Skillnad mellan versioner av "Lok"

Lokets egenskaper

Viktiga egenskaper för lok är dragkraft, hastighet och axeltryck. Dragkraften avgör hur tunga tåg som kan framföras, och därmed hur mycket last som kan transporteras. Lokets största tillåtna hastighet spelar roll för hur lång tid ett tåg behöver för en viss rörelse. Persontåg går nästan alltid med högre hastigheter än godståg. Högre axeltryck innebär att en större dragkraft kan överföras till spåret, men då axeltrycket ökar måste bana och broar byggas stabilare, ett lok med större axeltryck kan användas på färre linjer.

Hjulaxlarna på lok är antingen drivaxlar eller löpaxlar. Drivaxlar överför dragkraft till spåret, medan löpaxlar används för att reducera axeltrycket eller ge en bättre gång i spåret. Lokunderreden kan delas in dels efter hur hjulen drivs (med mekaniskt sammankopplade axlar eller med direktdrift på varje axel), dels efter om axlarna är fast lagrade i chassit eller sitter i boggier. Koppelstänger används för att överföra drivkraft mellan drivaxlar på lok som inte är direktidrivna. De flesta ånglok har haft koppelstångsdrift, medan nästan alla moderna lok har boggier och direktdrivna axlar.

Axelföljd

För att beskriva hur ett loks axlar är arrangerade, används olika koder i en så kallad axelföljd. På svensk MJ-wiki använder vi UIC-systemet för att ange axelföljd.

Lok i modell

Ett modelljärnvägslok är normalt eldrivet (se dock live steam), och saknar egen strömkälla. Strömmen matas i regel via spåret, antingen med tvåräls- eller trerälssystemet. Detta innebär att ström måste tas upp via hjulen, och en släpsko vid trerälsdrift. Den centrala utmaningen vid konstruktionen av modelljärnvägslok, särskilt i de små skalorna, är att få till en väl fungerande strömupptagning och en tillräcklig dragkraft. Ju tyngre loket är, desto bättre kommer det att fungera. Dessutom vill man ha en så stor del som möjligt av vikten på de drivande axlarna. På äldre MJ-lok förekommer ofta slirskydd, d.v.s. en gummiring på ett eller flera hjul, för att öka dragkraften. Eftersom slirskydd fungerar som isolatorer för elektrisk ledning, har de dock negativa effekter på strömupptagningen, särskilt på lok för tvåräls. Lokets gångegenskaper förbättras om det finns en viss flexibilitet i chassit, detta kan antingen åstadkommas med fjädring eller trepunktslagring. Smuts på hjul och spår försämrar strömupptagningen påtagligt, därför är det viktigt att både hjul och spår hålls rena.

På senare år har vissa istället börjat med batteridriven modelljärnväg, där loken förses med batterier.

Varvtalet på de små elmotorer som används för modelljärnvägsdrift är normalt alldeles för högt för att driva hjulen direkt. Således behövs en utväxling mellan motorn och hjulen för att loket ska få en lagom hastighet. Denna utväxling utförs oftast med kugghjul eller en snäckväxel. För maximera dragkraften ska utväxlingen ha så låg friktion som möjligt.

Vid analog drift matas strömmen från spåret direkt till motorn; vid digital drift matas den först till en dekoder som styr motorn. Moderna lok är normalt utrustade med en dekoderkontakt eller dekoder vid köp. Äldre lok kan kräva lite mer arbete för att installera en dekoder. Vissa äldre lok har ena polen jordad via chassit, en konstruktion som försvårar installation av dekoder.

För att kunna dra tåg behöver lok också koppel. Lokets hjul behöver vidare vara anpassade till vald spårstandard.

De flesta modelljärnvägslok som säljs på marknaden idag är färdigmodeller från storserietillverkare, i regel med korg i plast och underrede i metall. Det finns också småserietillverkare som tillhandahåller färdigmodeller, dessa är oftast byggda i mässing. Dessutom finns byggsatser av lok i olika material, i regel också från småserietillverkare.

Nyköpta lok kan behöva inkörning och smörjning.

Använder man enbart färdigmodeller i sin lokpark kan den bli lite enahanda, min modelljärnväg ser ut som alla andras. Med små medel som detaljering och väderbitning kan denna effekt dock mildras.

Utvecklingen av lok

De första järnvägarna hade hästdragna vagnar, men det var ångloket som möjliggjorde att järnvägen byggdes ut till ett transportsystem i industriell skala. Ångloket uppfanns i början på 1800-talet i Storbritannien, och hade funnit sin form för driftdugliga ånglok runt 1830. vilket medgav att järnvägar med enbart lokdrift började byggas ut i snabbt på många håll i världen. Dessa tidiga ånglok var i regel treaxliga med en, två eller tre drivaxlar. Både tenderlok och tanklok byggdes. Pannan var liggande, och loken var i regel tvåcylindriga med antingen ut- eller invändiga cylindrar, som drev direkt på hjulaxlarna. Ramverken byggdes omväxlande som invändiga, utvändiga eller dubbla. Stephensons slidstyrning uppfanns 1841 och slog snabbt igenom. Denna form av lok utvecklades till större, tyngre och snabbare lok under 1800-talet.

Den maximala kolvhastigheten kunde inte göras hur stor som helst, varför snabba lok för persontrafik efter hand fick allt större drivhjul, se t.ex. SJ ånglok litt A (1863).

Löpboggier började införas i USA för att hantera ett sämre spårläge (vilket ledde till den klassiska "American"-typen), och kom att införas även i Europa för snabba snälltågslok. Mot 1800-talets slut började tågvikterna öka, vilket började kräva allt större lok. Godstågslok med fyra, fem och t.o.m. sex drivaxlar byggdes. Lok med ledade ramverk byggdes för att hantera kurviga banor, vilket krävde flera cylindrar. Persontågloken fick även bakre löpaxel för att kunna få en större eldstad (SJ ånglok litt A, SJ ånglok litt F) och försågs med tre eller fyra drivaxlar.

Artonhundratalets lok hade haft en verkningsgrad på ca tre procent, d.v.s 97% av värmeenergin i bränslet kunde inte omsättas i mekaniskt arbete. Inledningsvis prövades att låta ångan expandera i flera steg, s.k. kompound-lok. Teoretiskt kan compound-lösningar förbättra verkningsgraden, men det var svårt att få större förbättringar i praktiken. Överhettare blev en bättre lösning, som innebär att den praktiska verkningsgraden kunde ökas till kanske tio procent. Överhettare började införas på 1800-talets slut. Med överhettare behövdes också kolvslider av för att sliderna skulle kunna fungera i högre temperaturer. Samtidigt med kolvslider infördes Walschaerts slidstyrning på stor bredd.

Lima Locomotive Works i USA införde s.k. "super-power"-ånglok på 1920-talet, som var större och hade större eldstäder. Därmed ökade verkningsgraden ytterligare. Det tydligaste kännetecknet för dessa lok är den bakre löpboggin. Andra amerikanska lokbyggare tog snart efter. Dessa lok var så stora att de inte gick att elda med skyffel; i stället användes mekaniska eldningsapparater.

På 1930- och 1940-talen utvecklades de största ångloken någonsin i USA som som stora ledade ånglok för främst godstrafik, mest känd är Big Boy. Under denna tid gjordes också en del försök att öka ånglokens verkningsgrad, såsom Chapelons kompoundlok i Frankrike och turbinlok, men både ellok och diesellok var nu så bra att marginella förbättringar inte hjälpte.

Wiki-sidor om lok

Kvartning
Inkörning och smörjning
Svenska lok
Ritningar rullande material
Ritningar i järnvägar!
Trepunktslagring

Wiki-sidor om rullande materiel mm.

Rälsbuss
Vagnar
Koppel

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser - förebild

Anders Linde: "Pacificloken - ånglokens höjdpunkt." i Modelljärnvägsmagasinet nr 22/2015.
Anders Linde: "Pacificloken i Europa. Del 2: Tyska enhetslok.." i Modelljärnvägsmagasinet nr 23/2015.
Anders Linde: "Pacificloken i Europa. Del 3: Pacificlok i Frankrike och England.." i Modelljärnvägsmagasinet nr 24/2015.

Markus Öbrink: "M62 - odjuret från vidderna." i Modelljärnvägsmagasinet nr 23/2015 (Ryskbyggda diesellok).

Markus Öbrink: "Ludmilla - den bullrande jätten från Luhansk." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Mer ryskbyggda diesellok).

Markus Öbrink: "DB BR 103 - klassikernas klassiker." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016.

Markus Öbrink: "Tyska standardellok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 32/2018 (Ellok littera E10, E40, E41 och E50).

Tryckta referenser - allmänna principer för modellok

Lennart Elg: "Hur mycket orkar loket? Algebra för smalspårsbyggare." i Smalspårigt nr 23/1984 (Dragkraftsberäkningar för modellok).

Christer Engström: "Tung gång - med svänghjul." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Lokunderreden med svänghjul).

Bengt Nylén: "Dragkraft på modellok." i Smalspårigt nr 139/2017.

Tryckta referenser - underhåll, vård och förbättringar

Lennart Elg: "Färre tjuvstopp ... med bättre strömupptagning." i Smalspårigt nr 21/1983 (Om användning av släpskor för att förbättra strömupptagningen för tvåräls).

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i Smalspårigt nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

Christer Engström: "Kör med rent spel. Om renlighetens betydelse för kontakt och strömupptagning." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Rengöring av spår och hjul).

Rutger Friberg: "Underhåll av mj-hjul." i Allt om Hobby nr 5/1997 (Hantera slitna och korrosionerade mj-hjul).

Rutger Friberg: "Smart borste ger rena lokhjul." i Allt om Hobby nr 4/2000 (Recension av mässingsborste för rengöring av lokhjul, från Trix).

Nils Bengtsson: "Rullställ från Bachrus och inkörning av modeller." i Smalspårigt nr 93/2005 (Recension m.m.).

"Rengöring och underhåll av rullande material." i Allt om Hobby nr 8/2010, s. 13 (Notis om nya produkter från Viessmann).

Redaktionen: "Hjulrengörare - för både lok och vagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Test av utrustning från Woodland Scenics).

Göran Sandberg: "Rena snurren - rengöring av hjul." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014 (Lok- och vagnshjul).

Lars Ljungberg: "Fixera strömavtagaren!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 19/2014 (Håll strömavtagare på ellok på en viss höjd).

Per-Åke Jansson: "Motorbyte i skala N." i Modelljärnvägsmagasinet. nr 20/2015 (Fleischmann-lok).

JO Nylöf: "Så servar du dina lok!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017.

Christer Kedström: "Hur man får besvärliga lok att hålla sig på spåret." i Smalspårigt nr 138/2017 (Löphjul som inte spårar ur).

Olof Wickström: "Test: Powerbase från DCC Concepts." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Magneter under loken och järnplattor under spåret för bättre adhesion).

Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket att fungera som ett växellok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder från DCC Concepts).

Tryckta referenser - lokbygge, allmänt

Svante Runberger: "Lokbygge." i Skarvjärnet nr 1/1966.
Svante Runberger: "Lokbygge - kvartning av drivhjul." i Skarvjärnet nr 3/1967 (Kvartning med egentillverkad jigg).
Svante Runberger: "Lokbygge - drivhjul." i Skarvjärnet nr 1/1968 (Scratchbygge av hjul).
Svante Runberger: "Lokbygge - utväxlingar." i Skarvjärnet nr 1/1971 (Beräkning av lämplig utväxling med nomogram).

Leif Dahl: "Skalamodellbygge av lok - några personliga reflektioner." i Jan Jangö & Bo Holmgren: Järnvägshobby 1. Stockholm: Jan Jangö AB 1976.

Lars Gustafsson: "Allt om hobby synar: Drivenhet för H0-lok." i Allt om Hobby nr 6/1987 (Recension av Escap RG4).

Björn Dahlström: "Böcker om lokbygge." i Smalspårigt nr 37/1988 (Genomgång av dittills publicerade böcker om lokbygge).

Björn Dahlström: "Recension. The 4mm engine." i Smalspårigt nr 40/1989 (Recension av Guy Williams bok om lokbygge, "The 4mm Engine").

Leif Dahl: "Varför J 1337?" i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Om scratchbyggandets vedermödor).

Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Whitemetal Locos. A Kitbuilders's Guide." i Smalspårigt nr 44/1990 (Recension av Iain Rice's bok om bygge av vitmetallok).

Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Etched Loco construction." i Smalspårigt nr 49/1991 (Recension av Iain Rice's bok om bygge av etsade lokmodeller).

Hans Larsson: "Skalenliga belysningar för lokmodeller." i Smalspårigt nr 140/2017 (AGA gaslyktor i H0).

Tryckta referenser - underreden

Björn Dahlström: "Allt om chassin." i Smalspårigt nr 5/1978 (Grundläggande principer för modellchassin).

Jörgen Bergfors: "SJ litt Pa som H0-modell. Del 1." i järnvägar! nr 3/1987 (Scratchbygge med flexichassi; ritning).
Jörgen Bergfors: "SJ litt Pa som H0-modell. Del 2." i järnvägar! nr 4/1987.

Lars Juhlin: "Chassibygge med flexichassimetoden." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Bygge av balanserade lokchassin).

Lars Juhlin: "Lokomotivchassin som fungerar." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Hur man bygger med flexichassimetoden i praktiken).

Bengt Nylén: "Chassikonstruktioner för modellok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 37/2019 (Olika sätt att konstruera lokchassin för hembygge).

Tryckta referenser - motorer

Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i Allt om Hobby nr 2/1978 (Presentation av ankarlösa motorer).
Börje Lundvall: "Allt om hobby synar: Nya motorer för mj-bruk (2)." i Allt om Hobby nr 4/1978 (Fortsatt diskussion om ankarlösa motorer)..

Jörgen Bergfors: "Allt om faulhabermotorer..." i Smalspårigt nr 42/1990 (Genomgång av ankarlösa elmotorer).
Jörgen Bergfors: "Allt om faulhabermotorer. Del 2." i Smalspårigt nr 43/1990 (Genomgång av ankarlösa elmotorer och drivning utan snäckväxlar).

Bengt Nylén: "Lite om motorer för lokmodeller." i Smalspårigt nr 136/2016 (Jämförelse av olika motortyper).

Tryckta referenser - hjul

Leif Dahl: "Allt om hobby synar: H0-hjul från MRW." i Allt om Hobby nr 8/1989 (Ett sortiment med lokhjul).

René Sjöstrand: "Tipset: Kvartning av hjul." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg. Modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2001, s 91. (Kvartning av hjul med egentillverkad jigg).

Christer Engström: "Hjulisolering med lim och lövsåg: Exempel Märklins Ub för tvåräls likström." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2006.

Bengt Nylén: "Hjulbearbetning." i Smalspårigt nr 128/2014.

Lars Hegestad: "Hur gör(a) hjul?" i Smalspårigt nr 152/2020 (Framställning av lokhjul för 019,8 med 3D-printer).
Lars Hegestad: "Att göra hjul (del 2) - det praktiska." i Smalspårigt nr 153/2020.

Böcker om lokbygge

Samtliga dessa böcker är brittiska och helt fokuserade på bygge av ånglok. Mycket av lösningarna är dock relevanta för alla typer av koppelstångslok.

John H. Ahern: Miniature Locomotive Construction. London: Percival Marshal 1948 (Klassisk titel, nu något föråldrad).

Mike Sharman: Flexichas. A Way to Build Fully Compensated Locomotive Chassis. Oxford: The Oakwood Press 1982 (Sharmans pamflett om Flexichas-systemet för balanserade chassin).

Mike Sharman: A Guide to Locomotive Building. From Prototype to Small Scale Models. Cricklade: Författaren 1986 (Bok om lokbygge av upphovsmannen till flexichas-systemet för balanserade chassin).

R. Guy Williams: The 4mm Engine. A Scratchbuilders Guide. Didcot: Wild Swan Publications 1988 (Scratchbygge av ånglok i mässing i 4mm skala).

Iain Rice: Whitemetal Locos. A Kitbuilders Guide. Didcot: Wild Swan Publications 1989 (Sannolikt enda boken att bygga lokbyggsatser i vitmetall, högst relevant för alla som ska bygga i vitmetall, inte bara lokbyggare).

Iain Rice: Etched Loco Construction. Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Om att bygga etsade lokkorgar)..

Iain Rice: Locomotive Kit Chassis Construction. Didcot: Wild Swan Publications 1993 (Om chassibygge, framför allt för etsade lok).

Geoff Holt: Locomotive Modelling from Scratch and Etched Kits (Pt 1&2). Didcot: Wild Swan Publications 2012-13 (Lokbygge i 4mm och 7mm skala).

Simon Bolton: Scratch-building Model Railway Locomotives. Marlborough: The Crowood Press 2014 (Bygge i 00, med stelt chassi samt en variation I EM med fjädring)

Webreferenser - förebild

Wikipedia: 4-4-0 (American-typen).

Wikipedia: Articulated locomotive (Ledade ånglok).

Wikipedia: Compound locomotive

Wikipedia: GWR 3700 Class 3440 City of Truro

Wikipedia: Kompoundångmaskin

Wikipedia: Steam locomotive

Wikipedia: Stephenson valve gear

Wikipedia: Superheater

Wikipedia: Union Pacific Big Boy

Wikipedia: Verkningsgrad

Wikipedia: Walschaerts valve gear

Wikipedia: Överhettare

Webreferenser - modell

clag.co.uk: Continuous springy beams (Principer för fjädrande chassin).

clag.co.uk: The principles of model locomotive suspension (Scalefour Digest 41.0) (Grunderna för fjädrande chassin).

nmra.org: Beginners Guide Part 8: Motive Power & Rolling Stock (Med amerikanska förebilder).