Skillnad mellan versioner av "Industrier i modell"
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Industrier och MJ-trafik) |
Janfre (Diskussion | bidrag) m (→Webreferenser - modell) |
||
| (76 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten var en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på.<br /> <br /> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten var en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på.<br /> <br /> | ||
==Utbud== | ==Utbud== | ||
| − | MJ-hustillverkarna är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns en del att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [ | + | [[Byggnader|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns en del att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier. En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, amerikanska och tyska byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en svensk förebild. |
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| − | + | [[Image:Persberg malmfickorna.jpg|1000px|Persberg malmfickorna.jpg]] | |
|- | |- | ||
| − | | class="imageCaption" | | + | | class="imageCaption" | Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922. Foto Harald Carlborg, Digitalt museum TEKA0161846 |
|} | |} | ||
| + | |||
| + | <span id = "Industrispår"></span> | ||
==Planering av MJ-industrier== | ==Planering av MJ-industrier== | ||
| − | Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor kvarn. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[Säkerhetstjänst för MJ#linje|linjen]] en egen [[Säkerhetstjänst för MJ#lastplats|lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda | + | Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor kvarn. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[Säkerhetstjänst för MJ#linje|linjen]] en egen [[Säkerhetstjänst för MJ#lastplats|lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]]. |
| − | Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en ( | + | Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras. |
| − | Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör | + | Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v. |
| − | Behöver man spara ännu mera plats finns ytterligare möjligheter. Många industrier och näringar byggde egna magasin invid stationerna. Det sista benet av transporten sköttes alltså med lastbil, medan magasinet användes som mellanförvaring av in- och utgående transporter. Därmed är allt som behövs i byggnadsväg ett extra magasin för en industri som antas ligga i närheten. | + | Behöver man spara ännu mera plats finns ytterligare möjligheter. Många industrier och näringar byggde egna magasin invid stationerna. Det sista benet av transporten sköttes alltså med lastbil, medan magasinet användes som mellanförvaring av in- och utgående transporter. Därmed är allt som behövs i byggnadsväg ett extra magasin för en industri som antas ligga i närheten. Ytterligare ett alternativ är att bangården förses med frilastspår; då kan småindustrier i närheten skicka och hämta [[vagnslasttrafik|vagnslaster]] utan att det finns någon specifik anläggning på modellen. Då är man också fri att själv bestämma från gång till gång vilka industrier som trafikerar banan. |
==Industrier på modulbanor== | ==Industrier på modulbanor== | ||
| − | För den som vill bygga industrier till sina [[moduler]] kan förstås alla ovanstående varianter användas. Det finns också specifika modulnormer för industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora industriområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymmer för många timmars intressant växling. | + | För den som vill bygga industrier till sina [[moduler]] kan förstås alla ovanstående varianter användas. Det finns också specifika modulnormer för industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora industriområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymmer för många timmars intressant [[växling]]. |
==Industrier och MJ-trafik== | ==Industrier och MJ-trafik== | ||
| − | Många småindustrier skötte sannolikt sina leveranser med styckegodshantering via | + | Många småindustrier skötte sannolikt sina leveranser med styckegodshantering via [[godsmagasin]]en på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela [[vagnslasttrafik|vagnslaster]]. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet. |
Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar '''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Insatsvara insatsvaror]''' som i en produktionskedja förvandlas till '''produkter'''. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik. | Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar '''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Insatsvara insatsvaror]''' som i en produktionskedja förvandlas till '''produkter'''. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik. | ||
| − | Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. malm eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En hamn är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator. | + | Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]] eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En [[hamnar och sjöfart|hamn]] är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator. |
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/Elgereds_torvstrofabrik_1923.jpg | http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/Elgereds_torvstrofabrik_1923.jpg | ||
|- | |- | ||
| − | | class="imageCaption" | Elgereds torvströfabrik 1923, lastplats mellan Herrljunga och Vedum | + | | class="imageCaption" | Elgereds torvströfabrik 1923, [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] mellan Herrljunga och Vedum |
|} | |} | ||
==Andra wikisidor om industrier== | ==Andra wikisidor om industrier== | ||
| + | [[Industribanor]]<br/> | ||
[[Byggnadsritningar#Industrier mm.|Ritningar på industribyggnader]] <br/> | [[Byggnadsritningar#Industrier mm.|Ritningar på industribyggnader]] <br/> | ||
[[Artiklar om modellbyggnation#Industrianläggningar|Publicerade artiklar om industrier i modell]] <br/> | [[Artiklar om modellbyggnation#Industrianläggningar|Publicerade artiklar om industrier i modell]] <br/> | ||
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/> | [[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/> | ||
| − | [[Svensk industri för MJ: järn och stål]] | + | [[Svensk industri för MJ: järn och stål]]<br/> |
| + | [[Hamnar och sjöfart]] | ||
| + | |||
| + | Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]''' | ||
==Andra wikisidor om anläggningsbygge== | ==Andra wikisidor om anläggningsbygge== | ||
| Rad 52: | Rad 58: | ||
[[Byggnader till modelljärnvägen]] <br/> | [[Byggnader till modelljärnvägen]] <br/> | ||
[[Byggnadsritningar]] | [[Byggnadsritningar]] | ||
| − | |||
| − | |||
==Andra wikisidor om trafik== | ==Andra wikisidor om trafik== | ||
| Rad 67: | Rad 71: | ||
[[Trafikkoncept epok IVb]] | [[Trafikkoncept epok IVb]] | ||
| − | == | + | ==Böcker om industrimodeller== |
| + | Dave Rowe: ''Industrial and Mechanized Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade). | ||
| + | |||
| + | Lance Mindheim: ''How To Operate A Modern Era Switching Layout.'' CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA). | ||
| + | |||
| + | Dave Wright: ''Modeling Ports and Inland Waterways.'' Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien). | ||
| + | |||
| + | ==Tryckta referenser - förebild== | ||
Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen mm.). | Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen mm.). | ||
| − | Olle Sundström: "Svenska laster." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 24 (Om vanliga typer av laster vid svensk basindustri). | + | Olle Sundström: "Svenska laster." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 24 (Om vanliga typer av laster vid svensk basindustri). |
| − | Olle Sundström: "Tankvagnar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till). | + | Olle Sundström: "Tankvagnar." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till). |
| − | + | Folke Westling: "Järnets väg." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000 (Järnindustrin i Bergslagen). | |
| − | + | Jan Frelin: "Sågverk i skogen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 70/2000 (Bilder från litet sågverk). | |
| − | + | Berth Svensson: "Ryttaren - min förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 71/2000 (Torvströfabrik). | |
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 81/2002.<br/> | Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 81/2002.<br/> | ||
| Rad 84: | Rad 95: | ||
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i ''Smalspårigt'' nr 83/2003.<br/> | Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i ''Smalspårigt'' nr 83/2003.<br/> | ||
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 4: Hisstornet i Blötberget - något för modellbyggaren?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 84/2003. (Hiss för tippvagnar).<br/> | Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 4: Hisstornet i Blötberget - något för modellbyggaren?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 84/2003. (Hiss för tippvagnar).<br/> | ||
| − | Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 5: Motorloket och laven vid Falks schakt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 85/2003 | + | Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 5: Motorloket och laven vid Falks schakt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 85/2003 (Mindre gruvlave i trä, ritning på motorlok).<br/> |
| − | Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 6: Ånglok nr 1, skrädhuset vid Falks schakt m.m." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 86/2004 | + | Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 6: Ånglok nr 1, skrädhuset vid Falks schakt m.m." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 86/2004 (Ritning på skrädhuset och ånglok). |
| + | |||
| + | Bo-Lennart Nelldal & Jakob Wajsman: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87044.1550156440!/Menu/general/column-content/attachment/07_010RR_rapport.pdf ''Industrispår – En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet'' (TRITA-TEC-RR 07-010).] Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Avdelningen för Trafik & Logistik, KTH Järnvägsgruppen 2007 | ||
| − | + | Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Förebild och modell).<br/> | |
| + | Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Skog och trä." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Förebild och modell).<br/> | ||
| + | Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).<br/> | ||
| + | Stefan Nilsson: "Godsgeografi - några kompletteringar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014. | ||
| − | + | Stefan Nilsson: "Vi spånar kring en ångsåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Beskrivning och ritning på Österängs ångsåg). | |
| − | + | Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 137/2016.<br/> | |
| + | Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 138/2017. | ||
| − | + | Lars Olov Karlsson: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020. | |
| − | + | Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning). | |
| − | + | ==Tryckta referenser - modell== | |
| + | [[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988, s. 26 (Notis om [[Bachmann]]s 44-tonnare i [[H0]]). | ||
| − | + | Leif Palm: "Ett industriprojekt i H0." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Bygge av Munkesjö sulfatfabrik i [[H0]]). | |
| − | + | Folke Westling: "Nors ångsåg blir sågen i Ramsbo." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Sågverk i modell i trä). | |
| + | |||
| + | Lars Ljungberg: "Godskunder i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009. | ||
| + | |||
| + | Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår). | ||
| + | |||
| + | Johan Stenson: "Industribyggnader i modulsystem från Auhagen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Recension). | ||
| + | |||
| + | Tobias Ljung: "Skärkdalens sågverk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 125/2013 (Mindre sågverk i [[skala 0]]). | ||
| + | |||
| + | Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier). | ||
| + | |||
| + | Göran Eriksson: "En torvmosse i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Inklusive industribana i [[H0i]]). | ||
| + | |||
| + | Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Bygge i [[styrenplast]] och cellpannå). | ||
| + | |||
| + | "Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Lastanläggning för bulklast). | ||
| + | |||
| + | Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023. | ||
| + | |||
| + | "Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 7 (Industribyggnad från stålverk, 17006). | ||
| + | |||
| + | ==Webreferenser - förebild== | ||
| + | [https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=238055 Järnväghistoriskt forum: Skoghall 1968] (Industrilok i drift). | ||
| + | |||
| + | [https://www.youtube.com/watch?v=pH0oafZKiDY Youtube.com: Freight rail and reciprocal switching] ([[Växling]] av vagnar mellan olika järnvägsbolag, USA). | ||
| + | |||
| + | ==Webreferenser - modell== | ||
| + | [https://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn] (Modelljärnväg byggd med ett stålverk i fokus. På tyska). | ||
| + | |||
| + | [https://truckmodels.se/produkt-kategori/industritillbehor-utsmyckning/ Truckmodels.se: Industritillbehör] | ||
| − | + | [https://truckmodels.se/produkt-kategori/logistik/ Truckmodels.se: Logistik] | |
| − | + | [https://www.youtube.com/watch?v=nYTI38vWW_4 Youtube.com: Model Railroad Building Walthers New River Mining Company, Weathering and more] (En större gruvbyggnad från Walthers). | |
</div> | </div> | ||
| + | [[Kategori: Industrier]] | ||
| + | [[Kategori: Utformning]] | ||
| + | [[Kategori: Byggnader]] | ||
| + | [[Kategori: Trafik]] | ||
| + | [[Kategori: Landskap och gestaltning]] | ||
| + | [[Kategori: MJ-böcker]] | ||
| + | [[Kategori: Nybörjare]] | ||
| + | [[Kategori: Auhagen]] | ||
| + | [[Kategori: Kibri]] | ||
| + | [[Kategori: Walthers]] | ||
Nuvarande version från 7 mars 2024 kl. 06.31
Innehåll
- 1 Utbud
- 2 Planering av MJ-industrier
- 3 Industrier på modulbanor
- 4 Industrier och MJ-trafik
- 5 Andra wikisidor om industrier
- 6 Andra wikisidor om anläggningsbygge
- 7 Andra wikisidor om trafik
- 8 Böcker om industrimodeller
- 9 Tryckta referenser - förebild
- 10 Tryckta referenser - modell
- 11 Webreferenser - förebild
- 12 Webreferenser - modell
Utbud
MJ-hustillverkarna är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i H0 är störst, men även i N-skalan finns en del att välja på. Alla större byggsatsproducenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. Walthers har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). Pikestuff gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska Design Preservation Models (DPM) och tyska Auhagen har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både H0 och N, medan Auhagens moduler endast finns i H0. (Auhagen gör dock andra husmodeller i N och TT.) Kibri har också en del intressanta industribyggnader i H0, N och Z. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier. En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, amerikanska och tyska byggnader kan fungera bra även om man frilansar en svensk förebild.
|
|
| Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922. Foto Harald Carlborg, Digitalt museum TEKA0161846 |
Planering av MJ-industrier
Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har stationer och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på Agnesbergs station på Bergslagsbanan upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor kvarn. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med linjen en egen lastplats. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna industribanor där trafiken sköttes med egen personal och egna lok.
Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala N en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens Stahlbahn, som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med växling, lastning och lossning bevaras.
Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör växlingen intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.
Behöver man spara ännu mera plats finns ytterligare möjligheter. Många industrier och näringar byggde egna magasin invid stationerna. Det sista benet av transporten sköttes alltså med lastbil, medan magasinet användes som mellanförvaring av in- och utgående transporter. Därmed är allt som behövs i byggnadsväg ett extra magasin för en industri som antas ligga i närheten. Ytterligare ett alternativ är att bangården förses med frilastspår; då kan småindustrier i närheten skicka och hämta vagnslaster utan att det finns någon specifik anläggning på modellen. Då är man också fri att själv bestämma från gång till gång vilka industrier som trafikerar banan.
Industrier på modulbanor
För den som vill bygga industrier till sina moduler kan förstås alla ovanstående varianter användas. Det finns också specifika modulnormer för industrispår, t.ex. den svenska SIH0-normen och FREMO's IH05. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora industriområden byggas upp på modulträffar, vilket ger utrymmer för många timmars intressant växling.
Industrier och MJ-trafik
Många småindustrier skötte sannolikt sina leveranser med styckegodshantering via godsmagasinen på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela vagnslaster. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet.
Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar insatsvaror som i en produktionskedja förvandlas till produkter. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik.
Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. malm eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En hamn är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator.
|
|
| Elgereds torvströfabrik 1923, lastplats mellan Herrljunga och Vedum |
Andra wikisidor om industrier
Industribanor
Ritningar på industribyggnader
Publicerade artiklar om industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor
Svensk industri för MJ: järn och stål
Hamnar och sjöfart
Tillbaka till nybörjarguiden
Andra wikisidor om anläggningsbygge
Planering
Ramverk
Moduler
Rangerspel
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Kontaktledning
Landskap
Byggnader till modelljärnvägen
Byggnadsritningar
Andra wikisidor om trafik
Introduktion till MJ-trafik
Säkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar innehåller data om svenska godsvagnar.
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Intermodal trafik
Trafikkoncept epok IIIa
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb
Böcker om industrimodeller
Dave Rowe: Industrial and Mechanized Modelling. Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade).
Lance Mindheim: How To Operate A Modern Era Switching Layout. CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).
Dave Wright: Modeling Ports and Inland Waterways. Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien).
Tryckta referenser - förebild
Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i Smalspårigt nr 34/1987 (Produktionsprocessen mm.).
Olle Sundström: "Svenska laster." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 24 (Om vanliga typer av laster vid svensk basindustri).
Olle Sundström: "Tankvagnar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till).
Folke Westling: "Järnets väg." i Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000 (Järnindustrin i Bergslagen).
Jan Frelin: "Sågverk i skogen." i Smalspårigt nr 70/2000 (Bilder från litet sågverk).
Berth Svensson: "Ryttaren - min förebild." i Smalspårigt nr 71/2000 (Torvströfabrik).
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i Smalspårigt nr 81/2002.
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 2: Lok, vagnar & trafik." i Smalspårigt nr 82/2003.
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i Smalspårigt nr 83/2003.
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 4: Hisstornet i Blötberget - något för modellbyggaren?" i Smalspårigt nr 84/2003. (Hiss för tippvagnar).
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 5: Motorloket och laven vid Falks schakt." i Smalspårigt nr 85/2003 (Mindre gruvlave i trä, ritning på motorlok).
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 6: Ånglok nr 1, skrädhuset vid Falks schakt m.m." i Smalspårigt nr 86/2004 (Ritning på skrädhuset och ånglok).
Bo-Lennart Nelldal & Jakob Wajsman: Industrispår – En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet (TRITA-TEC-RR 07-010). Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Avdelningen för Trafik & Logistik, KTH Järnvägsgruppen 2007
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Förebild och modell).
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Skog och trä." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013 (Förebild och modell).
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i Modelljärnvägsmagasinet nr 17/2014 (Förebild och modell).
Stefan Nilsson: "Godsgeografi - några kompletteringar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014.
Stefan Nilsson: "Vi spånar kring en ångsåg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Beskrivning och ritning på Österängs ångsåg).
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor." i Smalspårigt nr 137/2016.
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor - del 2." i Smalspårigt nr 138/2017.
Lars Olov Karlsson: "Mjölktransporter på spår och vägar." i Allt om Hobby nr 6/2020.
Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).
Tryckta referenser - modell
Krister Brandt: "Tåganmälan." i Allt om Hobby nr 6/1988, s. 26 (Notis om Bachmanns 44-tonnare i H0).
Leif Palm: "Ett industriprojekt i H0." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Bygge av Munkesjö sulfatfabrik i H0).
Folke Westling: "Nors ångsåg blir sågen i Ramsbo." i Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Sågverk i modell i trä).
Lars Ljungberg: "Godskunder i modulform." i Modelljärnvägsmagasinet nr 2/2009.
Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).
Johan Stenson: "Industribyggnader i modulsystem från Auhagen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 10/2012 (Recension).
Tobias Ljung: "Skärkdalens sågverk." i Smalspårigt nr 125/2013 (Mindre sågverk i skala 0).
Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).
Göran Eriksson: "En torvmosse i modell." i Smalspårigt nr 136/2016 (Inklusive industribana i H0i).
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i Modelljärnvägsmagasinet nr 26/2016 (Bygge i styrenplast och cellpannå).
"Joswoods nyheter." i Allt om Hobby nr 6/2023, s. 30 (Lastanläggning för bulklast).
Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023.
"Joswood." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024, s. 7 (Industribyggnad från stålverk, 17006).
Webreferenser - förebild
Järnväghistoriskt forum: Skoghall 1968 (Industrilok i drift).
Youtube.com: Freight rail and reciprocal switching (Växling av vagnar mellan olika järnvägsbolag, USA).
Webreferenser - modell
Stahlbahn (Modelljärnväg byggd med ett stålverk i fokus. På tyska).
Truckmodels.se: Industritillbehör
Youtube.com: Model Railroad Building Walthers New River Mining Company, Weathering and more (En större gruvbyggnad från Walthers).
