Jvm21796.
 
|}
 
|}
  
===Modeller DFo28===
+
===Modeller WLABo6===
====Skala [[H0]]====
+
==== Skala [[H0]] ====
*Dekaler och etsat har etsplåtar för att bygga om en NMJ-vagn till DFo28/D48/Db.
+
*[[Dekaler och etsat]] har en [[Byggsatser i etsad metall|byggsats]] av en WL5 i etsad nysilver med gjutet tak. Denna kan också fås som konverteringsats till en NMJ-vagn.
 +
 
 +
===Tryckta referenser WLABo6===
 +
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "WLABo6 1- och 2- klass sovvvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 126-128 (Beskrivning), s 240-241 (Ritning).
 +
 
 +
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "WL5 sovvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 148-149 (Beskrivning).
 +
 
 +
Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).
  
===Tryckta referenser DFo28===
+
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo28 Post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 53-55 (Beskrivning), s 107 (Ritning).
 
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Svante Runberger: "SJ post- och resgodsvagn litt DF28." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Ritning, beskrivning).
+
"Ny sovvagn." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988, s 23 (Notis om WL5).
 +
 
 +
Stefan Nilsson: "Svenskt slutsignalblink till personvagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Test).
 +
 
 +
===Webreferenser WLABo6===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl3 Järnväg.net: WL3/WL7] (Bilder).
  
===Webreferenser DFo28===
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl5 Järnväg.net: WL5] (Bilder och beskrivning).
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/db Järnväg.net: DF28/D38/D48/Db] (Bilder och beskrivning)
 
  
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
+
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & etsat]
  
==Fo5==
+
==TGOJ ABo1==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
SJ tog emot 35 resgodsvagnar littera '''Fo5a''' 1961-1962 och tio resgodsvagnar '''Fo5b''' 1961. Vagnarna var kortare än övriga vagnar av 1960-talsmodell, eftersom godsmängderna i resgdsvagnarna hade minskat på 1950-talet. Fo5a var inredda med en stor resgodsavdelning. Fo5b hade en korridor sidan av resgodsavdelningen för att kunna gå trafik mitt i tågen, samt kunna gå i färjetrafiken till Danmark. Bägge vagnstyperna hade en tjänstekupé med pentry i ena änden. Vid leverans var alla vagnar utrustade med boggier m/42. Korgen hade en stor skjutdörr ungefär mitt på bägge sidorna och vestibuler i bägge ändar.
+
TGOJ tog emot två kombinerade första- och andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev '''ABo1'''. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.  
  
Fo5a användes i alla typer av tåg i hela landet, ibland användes två vagnar i samma tåg när godsvolymerna var stora. Fo5b användes trafiken till Köpenhamn så länge denna skedde med färjor. Därefter användes de som övriga Fo5.  
+
Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera '''AB3'''. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälleVagnarna byggdes om till rena förstaklassvagnar 1980-1981 och fick då nytt littera '''A3'''.
  
[[Sth]] ökades till 130 km/h 1968-1969. Vid litterareformen 1970 blev littera '''F5''' respektive '''F6K'''. När DSB gick över till elvärme 1978 byggdes F6K om för detta. För någon tid hade vagnarna bägges system och littera '''F6EK''', sedan togs ångvärmen bort och littera återgick till F6K.
+
===Huvuddimensioner TGOJ ABo1===
 
+
[[Löb]]: 24,10 m<br />
Samtliga vagnar byggdes om med början 1990. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz boggier, sth höjdes till 160 km/h och inbyggda slutsignaler monterades. Efter ett tag byttes dörrarna ut motordrivna rullportar. I samband med denna ombyggnad ändrades F5 till littera '''F33R''' och F6K till littera '''F24K'''. Vid denna ombyggnad målades vagnarna vita med grafitgrå fält i fönsterhöjd. Vagnarna märktes först med "SJ Expressgods", därefter med ett posthorn och "Express" och till sist med "SJ Express".
+
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br /> 
 
+
Sittplatser första klass: ? <br/>
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna i huvudsak ställdes av. Några vagnar användes fortfarande i chartertåg och hann med att målas svarta. SJ sista vagn i trafik såldes till Veolia 2014. En annan vagn har sålts till Svensk Tågkraft.
+
Sittplatser andra klass: ? <br/>
 +
[[Sth]]: 120 km/h<br /> 
 +
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
 +
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 +
Internationell trafik: -
  
===Huvuddimensioner Fo5a/Fo5b===
+
===Bilder TGOJ ABo1===
Löb: 16,00 m<br />
 
Hjulbas: 9,10+2,40 m<br /> 
 
Resgodsyta: 33/24 m2<br /> 
 
Sth: 120 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)<br/>
 
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
 
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F24K.jpg|1000px|SJ F24K.jpg]]
+
[[Image:TGOJ ABo1.jpg|1000px|TGOJ ABo1.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ F24K 55204 på Järnvägsmuseum 2010. Källa Digitalt museum Jvm21392
+
| class="imageCaption" | TGOJ ABo1 7 vid leverans från Kockum 1957. Foto Stenbergs bilder, Digitalt museum JvmKDAM05139
 
|}
 
|}
  
===Modeller Fo5===
+
===Modeller TGOJ ABo1===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*1977 släppte [[Lima]] en F5 i brunt med MD-boggier, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
+
*Någon modell av [[TGOJ]]:s vagnar är inte känd, men [[Fleischmann]] tog fram en modell 1957 av en SJ-vagn med littera ABo7b som också utgår från 50-talsvagnarna, katalognummer 1414. SJ har aldrig haft denna vagn.
*1979 släppte [[Lima]] en F5 i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
 
*1981 släppte [[Lima]] en F5 i brunt med boggier m/42, silverfärgade fönsterbågar, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
 
*1979 släppte [[Lima]] en F6K i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335. Endast i presentsats.
 
*1990 släppte [[Lima]] en F24KR i blått med MD-boggier och vulster. Katalognummer 9335-S och 9360.
 
*1997 släppte [[Lima]] en F6K i brunt med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9302.
 
*1997 släppte [[Lima]] en F33 märkt SJ EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9439.
 
*1997 släppte [[Lima]] en F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9494.
 
====Skala [[N]]====
 
*Möllehem Gårdproduktion har en modell av en F5.
 
  
===Tryckta referenser Fo5===
+
===Tryckta referenser TGOJ ABo1===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning), s 108-109 (Ritning).
+
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "TGOJ-vagnarna." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.
  
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
+
Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).
 
 
Svante Runberger: "SJ litt. Fo5." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1967 (Ritning, data).
 
 
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
===Webreferenser Fo5===
+
===Webreferenser TGOJ ABo1===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f33 Järnväg.net: F5/F6K/F24K/F33] (Bilder och beskrivning)
+
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=247793 Järnvägshistoriskt forum: Lapplandspilen i Strångsjö] (TGOJ AB3 först i Lapplandspilen 1970)
  
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60f5-detail Möllehem Gårdproduktion: SJ Littera F5] (Modell i skala N)
+
==TGOJ Bo1==
 
 
==RBo2==
 
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 21 byffévagnar littera '''RBo2'''. Vagnarna hade ett kök i mitten, en byfféavdelning för matservering i ena änden och en caféavdelning i andra änden. I byfféavdelningen tillämpades bordsservering "á la carte". Kaféavdelningen och byfféavdelningen kunde ersätta varandra vid behov. Korgen hade dubbeldörrar på sidorna för lastning till köket. Vestibul för ombordstigning fanns endast i kafédelen.
+
TGOJ tog emot två andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev '''Bo1'''. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.  
 
 
Vagnarna gick från början i snälltåg där det tidigare hade använts både restaurangvagn och kafévagn, men där efterfrågan inte motsvarade två vagnar. När tågplan 1968 infördes ersattes många snälltåg med lokdragna  expresståg, som inte medförde expressgods eller resgods. Därmed minskade gångtiderna och efterfrågan på matservering.
 
 
 
Alla vagnar byggdes om till självservering mellan 1969 och 1971. Vid litterareformen 1970 fick redan ombyggda vagnar littera '''R1''', medan de som ännu ej byggts fick littera '''R2G''' tills de byggts om.
 
  
På 1980-talet byggdes vagnarna om för [[sth]] 160 km/h.  
+
Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera '''B1'''. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälle.  Vagnarna byggdes om med ny inredning 1980-1981 och fick då nytt littera '''B3'''.
  
Dessa vagnar genomgick inte asbestsanering. Därför slopades de sista vagnarna 1993.
+
När TGOJ togs över av SJ 1990 följde vagnarna med, men de slopades ganska snart efteråt och blev museivagnar.
  
===Huvuddimensioner RBo2===
+
===Huvuddimensioner TGOJ Bo1===
Löb: 24,10 m<br />
+
[[Löb]]: 24,10 m<br />
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br />   
 
Hjulbas: 16,60+2,50 m<br />   
Sittplatser restaurang: 30 <br/>
+
Sittplatser första klass: 0 <br/>
Sittplatser kafé: 22 <br/>
+
Sittplatser andra klass: 80<br/>
Sth: 130 km/h<br />   
+
[[Sth]]: 130 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: el 220 V (SE) <br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge
+
Internationell trafik: -
  
 +
===Bilder TGOJ Bo1===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10363.jpg|1000px|JvmKBDB10363.jpg]]
+
[[Image:TGOJ B1.jpg|800px|TGOJ B1.jpg]]
|-
 
| class="imageCaption" | SJ RBo2 på Stockholm C 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10363
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:RBo2 interiör.jpg|1000px|RBo2 interiör.jpg]]
 
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Byfféavdelningen i en RBo2 1962. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12494:01
+
| class="imageCaption" | TGOJ B1 54 1968, sannolikt direkt efter ombyggnad med vulstbälgar. Källa Digitalt museum JvmKDAM05111
 
|}
 
|}
  
===Modeller RBo2===
+
===Modeller TGOJ Bo1===
====Skala [[H0]]====
+
Någon modell av TGOJ Bo1 är inte känd.
*1968 släppte [[Märklin]] en RBo2 med bälgar och köttstämpeln, katalognummer 4073.
 
*1983 släppte [[Märklin]] en RBo2 med bälgar och frimärket, katalognummer 4073.
 
*1983 släppte [[Märklin]] en RBo2 med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
 
*1985 släppte [[Märklin]] en RBo2 med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
 
*Dekaler och etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en RBo2 och en R1.
 
====Skala [[N]]====
 
*Möllehem Gårdsproduktion har en R1 som byggsats.
 
 
 
===Tryckta referenser RBo2===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "RBo2 Byffévagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning), s 110-112 (Ritning).
 
 
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
 
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
 
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
  
===Webreferenser RBo2===
+
===Tryckta referenser TGOJ Bo1===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r1 Järnväg.net: R1] (Bilder och beskrivning)
+
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "TGOJ-vagnarna." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.
  
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
+
Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).
  
[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60r1-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera R1] (Modell i skala N).
+
===Webreferenser TGOJ Bo1===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b1-tgoj Järnväg.net: B1/B3 (TGOJ)] (Bilder och beskrivning).
  
==WLABo1==
+
==Tryckta referenser - förebild==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
 
Bland 60-talsvagnarna byggdes också en sovvagn. Littera '''WLABo1''' levererades i 25 exemplar 1964 och 1965. Vagnarna hade elva universalkupéer som kunde bäddas med med en, två eller tre platser, och dukas med tre sittplatser på dagtid. Korgen var längre  och högre än standardkorgarna. På kupésidan var det ett litet fönster per kupé, och på korridorsidan omväxlande större och mindre fönster. Vagnarna hade en vestibul i varje ände. Littera ändrades till '''WL1''' år 1970.
 
  
Vagnarna har använts i nattåg över hela landet, men särskilt i trafiken till Jämtland.  
+
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.
  
Vagnarna byggdes om 1996-1997 med asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter och inbyggda slutsignaler. En sovkupé byggdes om till duschutrymme. Vagnarna fick också det nya färgschemat i blått med en grafitgrå rand över fönstren.
+
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Femtiotalsvagnarna." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 9-12 (Beskriver hur hela serien var tänkt att utföras).
  
Vagnarna går alltjämt kvar i trafik, som SJ:s sista vagn i 1960-talsgenerationen (2020).
+
Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).
  
===Huvuddimensioner WLABo1===
+
Staffan Sävenfjord: "Notis-nytt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987, s. 2 (Varningstrianglar på dörrarna på femtiotalsvagnar).
Löb: 24,50 m<br />
 
Hjulbas: 17,00+2,50 m<br /> 
 
Sovplatser: 33 <br/>
 
Sth: 130 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft, blockbroms<br/>
 
Uppvärmning: el 220 V (SE) <br/>
 
Internationell trafik: Norge<br/>
 
  
{| class="captionBox"
+
==Tryckta referenser - modell==
| class="captionedImage" |
+
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
[[Image:SJ WLABo1.jpg|1000px|SJ WLABo1.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ WLABo1 i Hagalund 1964, kupésidan. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13114
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:WLABo1 interiör.jpg|1000px|WLABo1 interiör.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | Interiör av WLABo1 i Hagalund 1964. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13113:01
 
|}
 
  
===Modeller WLABo1===
+
Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från Östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).
====Skala [[H0]]====
 
*Dekaler o etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en WL1.
 
 
 
===Tryckta referenser WLABo1===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "WLABo1 1- och 2-klass sovvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 70-72 (Beskrivning), s 113-114 (Ritning).
 
 
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
  
===Webreferenser WLABo1===
+
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|30-]], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och 50-talsserierna, från Ulf Essén).
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl1 Järnväg.net: WL1] (Bilder och beskrivning).
 
  
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]
+
==Webreferenser==
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=230660 Järnvägshistoriskt forum: Dammig Du] (Persontåg med TGOJ-vagnar i Stockholm på 1970-talet).
 +
[[Kategori: Personvagnar]]
 +
[[Kategori: Ritningar]]
 +
[[Kategori: SJ]]
 +
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
 +
[[Kategori: TGOJ]]
 +
[[Kategori: Epok IIIa]]
 +
[[Kategori: Epok IIIb]]
 +
[[Kategori: Epok IVa]]
 +
[[Kategori: Epok IVb]]
 +
[[Kategori: Epok Va]]
 +
[[Kategori: Skala H0]]
 +
[[Kategori: Byggsvenskt]]
 +
[[Kategori: Fleischmann]]
 +
[[Kategori: Märklin]]
 +
[[Kategori: Roco]]

Nuvarande version från 28 december 2023 kl. 23.36

På denna sida redovisas de vagnar av ny konstruktion, som levererades till SJ 1954-1960. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.

Inledning

SJ hade planerat en större serie personvagnar under 1950-talet, men beställningarna sköts upp flera gånger, trots att konstruktionarbetet hade kommit ganska långt. Till slut levererades endast två vagnstyper av 1950-talsmodell till SJ, en andra klass sittvagn med resgodsavdelning littera BFo4 och en sovvagn littera WLABo6.

Till skillnad från 1940-talsmodellen hade vagnarna vestibuler med full bredd, som var avrundade mot vagnsgaveln. Taket var också avrundat. Övergångarna mellan vagnarna hade bälgar precis som på tidigare vagnar, dessa var dock infällda i gaveln. Vagnssidorna hade en bröstlist och tre sickningar under bröstlisten, som på 40-talsvagnarna. Fönstren var inledningsvis försedda med träram, men de senare serierna av BFo4 fick så kallade half-drop-fönster med blanka metallramar. Längden var 24,1 m över buffertarna.

Några rena sittvagnar av denna modell beställdes aldrig av SJ, men TGOJ beställde två vagnar littera ABo1 och två vagnar littera Bo1 baserade på SJ's ritningar. Dessa redovisas också på denna sida.

Förutom dessa vagnar tog också SJ emot sex tyskbyggda vagnar littera BCo2 under 1950-talet för att gå i långväga internationella tåg. Dessa beskrivs också nedan.

Samtliga dessa vagnar kom att genomgå vissa ombyggnader. Under åren 1969-1980 fick samtliga vagnar bälgarna ersatta med gummivulster. Utformningen av vestibulerna gjorde det trångt för växlingspersonalen när de åkte på vagnen, så att vissa av vagnarna modifierades med smalare vestibuler. Taket ändrades dock inte, så modifierade vagnar fick ett litet taköverhäng över dörrarna. Vagnar som inte modifierats fick istället en stor varningstriangel målad på dörren fr.o.m. 1987. Även TGOJ:s vagnar fick varningstriangel.

Översikt över vagnstyper

Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

Litt Typ I trafik Ombyggd Omlittrerad Ny ägare Ur trafik
BCo2 Sittvagn (RIC) 1954 1971 ABo24 (1956), AB8K (1970) 1987
BFo4 Sitt- och resgodsvagn 1957 BF1 (1970) 1993
WLABo6 Sovvagn 1956 WL5 (1988) WL3 (1970) WL3 (1995), WL5 (2013)
TGOJ ABo1 Sittvagn 1957 A3 (1980) AB3 (1970)  ?
TGOJ Bo1 Sittvagn 1957 B3 (1980) B1 (1970) 1990

Förklaring till kolumnrubrikerna

Litt = Littera
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

Något om modellerna

Äldre storseriemodeller i skala H0 av boggievagnar gjordes i regel kortare än skalenlig längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. I Tyskland uppstod en diskussion om detta under 1960-talet, och Schicht lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med skalenliga längdmått. De äldre modeller från Fleischmann och Märklin som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade.

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

BCo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

För internationell trafik med sittvagnar tog SJ emot två vagnar 1954 och fyra vagnar 1957. Vagnarna tillverkades av Westdeutsche Waggonfabrik i Köln och var utförda som tyska standardvagnar men anpassade för den kortare svenska vagnlängden. Vagnarna var både smalare och lägre än svenska standardvagnar för att uppfylla internationell lastprofil. Vagnarna hade fyra andra klass kupéer med sex platser i varje och fem tredje klass kupéer med åtta platser i varje (i enlighet med de tre komfortklasser som gällde före 1956). Vagnskorgen hade släta sidor och vestibuler med full bredd, samt var avrundad mot vagnsänden. Bälgarna var infällda i vagnsgaveln. Vagnarna var som första SJ-vagnar försedda med Minden-Deutz-boggier vid leverans. De två första vagnarna fick littera BCo2 i enlighet med SJ:s dåvarande litterasystem, där underlittera 2 användes för vagnar för internationell trafik. Vagnarna var målade i SJ röd 92 med silverfärgat tak och korgens nederdel samt underredet svart. Vagnarna var märkta med köttstämpeln. Efter litterareformen 1956 blev littera ABo24, där underlittera i 20-serien nu betecknade internationell trafik. Vagnarna hade även ett internationellt littera, AB4ü, som angavs inom parentes under ordinarie littera. Sth höjdes till 140 km/h senast 1958. Dessa vagnar blev SJ:s sista vagnar som specialbyggts för internationell trafik.

Vagnarna användes först i Skandinavien-Hollandexpressen mellan Stockholm och Hoek van Holland. Fram till 1956 tillhandahölls fortfarande första klass genom att en andra klass kupé spärrades av så att den endast medgav fyra sittande. När fler vagnar levererats tillkom också Nordexpressen Stockholm-Paris. Vagnarna har också gått till Basel, München och Garmisch-Partenkirchen. Vintertid var den internationella trafiken mindre, varvid vagnarna använts Stockholm-Köpenhamn och i nattåg Stockholm-Göteborg. Från 1980-talet har vagnarna också använts Stockholm-Berlin, samt även lokalt i Sverige såsom Malmö-Karlskrona och Göteborg-Nässjö.

Vagnarna byggdes om med half-drop-fönster av svensk modell under 1960-talet. Vid införandet av det nya litterasystemet 1970 fick vagnarna littera AB8K, där K står för ångvärme.

Vagnarna byggdes om 1971-1972 genom att en första klass kupé ändrades till andra klass och andra klass kupéerna minskade till tre platser i bredd. Vid denna ombyggnad ersattes bälgarna med vulster och "kjolen" under vagnen togs bort. Sannolikt vid detta tillfälle ändrades märkningen till frimärket samtidigt som datauppgifterna flyttades till korgens mitt. Taken målades mellangrå.

Vagnarna slopades 1987.

Huvuddimensioner BCo2

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 15,90+2,50 m
Sittplatser andra klass: 24
Sittplatser tredje klass: 40
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: elvärmeledning för alla RIC-strömarter, ånga Pintsch-Bamag
Internationell trafik: hela Europa på normalspår (RIC).

Bilder BCo2

SJ ABo24.jpg

SJ ABo24 1963. Notera den mindre lastprofilen jämfört med Bo5 till höger. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11915

cph.jpg

SJ AB8K, med borttagen kjol och en förstaklasskupé ändrad till andra klass, samt märkning med frimärket.

ABo24 interiör.jpg

Interiör av andra klass kupé 1954. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03124.

Modeller BCo2

Skala H0

  • Märklin färdigmodeller i metall.
    - Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1960).
    - Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1965).
  • 1978 presenterade Roco en modell av en AB8K med frimärket och vulstbälgar, katalognummer 4257B. Denna modell är en ommålning av en tysk vagn med längre förebild. Genom att modellen är förkortad, stämmer längden ungefär med den svenska vagnen, men modellen har ett fönster för mycket.

R4587s.jpg

Roco 4257B.

Tryckta referenser BCo2 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo2 2- och 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 58-62 (Beskrivning), s 206 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"SJ Personvagn litt. ABo24." i Skarvjärnet nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser BCo2 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"SJ Personvagn litt. ABo24." i Skarvjärnet nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).

Freddy Stenbom: "Ett bra år för rallaren." i Allt om Hobby nr 2/1978 (Årets Nürnberg-nyheter, bl.a. Roco svenskmärkta AB8K, katalognummer 4257B).

Lars-Olof Karlsson: "Altt om hobby synar: Nya svenska Roco-vagnar." i Allt om Hobby nr 8/1978 (Recension av Roco AB8K och Bo8a).

Webreferenser BCo2 - förebild

Järnväg.net: AB8K (Bilder).

Mötesspåret: Internationella tåg genom Skandinavien (Mycket data om trafik och modeller).

Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

Webreferenser BCo2 - modell

Modelltåg.se: Statens Järnvägar litt BCo2/ABo24/AB8K (Rocos modell).

Svenskt MJ-forum: Rocos modell av en udda fågel? (Tråd om AB8K).

BFo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Arlöv byggde 42 kombinerade sitt- och resgodsvagnar som levererades 1957-1959, littera BFo4. Vagnarna var inredda med fyra kupéer med åtta sittplatser vardera och en resgodsavdelning på 22 m2 samt en tjänstekupé. Korgen var symmetrisk och hade vestibuler i bägge ändarna samt en skjutdörr till resgodsavdelningen. De först levererade vagnarna hade fönsterramar av trä, medan senare byggda vagnar hade half-drop-fönster med en tunn metallram. Samtliga vagnar levererades med boggier m/39.

Den närmaste föregångaren till denna vagnstyp var CFo4 ur 1940-talsgenerationen. SJ har senare skaffat vagnar med både sittplatser och resgodsutrymme, littera B4, dock med betydligt mindre resgodsyta.

Vagnarna sattes in i med en vagn var i de flesta snälltåg mellan 1950-talets slut och början på 1990-talet. I Londonpilen Stockholm-Göteborg gick två vagnar, kopplade resgodsände mot resgodsände, där den ena vagnen följde med växlingen till Majnabbehamnen för anslutning till Englandsbåtarna.

I början på 1960-talet byttes boggierna ut mot Minden-Deutz-boggier. Efter ändringen av litterasystemet 1970 fick vagnarna littera BF1.

I slutet på 1970-talet noterades ett ökat slitage på hjulen. För att avhjälpa detta byggdes ett antal vagnar om med smörjanordning, dessa vagnar fick littera BF1G.

Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987. Vissa vagnar med fönsterramar av trä fick vidare dessa utbytta mot metallramar vid revisioner.

Vagnarna slopades mellan 1988 och 1993 och skrotades.

Huvuddimensioner BFo4

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+3,00 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 22 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder BFo4

SJ BFo4.jpg

SJ BFo4 4692 år 1958, en senare vagn med half-drop-fönster. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08833

BFo4 interiör.jpg

Premiärvisning för SJ ledning 1957, interiör från andra klass kupé. Vagn i första serien med träramade fönster. Källa Digitalt museum JvmKBDB06015

Modeller BFo4

Skala H0

  • 1957 släppte Fleischmann en BFo4, katalognummer 1415.
  • Märklin färdigmodeller i metall.
    - Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1960).
    - Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1965).

Tryckta referenser BFo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BFo4 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 68-70 (Beskrivning), s 210-211 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan Ericson: "Prata smörja." i Tåg 9/2022 (Om rälssmörjning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser BFo4

Järnväg.net: BF1 (Bilder).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BFo4/BF1 (Märklins modeller).

WLABo6

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1956 och 1959 tog SJ emot 60 sovvagnar littera WLABo6. Vagnarna var inredda med tolv sovkupéer med sneda väggar mellan kupéerna på "tvättställssidan". Varje kupé kunde bäddas med en till tre sovplatser, s.k. universalkupéer. Det fanns en toalett i varje vagnsände. Korgen hade vestibuler i bägge ändar, och parvis placerade fönster med träramar på bägge sidor. Fönstrena på korridorsidan var något större än på kupésidan. Vagnarna var försedda med Minden-Deutz boggier vid leverans. De första tjugo vagnarna hade ångvärme för trafik i Danmark, vilket särskildes med littera WLABo6k fr.o.m. 1964.

ACo6, den sista sovvagnstypen ur 1940-talsgenerationen, hade samma inredning som WLABo6. Den närmaste efterföljaren till dessa vagnar var littera WLABo1 bland 60-talsvagnarna.

WLABo6 har använts i sovvagnstrafik över hela landet.

Sth höjdes till 130 km/h 1958. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera WL3 repektive WL3K. När Danmark införde eluppvärmning 1978 byggdes ett antal vagnar om för detta system med littera WL3E, ändrat till WL3K när inga vagnar med ångvärme fanns kvar i trafik.

Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987.

Tjugo vagnar byggdes om till littera WL5 1988-1990, dessa fick tio kupéer med två bäddar i varje, totalt tjugo sovplatser. Hälften av kupéerna hade egen dusch. Vid denna ombyggnad höjdes sth till 160 km/h. Vid ombyggnaden fick alla vagnar utom en nya vagnssidor med tätare sickning. Alla ombyggda vagnar fick nya fönster och vestibuldörrarna i ena änden igensatta, samt fasta slutsignaler. Ombyggda vagnar levererades i brun färgsättning. Vagnarna moderniserades 1995 och målades om med SJ:s blå färgsättning med grafitgrå rand över fönstren. WL5 fick en efterföljare som sovvagn med högre standard på 1990-talet i form av WL4.

WL3 som ej byggts om slopades 1991-1995 och skrotades eller såldes.

NSB hyrde tolv WL5 från slutet av 1990-talet till 2006, vissa av dessa målades om i NSB:s färgsättning. Dessa vagnar avställdes vid efter uthyrningstidens slut.

SJ tog ut sju WL5 för trafik till Berlin 2001, varvid de fick littera WL5D. Denna trafik upphörde 2011. Kvarvarande vagnar målades om i svart 2009-2011. Samtliga återstående WL5 slopades 2013 och skrotades eller såldes.

Huvuddimensioner WLABo6/WLABo6k

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sovplatser: 36
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

Bilder WLABo6

SJ WLABo6 2.jpg

SJ WLABo6 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08826.

WLABo6 interiör.jpg

Interiör av sovkupé i WLABo6. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03217.

SJ WL5DE.jpg

SJ WL5DE på Järnvägsmuseum. Källa Digitalt museum Jvm21796.

Modeller WLABo6

Skala H0

  • Dekaler och etsat har en byggsats av en WL5 i etsad nysilver med gjutet tak. Denna kan också fås som konverteringsats till en NMJ-vagn.

Tryckta referenser WLABo6

Hans Helmstein & Svante Runberger: "WLABo6 1- och 2- klass sovvvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 126-128 (Beskrivning), s 240-241 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "WL5 sovvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 148-149 (Beskrivning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"Ny sovvagn." i järnvägar! nr 3/1988, s 23 (Notis om WL5).

Stefan Nilsson: "Svenskt slutsignalblink till personvagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013 (Test).

Webreferenser WLABo6

Järnväg.net: WL3/WL7 (Bilder).

Järnväg.net: WL5 (Bilder och beskrivning).

Dekaler & etsat

TGOJ ABo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

TGOJ tog emot två kombinerade första- och andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev ABo1. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.

Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera AB3. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälle. Vagnarna byggdes om till rena förstaklassvagnar 1980-1981 och fick då nytt littera A3.

Huvuddimensioner TGOJ ABo1

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: ?
Sittplatser andra klass: ?
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -

Bilder TGOJ ABo1

TGOJ ABo1.jpg

TGOJ ABo1 7 vid leverans från Kockum 1957. Foto Stenbergs bilder, Digitalt museum JvmKDAM05139

Modeller TGOJ ABo1

Skala H0

  • Någon modell av TGOJ:s vagnar är inte känd, men Fleischmann tog fram en modell 1957 av en SJ-vagn med littera ABo7b som också utgår från 50-talsvagnarna, katalognummer 1414. SJ har aldrig haft denna vagn.

Tryckta referenser TGOJ ABo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "TGOJ-vagnarna." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser TGOJ ABo1

Järnvägshistoriskt forum: Lapplandspilen i Strångsjö (TGOJ AB3 först i Lapplandspilen 1970)

TGOJ Bo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

TGOJ tog emot två andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev Bo1. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.

Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera B1. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälle. Vagnarna byggdes om med ny inredning 1980-1981 och fick då nytt littera B3.

När TGOJ togs över av SJ 1990 följde vagnarna med, men de slopades ganska snart efteråt och blev museivagnar.

Huvuddimensioner TGOJ Bo1

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 80
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -

Bilder TGOJ Bo1

TGOJ B1.jpg

TGOJ B1 54 1968, sannolikt direkt efter ombyggnad med vulstbälgar. Källa Digitalt museum JvmKDAM05111

Modeller TGOJ Bo1

Någon modell av TGOJ Bo1 är inte känd.

Tryckta referenser TGOJ Bo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "TGOJ-vagnarna." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Webreferenser TGOJ Bo1

Järnväg.net: B1/B3 (TGOJ) (Bilder och beskrivning).

Tryckta referenser - förebild

Tillbaka till toppen

Hans Helmstein & Svante Runberger: Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Femtiotalsvagnarna." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 9-12 (Beskriver hur hela serien var tänkt att utföras).

Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i Allt om Hobby nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).

Staffan Sävenfjord: "Notis-nytt." i järnvägar! nr 1/1987, s. 2 (Varningstrianglar på dörrarna på femtiotalsvagnar).

Tryckta referenser - modell

Tillbaka till toppen

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i Allt om Hobby nr 6/1967 (Reportage från Östtysk mässa, bl.a. skalenliga boggivagnar från Schicht).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i Allt om Hobby nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur 30-, 40- och 50-talsserierna, från Ulf Essén).

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: Dammig Du (Persontåg med TGOJ-vagnar i Stockholm på 1970-talet).