Skillnad mellan versioner av "Skala H0"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(→‎Tryckta referenser - allmänt: Uppdelning)
m (→‎Utbud)
(219 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
−
Skalan är '''1/87''', normal[[spårvidd]]en är '''16,5mm''' (1435mm / 87). Namnet H0 kommer av "halva nollan", dvs allt är (ungefär) hälften så stort som i [[skala 0]]. H0 är den vanligaste skalan i Sverige.  
+
H0 innebär [[skala]]  '''1:87''' med [[spårvidd]] '''16,5mm''' (1435 mm / 87) för [[normalspår]]. H0 är den vanligast förekommande skalan för [[modelljärnvägar]]. Skala H0 är standardiserad av [[Morop]] och [[NMRA]].
  
−
H0 delas in i [[tvåräls]] och [[treräls]], som '''inte''' är kompatibla med varandra. Tidigare var det vanligt att tala om [[likström]] eller [[växelström]], men i dag är de flesta modellhärnvägar [[Digitala system|digitala]], så dessa beteckningar är numera mindre relevanta.
+
==Inledning==
 +
Namnet H0 kommer av "halva nollan", d.v.s. allt är (ungefär) hälften så stort som i [[skala 0]]. H0 är den vanligaste skalan i Sverige, liksom i de flesta länder världen över.
 +
 
 +
H0 delas in i '''[[tvåräls]]''' och '''[[treräls]]''', som inte är kompatibla med varandra. Tidigare var det vanligt att tala om [[likström]] eller [[växelström]], men i dag är många [[modelljärnvägar]] [[Digitala system|digitala]], så dessa beteckningar är numera mindre relevanta.
  
 
Det finns även smalspårsvarianter av H0, till exempel [[H0m]], [[H0n3]], [[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0e]], [[H0n2]] och [[H0i%2C%20H0f%2C%20H06%2C5|H0i]]. Dessa använder enbart [[tvåräls]]systemet.
 
Det finns även smalspårsvarianter av H0, till exempel [[H0m]], [[H0n3]], [[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0e]], [[H0n2]] och [[H0i%2C%20H0f%2C%20H06%2C5|H0i]]. Dessa använder enbart [[tvåräls]]systemet.
Rad 9: Rad 12:
 
H0 har det största utbudet på marknaden idag, med alltifrån [[småserietillverkare]] till de största aktörerna på MJ-marknaden.
 
H0 har det största utbudet på marknaden idag, med alltifrån [[småserietillverkare]] till de största aktörerna på MJ-marknaden.
  
−
För den som vill köra svenskt finns det överlägset största utbudet i denna skala, där både inhemska småserietillverkare och de stora kontinentala tillverkarna gör modeller. Genom [[Märklin]]s starka ställning i Sverige finns många färdigmodeller tillgängliga för [[treräls]], medan nästan alla modeller finns för [[tvåräls]]. De flesta småserietillverkarna koncentrerar sig på [[2R]] och levererar [[byggsatser]].
+
För den som vill köra svenskt finns det överlägset största utbudet i denna skala, där både inhemska [[småserietillverkare]] och de stora kontinentala tillverkarna gör modeller. Genom [[Märklin]]s starka ställning i Sverige finns många [[färdigmodell]]er tillgängliga för [[treräls]], medan nästan alla modeller finns för [[tvåräls]]. De flesta [[småserietillverkare|småserietillverkarna]] koncentrerar sig på [[2R]] och levererar [[byggsatser]].
  
−
På den tyska, österrikiska och schweiziska marknaden är också H0-utbudet relativt stort, störst i Tyskland och sannolikt minst i Schweiz. På alla dessa marknader finns både stor- och småserietillverkare aktiva, däremot är inslaget av byggsatser proportionellt mindre än i Sverige. Fördelningen mellan [[tvåräls]] och [[treräls]] är ganska jämn.
+
På den tyska, österrikiska och schweiziska marknaden är också H0-utbudet relativt stort, störst i Tyskland och sannolikt minst i Schweiz. På alla dessa marknader finns både stor- och [[småserietillverkare]] aktiva, däremot är inslaget av byggsatser proportionellt mindre än i Sverige. Fördelningen mellan [[tvåräls]] och [[treräls]] är ganska jämn.
  
 
I USA dominerar [[tvåräls]] helt skala H0, även om [[Märklin]] fortfarande har importörer i landet. Utbudet är mycket stort, och omfattar hela skalan av tillverkare. Det finns lok- och vagnsbyggsatser, men många amerikaner förväntar sig högkvalitativa färdigmodeller.
 
I USA dominerar [[tvåräls]] helt skala H0, även om [[Märklin]] fortfarande har importörer i landet. Utbudet är mycket stort, och omfattar hela skalan av tillverkare. Det finns lok- och vagnsbyggsatser, men många amerikaner förväntar sig högkvalitativa färdigmodeller.
 +
<span id="Gorre & Daphetid"></span>
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image: Gorre & Daphetid.jpg|1000px|Gorre & Daphetid]]
 
[[Image: Gorre & Daphetid.jpg|1000px|Gorre & Daphetid]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | Taylor Lake på Gorre & Daphetid, John Allens berömda anläggning, 1958. Copyright Keith Beard.
+
| class="imageCaption" | Taylor Lake på Gorre & Daphetid, [[Allen, John|John Allens]] berömda anläggning, 1958. Copyright Keith Beard.
 
|}
 
|}
  
 
I Storbritannien används normalt [[00]] i stället för H0, även om det finns en [http://www.british-ho.com/ förening] för brittiskt H0-bygge.
 
I Storbritannien används normalt [[00]] i stället för H0, även om det finns en [http://www.british-ho.com/ förening] för brittiskt H0-bygge.
  
−
Det finns ett rätt omfattande utbud av [[vägfordon #1/87|vägfordon]] i skala H0, de flesta tillverkade för MJ-marknaden. Det finns också relativt gott om figurer, tyska [[Preiser]] dominerar marknaden.
+
Det finns ett rätt omfattande utbud av [[H0-bilar|vägfordon]] i skala H0, de flesta tillverkade för MJ-marknaden. Det finns också relativt gott om figurer, tyska [[Preiser]] dominerar marknaden.
  
−
===Tillverkare i H0===
+
Det finns ett stort utbud av [[byggnader]], främst som [[plastbyggsatser]] och [[laserskurna byggsatser]], men även [[etsade byggsatser]] från [[småserietillverkare]]. Det har tidigare funnits [[resinbyggsatser]] och [[byggsatser i trä och kartong]], som fortfarande dyker upp på [[handla begagnat|begagnatmarkanden]].
−
{| class="wikitable"
 
−
|
 
−
[[Bachmann]]<br/>
 
−
[[Brawa]]<br/>
 
−
[[Brekina]]<br/>
 
−
[[Entec]]<br/>
 
−
[[Faller]]<br/>
 
−
[[Fleischmann]]<br/>
 
−
[[Heljan]]<br/>
 
−
[[Herpa]]<br/>
 
−
[[HNJ-Verkstad]]<br/>
 
−
[[Hobby-Teknik]]<br/>
 
−
[[Hornby]]<br/>
 
−
|
 
−
[[Jeco]]<br/>
 
−
[[Liliput]]<br/>
 
−
[[Lima]]<br/>
 
−
[[Modellproduktion]]<br/>
 
−
[[Märklin]]<br/>
 
−
[[NMJ]]<br/>
 
−
[[Peco]]<br/>
 
−
[[Perl]]<br/>
 
−
[[Piko]]<br/>
 
−
[[Pocher]]<br/>
 
−
[[Pola]]<br/>
 
−
|
 
−
[[Preiser]]<br/>
 
−
[[Rimbo Grande]]<br/>
 
−
[[Rivarossi]]<br/>
 
−
[[Roco]]<br/>
 
−
[[Röwa]]<br/>
 
−
[[Tillig]]<br/>
 
−
[[Trix]]<br/>
 
−
[[Vagnverkstaden]]<br/>
 
−
[[Vollmer]]<br/>
 
−
[[VVA]]<br/>
 
−
[[Wiking]]<br/>
 
−
|}
 
  
 
==Spårstandarder i H0==
 
==Spårstandarder i H0==
−
Det finns en uppsjö av [[spårstandarder]] för H0, vilket kanske kan sägas ge kunden en omfattande valfrihet, men också skapar en hel del "kompatibilitetsproblem" för MJ-utövaren.
+
Det finns en uppsjö av [[spårstandarder]] för H0, vilket kanske kan sägas ge [[modellrallare]]n en omfattande valfrihet, men också skapar en hel del "kompatibilitetsproblem".
 +
 
 +
Det första valet handlar om [[tvåräls]] eller [[treräls]]. Väljer man [[treräls]] är det bara att följa [[Märklin]]s normer. Väljer man [[tvåräls]] finns det flera alternativ.
  
−
I Europa dominerar [http://www.miba.de/morop/nem310-d.pdf NEM] , vilket också är den '''minst''' skalenliga av de vanligt förekommande standarderna ([[Märklin]] har dock en egen standard). P.g.a. detta har det funnits en viss trend under rätt många år att söka sig mot finare standarder, men någon enhetlig ny sådan standard för europamarknaden har inte etablerats.
+
I Europa dominerar [http://www.miba.de/morop/nem310-d.pdf NEM] , vilket också är den '''minst''' [[skalenlig]]a av de vanligt förekommande standarderna. P.g.a. detta har det funnits en viss trend under rätt många år att söka sig mot finare standarder, men någon enhetlig ny sådan standard för europamarknaden har inte etablerats.
  
−
I USA gäller istället [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA S-1.2], som är något mer skalenlig än NEM, och framför allt har lägre flänsar. Denna används också av många i Europa som vill ha lite skalenligare fordon, och kallas ofta något oegentligt för [[RP-25]].
+
I USA gäller istället [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA S-1.2], som är något mer [[skalenlig]] än NEM, och framför allt har lägre flänsar. Denna används också av många i Europa som vill ha lite skalenligare fordon, och kallas ofta något oegentligt för [[RP-25]].
  
 
NMRA-fordon kan oftast ta sig fram på NEM-räls, men p.g.a. de höga flänsarna är det inte säkert att NEM-fordon kan utnyttja NMRA-räls.
 
NMRA-fordon kan oftast ta sig fram på NEM-räls, men p.g.a. de höga flänsarna är det inte säkert att NEM-fordon kan utnyttja NMRA-räls.
  
−
I [[FREMO]] finns en [[finskala]]-standard som utgör ett mellanläge mellan NMRA S-1.2 och Proto:87, som kallas H0-fine. Den bygger också på [[RP25]]-hjul, men den smalare variant ([[code]] 88) som annars används för [[H0n3]].
+
I [[FREMO]] finns en [[finskala]]-standard som utgör ett mellanläge mellan NMRA S-1.2 och [[Proto:87]], som kallas H0-fine. Den bygger också på [[RP25]]-hjul, men den smalare variant ([[code]] 88) som annars används för [[H0n3]].
  
−
Slutligen finns det också två så kallade proto-standarer för H0, [[Proto%2087|Proto 87]] som är normerad av NMRA, och [[H0pur]], som har sin bakgrund i Tyskland. Det finns vissa skillnader mellan dessa standarder, men de är i praktiken kompatibla.
+
Slutligen finns det också två så kallade [[proto-standarder]] för H0, [[Proto%2087|Proto 87]] som är normerad av NMRA, och [[H0pur]], som har sin bakgrund i Tyskland. Det finns vissa skillnader mellan dessa standarder, men de är i praktiken kompatibla.
  
 
==Koppel==
 
==Koppel==
Rad 90: Rad 58:
 
[[MMM]] har modulstandarder både för både [http://www.malarmodulmote.se/dokumentation/ 2R och 3R].
 
[[MMM]] har modulstandarder både för både [http://www.malarmodulmote.se/dokumentation/ 2R och 3R].
  
−
[[FREMO]] har flera modulstandarder i H0 (samtliga 2R), dels för [https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ europeiska förebilder] med olika spårstandarer, dels för [https://www.fremo-net.eu/en/modular-systems/h0-scale/h0-usa/h0-usanormen/ amerikanska förebilder]. USMS [http://www.usms.se/standard.htm standard] är baserad på FREMO.
+
[[FREMO]] har flera modulstandarder i H0 (samtliga [[2R]]), dels för [https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ europeiska förebilder] med olika spårstandarer, dels för [https://www.fremo-net.eu/en/modular-systems/h0-scale/h0-usa/h0-usanormen/ amerikanska förebilder]. USMS [http://www.usms.se/standard.htm standard] är baserad på FREMO.
  
 
==Historik==
 
==Historik==
−
H0 uppfanns i Storbritannien, eller närmare bestämt av några medlemmar i Wimbledons modelljärnvägsklubb, mellan 1923-1925 (H0 är alltså '''exakt''' hälften av brittisk [[skala 0]], 1/43,5.). I Storbritannien kom H0 att konkurreras ut av skala [[00]], för att det uppfattades att dåtidens spårstandarder inte riktigt medgav att brittiska lok byggdes skalenliga med skalenlig spårvidd.
+
Efter första världskriget minskade försäljningen av modelljärnvägar, varför tyska leksaksfirman Bing lanserade sin Tischeneisenbahn ("bordsjärnväg") 1922, i samarbete med brittiska Basset-Lowke. [[Spårvidd]]en var 16,5 mm, och precis som med andra dåtida modelljärnvägar var skalan inte helt definierad. Från början kallades den skala 00. Bing tillverkade både urverkståg och elektriska tåg ([[treräls]] [[växelström]]). I efterdyningarna av finanskraschen 1929 upphörde Bing dock med modelljärnvägar 1932.
  
−
Under tiden hade däremot en del amerikanska och tyska byggare tagit till sig H0-skalan där den kom att få bättre fäste. Möjligen kan detta bero på skillnaderna i [[lastprofil]] mellan länderna. [[Märklin]] började tillverka H0-modeller 1935. Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 anger Sven Lingö att H0 är den dominerande skalan i Sverige.
+
I Tyskland fortsatte [[Trix]] med 00-modeller 1935, följt av [[Märklin]] 1938. Även [[Trix]] och [[Märklin]] använde [[treräls]] [[växelström]]. I Tyskland användes fortfarande beteckningen 00.  
  
−
Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan självbyggare använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta storserietillverkare förutom [[Märklin]]. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.
+
Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige. Även i Tyskland övergick man till beteckningen H0 1950. Vissa tillverkare har dock använt beteckningen [[H0-00]] efter det, sannolikt för att bredda sin marknad.
 +
 
 +
Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan självbyggare använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta storserietillverkare förutom [[Märklin]] och [[Trix]]. [[Fleischmann]] lanserade sitt sortiment för [[tvåräls]] i H0 1952, vilket kom att få en stark ställning i Sverige. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.
  
 
Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom Storbritannien. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R|3-rälssystem]] och [[2R|2-rälssystemet]].
 
Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom Storbritannien. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R|3-rälssystem]] och [[2R|2-rälssystemet]].
  
−
På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong|byggsatser i trä, papp]] och zinkgjutgods från flera inhemska tillverkare. Exporten från Tyskland kom igång först i början på femtiotalet. På femtiotalet kom först tyska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten, som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb|Sb]] från Tenshodo.
+
På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. Exporten från kontinenten kom igång först i början på femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten, som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb|Sb]] från Tenshodo.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Milton TM.jpg|1000px|Milton TM.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | En vy från [[Milton, Uno|Uno Milton]]s anläggning på Tekniska Muséet, byggd 1947 - 1955. Allt på anläggningen är i princip [[scratchbygge|scratchbyggt]]. Foto Jonas Berggren
 +
|}
  
−
Sedan dess har de stora tillverkarna då och då kommit med modeller av svenska förebilder, samtidigt som Sverige sedan slutet av 1960-talet har fått en livaktig småindustri av inhemska småtillverkare som kunnat försörja den som varit intresserad av att bygga [[Olika tekniker för byggsatser|byggsatser]] själv. På senare år har dessutom en del "mellanserietillverkare" släppt svenska färdigmodeller i lite större serier ([[Jeco]], [[Heljan]], [[Hobbytrade]], [[NMJ]] och På Sporet).
+
Sedan dess har de stora tillverkarna då och då kommit med modeller av svenska förebilder, samtidigt som Sverige sedan slutet av 1960-talet har fått en livaktig småindustri av inhemska [[småserietillverkare]] som kunnat försörja den som varit intresserad av att bygga [[Olika tekniker för byggsatser|byggsatser]] själv. På senare år har dessutom en del "mellanserietillverkare" släppt svenska [[färdigmodell]]er i lite större serier (t.ex.  [[Dekas]], [[Jeco]], [[Heljan]], [[HNoll]], [[Hobbytrade]], [[NMJ]] och På Sporet).
  
 
==Wiki-sidor om skalor mm.==
 
==Wiki-sidor om skalor mm.==
−
[[Skalor för normalspår]]
+
[[Skalor för normalspår]]<br/>
 +
[[Artiklar om skala H0]]<br/>
 +
[[Tvåräls]]<br/>
 +
[[Treräls]]
  
−
Tillbaka till [[nybörjarguiden]]
+
Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''
  
−
==Tryckta referenser - allmänt==
+
==Tryckta referenser i urval==
 
Wentzels: ''Jubileumskatalog 10. 1934 - 1944.'' Stockholm: Sven Wentzel 1944.
 
Wentzels: ''Jubileumskatalog 10. 1934 - 1944.'' Stockholm: Sven Wentzel 1944.
 
   
 
   
Rad 118: Rad 97:
 
   
 
   
 
Lennart Sundström & Robert Kutschbach: ''Min modelljärnväg''. Stockholm: Wennerberg 1958.  
 
Lennart Sundström & Robert Kutschbach: ''Min modelljärnväg''. Stockholm: Wennerberg 1958.  
 +
 +
Hjulo: "Hobbyns ABC. Fleischmann eller Märklin?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 (Valet mellan [[tvåräls]] eller [[treräls]]).
  
 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i H0 med mindre station).<br/>
 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i H0 med mindre station).<br/>
 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap).<br/>
 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap).<br/>
 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, el).
 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, el).
 +
 +
[[Rutger Friberg]]: "Monorailbana i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993.
  
 
Kjell Palén: "Svensk modelljärnvägshobby - en resa i tiden." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.
 
Kjell Palén: "Svensk modelljärnvägshobby - en resa i tiden." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.
  
−
Günther Kraml: "Skala H0 - bakgrund och historia." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014.
+
[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Modelljärnvägens hus." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Reportage).
−
 
 
−
Steinar Jeppestøl: "Godståg Sjuskogen - Nes. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Trafik på en norska H0-bana).
 
−
 
 
−
==Tryckta referenser - anläggningsreportage==
 
−
Sixten Stregfeldt: "Järnvägskung ... i smått." i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Reportage från stor H0-bana).
 
−
 
 
−
Gert Ekström: "Lästips: 'Världens finaste modelljärnväg'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Recension av "Model Railroading with John Allen", se bild högre upp på sidan).
 
−
 
 
−
Lars-Olof Karlsson: "LOK om USA-järnvägar. Yosemite Valley Railroad i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987 (Jack Burgess modelljärnväg med verklig förebild).
 
−
 
 
−
Göran Tholin: "Bygget av Vestra Wetterns järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Byggreportage).
 
−
 
 
−
Ulf Beskow: "Månadens Modelljärnväg. Hästveda Karpalunds Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (ÖSJ:s klubbana i Kristianstad).
 
−
 
 
−
Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Erie Lackawanna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2002.
 
−
 
 
−
Jocke Sannagård: "Ljusnäs - en station på femte våningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Anläggningsreportage).
 
−
 
 
−
Jocke Sannagård: "En hel kommun i modell - Hässleholm i skala 1:87."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.
 
−
 
 
−
Jocke Sannagård: "En kolgruva i Appalacherna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Stor bana i Stuttgart med amerikansk förebild).
 
−
 
 
−
Joakim Sannagård: "Moduler med fokus på industri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från större bana byggs på [[sektioner]] i [[treräls]]).
 
−
 
 
−
Thomas Nordanberg: "En tidsresa till Inland Empire." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018 (Bana med förebild amerikanskt 1970-tal).
 
−
 
 
−
Lars Olov Karlsson: "Vykort från Yosemite Valley." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019.
 
−
 
 
−
Redaktionen: "Alla behöver en hobby - Så även sir Rod Stewart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Bildreportage från Rod Stewarts stora H0-bana med amerikansk förebild).
 
−
 
 
−
Göran Tholin: "Miniature Kingdom - alltid värt en resa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Reportage från Miniature Kingdom i Kungsör).
 
−
 
 
−
Anders Linde: "Jefferson City - Martindale Branch. 1950-talsnostalgi vid en bibana i USA." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021.
 
−
 
 
−
==Tryckta referenser - rullande materiel==
 
−
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
−
 
 
−
Ulf Carlén: "Ånglok litt L i H0."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Konvertering av [[Rivarossi]]-lok till generisk svensk mogul).
 
  
−
Göran Eriksson: "Helsvensk i halvnoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Genomgång av dittills utgivet rullande material med svensk förebild).
+
Redaktionen: "Vi bygger en lokstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 122/2013 (Lokstationsdiorama).<br/>
−
 
+
Redaktionen: "Vi bygger en lokstation. Del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013.<br/>
−
Jörgen Bergfors: "Stort test av likströmslok i H0." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1987 (Test av då aktuella lok).
 
−
 
 
−
Krister Brandt: "Tåganmälan."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988, s. 26 (Notis om [[Bachmann]]s 44-tonnare i H0).
 
−
 
 
−
Erik Forss: "NBJ-dieslar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990 (Konvertering av [[Fleischmann]] V100 till NBJ 25 & 26).
 
−
 
 
−
Claes Mattisson: "En amerikan i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Försvenskning av [[Bachmann]]s tenwheeler).
 
−
 
 
−
Claes Mattisson: "En andra amerikanare i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (En ersättare till WNJ:s första, också byggd på [[Bachmann]]s tenwheeler men med etsdelar till en Ystad-Eslöv-amerikanare från [[Dekaler & Etsat]]).
 
−
 
 
−
"Nygammal tankvagn från Brawa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 12 (Notis om fyraxlig tankvagn Brawa 47079).
 
−
 
 
−
Leif Dahl: "Littera L33 - loket som ingen ville ha." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014 ([[Scratchbygge]] av lok som aldrig funnits).
 
−
 
 
−
Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i [[N]] och H0).
 
  
 
Jocke Sannagård: "Det började med D." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Reportage om Tumba lokstation).
 
Jocke Sannagård: "Det började med D." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Reportage om Tumba lokstation).
  
−
"Polarexpressen från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 9 (Notis).
+
Günther Kraml: "Skala H0 - bakgrund och historia." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014.
  
−
Leif Dahl: "Ångloksminnen från Dalarna förevigade i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.
+
Christer Brimalm: "H0 fyller 100 år." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.
  
−
Jocke Sannagård: "Modern svensk diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Recension av HCTOR litt 941 från B-models).
+
Mer artiklar [[artiklar om skala H0|här]].
  
−
Lars Olov Karlsson: "Modelltåg jag vill se." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Aktuella önskningar).
+
==Webreferenser==
 +
[http://www.british-ho.com British 1:87 Scale Modelling] (Förening för de som bygger brittiskt i H0).
  
−
Leif Dahl: "En fyrling i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2017 ([[Scratchbygge|Scratchbyggd]] SJ littt B4).
+
[https://www.trains.com/mrr/how-to/track-plan-database/john-allens-gorre-and-daphetid-track-plans/ Model Railroader: John Allen’s Gorre & Daphetid track plans]
  
−
Joakim Sannagård: "Svensk T66 från ESU."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018 (Recension av Rush Rail litt T66).
+
[https://www.trains.com/mrr/how-to/model-train-layouts/jools-holland-and-his-railway-empire/?fbclid=IwAR0mCZjJuu4lEAw6_UBFRTAH6op4KFz-ug0l2_TchSCICSrmqho1nXBa4RY_aem_AXGdqiZZMb8muBHsZcjBTi7S2uj5Y2uDqGcHxvZi3ja2xHdt69IiPvn9npp6yjPY4qQ Model Railroader: Jools Holland and his railway empire] (Stor anläggning med brittisk och europeisk förebild).
  
−
==Tryckta referenser - spår==
+
[http://www.oldmodelkits.com/blog/plastic-model-kit-history/the-ho-scale-model-railroading-revolution-of-the-1940s/ Old Model Kits: The HO Scale Model Railroading Revolution of the 1940s] (Om utvecklingen av skala H0 på den amerikanska marknaden).
−
Jan Jangö: "Svensk metod för naturtrogen rälsläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Presentation av rälsläggningssystem från Jomo Jiggs).
 
  
−
Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: Växlar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Genomgång av förebilden och vid tillfället aktuellt utbud).<br/>
+
[http://www.steamlocomotive.com/model/HO-data.php?data=brass steamlocomotive.com: Guide To HO Brass Locomotives] ([[Småseriemodell]]er på den amerikanska marknaden).
−
Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: Växlar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1979.<br/>
 
−
Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: Växlar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979.
 
  
−
Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Spännande spårnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Om [[Peco]] code 75 och Shinohara code 83 för H0).
+
[http://www.doubleogauge.com/history/history.htm Stephen Siddle: A History of 00 Gauge] (Behandlar även framväxten av H0 och konkurrensen mellan H0 och 00).
  
−
Rutger Friberg: "Apropå Märklins nya C-skena. En helt nytt rälssystem!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Recension).<br/>
+
[https://de.wikipedia.org/wiki/Bing_(Unternehmen)#Spielzeugpuppen Wikipedia: Bing (Unternehmen)] (På tyska).
−
Rutger Friberg: "C-skenan öppnar nya möjligheter!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.
 
  
−
Kasper Dudzik: "Pilz - Ett intressant rälsalternativ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999.
+
[http://www.yosemitevalleyrr.com/ Yosemite Valley Railroad] (Jack Burgess modelljärnväg med förebild från Kalifornien).
  
−
Rutger Friberg: "Tysta spår och smygande tåg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Test av ett system för tysta spår från tyska Minitec).
+
[https://www.youtube.com/watch?v=7DomzkCH18w Youtube.com: Franklin & South Manchester Layout Tour 2021 Part 1] (Berömd amerikansk anläggning av Gearge Sellios).<br/>
 +
[https://www.youtube.com/watch?v=VP1LMAwQGGQ Youtube.com: Franklin & South Manchester Layout Tour 2021 Part 2]
  
−
"Svenska stoppbockar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om stoppbockar från Jeco).
+
[https://m.youtube.com/watch?fbclid=IwAR3l7f3AbjOStx6JAavk_Y7GIB5RZ9But16YPdCmzUozdKBZmWj_4s12jZw&v=CuC_LPDG6uw&feature=youtu.be YouTube.com: Hochschwarzwald] (Tysk bana i H0).
−
 
 
−
Redaktionen: "[[Piko]] A-gleis med banvall." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Recension).
 
−
 
 
−
Redaktionen: "Fem tvårälssorter med banvall i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Jämförelse mellan [[Fleischmann]] Profi, [[Piko]] A-gleis, [[Roco]] Geoline och Rocoline, [[Trix]] C-räls).
 
−
 
 
−
"Lång korsningsväxel från Weinert." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis).
 
−
 
 
−
==Webreferenser==
 
−
[http://www.oldmodelkits.com/blog/plastic-model-kit-history/the-ho-scale-model-railroading-revolution-of-the-1940s/ Old Model Kits: The HO Scale Model Railroading Revolution of the 1940s] (Om utvecklingen av skala H0 på den amerikanska marknaden).
 
−
 
 
−
[http://www.doubleogauge.com/history/history.htm Stephen Siddle: A History of 00 Gauge] (Behandlar även framväxten av H0 och konkurrensen mellan H0 och 00).
 
−
 
 
−
[http://www.yosemitevalleyrr.com/ Yosemite Valley Railroad] (Jack Burgess modelljärnväg med förebild från Kalifornien).
 
 
</div>
 
</div>
 +
[[Kategori: Skala H0]]
 +
[[Kategori: Normalspår]]
 +
[[Kategori: Standarder]]
 +
[[Kategori: NMRA]]
 +
[[Kategori: NEM]]
 +
[[Kategori: Tvåräls]]
 +
[[Kategori: Treräls]]
 +
[[Kategori: Nybörjare]]
 +
[[Kategori: Moduler]]
 +
[[Kategori: FREMO]]
 +
[[Kategori: Spårvidd 16,5 mm]]
 +
[[Kategori: ACME]]
 +
[[Kategori: Ade]]
 +
[[Kategori: Auhagen]]
 +
[[Kategori: Bachmann]]
 +
[[Kategori: Bemo]]
 +
[[Kategori: Brawa]]
 +
[[Kategori: Brekina]]
 +
[[Kategori: Brimalm]]
 +
[[Kategori: Byggsvenskt]]
 +
[[Kategori: Dekas]]
 +
[[Kategori: DJH]]
 +
[[Kategori: Electrotren]]
 +
[[Kategori: Entec]]
 +
[[Kategori: ESU]]
 +
[[Kategori: Faller]]
 +
[[Kategori: Fleischmann]]
 +
[[Kategori: Frykmodell]]
 +
[[Kategori: Heljan]]
 +
[[Kategori: Herpa]]
 +
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
 +
[[Kategori: HNoll]]
 +
[[Kategori: Hobby-Teknik]]
 +
[[Kategori: Hobbytrade]]
 +
[[Kategori: Hornby]]
 +
[[Kategori: Ibertren]]
 +
[[Kategori: Jeco]]
 +
[[Kategori: Jouef]]
 +
[[Kategori: Kibri]]
 +
[[Kategori: Klein]]
 +
[[Kategori: Liliput]]
 +
[[Kategori: Lima]]
 +
[[Kategori: Lokmodeller]]
 +
[[Kategori: Modellproduktion]]
 +
[[Kategori: Märklin]]
 +
[[Kategori: NMJ]]
 +
[[Kategori: One87]]
 +
[[Kategori: Peco]]
 +
[[Kategori: Perl]]
 +
[[Kategori: Piko]]
 +
[[Kategori: Pocher]]
 +
[[Kategori: Pola]]
 +
[[Kategori: Preiser]]
 +
[[Kategori: Rimbo Grande]]
 +
[[Kategori: Rivarossi]]
 +
[[Kategori: RK Modell]]
 +
[[Kategori: Roco]]
 +
[[Kategori: Roskopf]]
 +
[[Kategori: RS-Modell]]
 +
[[Kategori: Röwa]]
 +
[[Kategori: SMJ]]
 +
[[Kategori: SV&LV]]
 +
[[Kategori: SWB - MJ-tillverkare]]
 +
[[Kategori: TeknoBygg]]
 +
[[Kategori: Tillig]]
 +
[[Kategori: Trix]]
 +
[[Kategori: UGJ]]
 +
[[Kategori: Vagnverkstaden]]
 +
[[Kategori: Viessmann]]
 +
[[Kategori: Vollmer]]
 +
[[Kategori: VVA]]
 +
[[Kategori: Walthers]]
 +
[[Kategori: Weinert]]
 +
[[Kategori: Wiking]]
 +
[[Kategori: Zeuke]]

Versionen från 25 april 2024 kl. 22.22

H0 innebär skala 1:87 med spårvidd 16,5mm (1435 mm / 87) för normalspår. H0 är den vanligast förekommande skalan för modelljärnvägar. Skala H0 är standardiserad av Morop och NMRA.

Inledning

Namnet H0 kommer av "halva nollan", d.v.s. allt är (ungefär) hälften så stort som i skala 0. H0 är den vanligaste skalan i Sverige, liksom i de flesta länder världen över.

H0 delas in i tvåräls och treräls, som inte är kompatibla med varandra. Tidigare var det vanligt att tala om likström eller växelström, men i dag är många modelljärnvägar digitala, så dessa beteckningar är numera mindre relevanta.

Det finns även smalspårsvarianter av H0, till exempel H0m, H0n3, H0e, H0n2 och H0i. Dessa använder enbart tvårälssystemet.

Utbud

H0 har det största utbudet på marknaden idag, med alltifrån småserietillverkare till de största aktörerna på MJ-marknaden.

För den som vill köra svenskt finns det överlägset största utbudet i denna skala, där både inhemska småserietillverkare och de stora kontinentala tillverkarna gör modeller. Genom Märklins starka ställning i Sverige finns många färdigmodeller tillgängliga för treräls, medan nästan alla modeller finns för tvåräls. De flesta småserietillverkarna koncentrerar sig på 2R och levererar byggsatser.

På den tyska, österrikiska och schweiziska marknaden är också H0-utbudet relativt stort, störst i Tyskland och sannolikt minst i Schweiz. På alla dessa marknader finns både stor- och småserietillverkare aktiva, däremot är inslaget av byggsatser proportionellt mindre än i Sverige. Fördelningen mellan tvåräls och treräls är ganska jämn.

I USA dominerar tvåräls helt skala H0, även om Märklin fortfarande har importörer i landet. Utbudet är mycket stort, och omfattar hela skalan av tillverkare. Det finns lok- och vagnsbyggsatser, men många amerikaner förväntar sig högkvalitativa färdigmodeller.

Gorre & Daphetid

Taylor Lake på Gorre & Daphetid, John Allens berömda anläggning, 1958. Copyright Keith Beard.

I Storbritannien används normalt 00 i stället för H0, även om det finns en förening för brittiskt H0-bygge.

Det finns ett rätt omfattande utbud av vägfordon i skala H0, de flesta tillverkade för MJ-marknaden. Det finns också relativt gott om figurer, tyska Preiser dominerar marknaden.

Det finns ett stort utbud av byggnader, främst som plastbyggsatser och laserskurna byggsatser, men även etsade byggsatser från småserietillverkare. Det har tidigare funnits resinbyggsatser och byggsatser i trä och kartong, som fortfarande dyker upp på begagnatmarkanden.

Spårstandarder i H0

Det finns en uppsjö av spårstandarder för H0, vilket kanske kan sägas ge modellrallaren en omfattande valfrihet, men också skapar en hel del "kompatibilitetsproblem".

Det första valet handlar om tvåräls eller treräls. Väljer man treräls är det bara att följa Märklins normer. Väljer man tvåräls finns det flera alternativ.

I Europa dominerar NEM , vilket också är den minst skalenliga av de vanligt förekommande standarderna. P.g.a. detta har det funnits en viss trend under rätt många år att söka sig mot finare standarder, men någon enhetlig ny sådan standard för europamarknaden har inte etablerats.

I USA gäller istället NMRA S-1.2, som är något mer skalenlig än NEM, och framför allt har lägre flänsar. Denna används också av många i Europa som vill ha lite skalenligare fordon, och kallas ofta något oegentligt för RP-25.

NMRA-fordon kan oftast ta sig fram på NEM-räls, men p.g.a. de höga flänsarna är det inte säkert att NEM-fordon kan utnyttja NMRA-räls.

I FREMO finns en finskala-standard som utgör ett mellanläge mellan NMRA S-1.2 och Proto:87, som kallas H0-fine. Den bygger också på RP25-hjul, men den smalare variant (code 88) som annars används för H0n3.

Slutligen finns det också två så kallade proto-standarder för H0, Proto 87 som är normerad av NMRA, och H0pur, som har sin bakgrund i Tyskland. Det finns vissa skillnader mellan dessa standarder, men de är i praktiken kompatibla.

Koppel

Det finns en stor mängd koppeltyper som har lanserats för H0. Några har dock blivit dominerande inom vissa segment.

  • Märklin-kopplet har en stark ställning inom europeisk H0-skala. Det har dock nackdelen att fordonen kommer långt ifrån varandra.
  • Kortkoppel används främst i H0 för europeiska fordon med buffertar, för att de ska komma närmare varandra. Det finns inget standardiserat kortkoppel, men det finns standarder för koppelfästen och koppelkulisser.
  • På den amerikanska marknaden dominerar Kadee-kopplet.

Äldre Fleischmann-fordon har ofta Fleischmanns koppel. På svenska klubbanor förekommer också TB-kopplet.

Moduler

MMM har modulstandarder både för både 2R och 3R.

FREMO har flera modulstandarder i H0 (samtliga 2R), dels för europeiska förebilder med olika spårstandarer, dels för amerikanska förebilder. USMS standard är baserad på FREMO.

Historik

Efter första världskriget minskade försäljningen av modelljärnvägar, varför tyska leksaksfirman Bing lanserade sin Tischeneisenbahn ("bordsjärnväg") 1922, i samarbete med brittiska Basset-Lowke. Spårvidden var 16,5 mm, och precis som med andra dåtida modelljärnvägar var skalan inte helt definierad. Från början kallades den skala 00. Bing tillverkade både urverkståg och elektriska tåg (treräls växelström). I efterdyningarna av finanskraschen 1929 upphörde Bing dock med modelljärnvägar 1932.

I Tyskland fortsatte Trix med 00-modeller 1935, följt av Märklin 1938. Även Trix och Märklin använde treräls växelström. I Tyskland användes fortfarande beteckningen 00.

Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det skala 0) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige. Även i Tyskland övergick man till beteckningen H0 1950. Vissa tillverkare har dock använt beteckningen H0-00 efter det, sannolikt för att bredda sin marknad.

Inledningsvis användes inte 2R, utan de vanliga alternativen var 3R eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan självbyggare använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för 2R-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta storserietillverkare förutom Märklin och Trix. Fleischmann lanserade sitt sortiment för tvåräls i H0 1952, vilket kom att få en stark ställning i Sverige. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.

Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom Storbritannien. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins 3-rälssystem och 2-rälssystemet.

På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse byggsatser i trä, papp och zinkgjutgods från flera inhemska tillverkare. Exporten från kontinenten kom igång först i början på femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten, som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera Da från Märklin, litt. F från Liliput och en Da från Fleischmann. 1958 kom litt. Sb från Tenshodo.

Milton TM.jpg

En vy från Uno Miltons anläggning på Tekniska Muséet, byggd 1947 - 1955. Allt på anläggningen är i princip scratchbyggt. Foto Jonas Berggren

Sedan dess har de stora tillverkarna då och då kommit med modeller av svenska förebilder, samtidigt som Sverige sedan slutet av 1960-talet har fått en livaktig småindustri av inhemska småserietillverkare som kunnat försörja den som varit intresserad av att bygga byggsatser själv. På senare år har dessutom en del "mellanserietillverkare" släppt svenska färdigmodeller i lite större serier (t.ex. Dekas, Jeco, Heljan, HNoll, Hobbytrade, NMJ och På Sporet).

Wiki-sidor om skalor mm.

Skalor för normalspår
Artiklar om skala H0
Tvåräls
Treräls

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser i urval

Wentzels: Jubileumskatalog 10. 1934 - 1944. Stockholm: Sven Wentzel 1944.

C-E Nordstrand: Modelljärnvägen (TfA Handböcker 12-13). Stockholm: Teknik för alla 1948.

Sven Lingö: Vi bygger en modelljärnväg (2a upplagan). Stockholm: Lindqvist 1950.

Lennart Sundström & Robert Kutschbach: Min modelljärnväg. Stockholm: Wennerberg 1958.

Hjulo: "Hobbyns ABC. Fleischmann eller Märklin?" i Allt om Hobby nr 8/1971 (Valet mellan tvåräls eller treräls).

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i Allt om Hobby nr 1/1973 (Projektjärnväg i H0 med mindre station).
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i Allt om Hobby nr 2/1973 (Grovlandskap).
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i Allt om Hobby nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, el).

Rutger Friberg: "Monorailbana i skala H0." i Allt om Hobby nr 6/1993.

Kjell Palén: "Svensk modelljärnvägshobby - en resa i tiden." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.

Christer Engström: "Modelljärnvägens hus." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om hobby 2008 (Reportage).

Redaktionen: "Vi bygger en lokstation." i Smalspårigt nr 122/2013 (Lokstationsdiorama).
Redaktionen: "Vi bygger en lokstation. Del 2." i Smalspårigt nr 123/2013.

Jocke Sannagård: "Det började med D." i Allt om Hobby nr 7/2014 (Reportage om Tumba lokstation).

Günther Kraml: "Skala H0 - bakgrund och historia." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014.

Christer Brimalm: "H0 fyller 100 år." i Tåg nr 9/2022.

Mer artiklar här.

Webreferenser

British 1:87 Scale Modelling (Förening för de som bygger brittiskt i H0).

Model Railroader: John Allen’s Gorre & Daphetid track plans

Model Railroader: Jools Holland and his railway empire (Stor anläggning med brittisk och europeisk förebild).

Old Model Kits: The HO Scale Model Railroading Revolution of the 1940s (Om utvecklingen av skala H0 på den amerikanska marknaden).

steamlocomotive.com: Guide To HO Brass Locomotives (Småseriemodeller på den amerikanska marknaden).

Stephen Siddle: A History of 00 Gauge (Behandlar även framväxten av H0 och konkurrensen mellan H0 och 00).

Wikipedia: Bing (Unternehmen) (På tyska).

Yosemite Valley Railroad (Jack Burgess modelljärnväg med förebild från Kalifornien).

Youtube.com: Franklin & South Manchester Layout Tour 2021 Part 1 (Berömd amerikansk anläggning av Gearge Sellios).
Youtube.com: Franklin & South Manchester Layout Tour 2021 Part 2

YouTube.com: Hochschwarzwald (Tysk bana i H0).

Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=Skala_H0&oldid=49712"