Digital Command Control: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (77 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
'''Digital Command Control''' (DCC) är en standard för | '''Digital Command Control''' (DCC) är en standard för [[digitalstyrning]] en [[modelljärnväg]] så att ett eller flera [[lok]] och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. DCC har antagits av både [[NMRA]] och [[Morop#NEM|NEM]]. | ||
==Inledning== | ==Inledning== | ||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
[[DCC-signalen]] som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation. | [[DCC-signalen]] som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation. | ||
DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika | DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika protokoll för att koppla in [[körhandtag]] ([[LocoNet]], Xpressnet m fl) och [[återkoppling|återkopplingsmoduler]] ([[LocoNet]], [[Lenz]], Märklin s88 m fl). | ||
Det finns också en | Det finns också en standard (sedan 2016) för kommunikation mellan enheter i digitalsystemet ([[Layout Command Control]], LCC). | ||
==Hur börja med DCC== | ==Hur börja med DCC== | ||
Har man ett fordon med en DCC-[[dekoder]], behöver man en [[körkontroll]], en [[centralenhet]], en [[booster]] och en [[ | Har man ett fordon med en DCC-[[dekoder]], behöver man en [[körkontroll]], en [[centralenhet]], en [[booster]] och en [[strömkälla]] för att komma igång. För många system, särskilt enklare instegssystem, ingår en eller flera av dessa funktioner i samma burk. | ||
Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen [[LocoNet]] eller XpressNet som [[Digitala system#Signaler mellan digitalenheter|systembuss]]. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet. | Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen [[LocoNet]] eller XpressNet som [[Digitala system#Signaler mellan digitalenheter|systembuss]]. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första DCC-system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet. | ||
Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital [[startsats]] inklusive [[spår]], [[lok]] och [[vagnar]] vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga. | Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital [[startsats]] inklusive [[spår]], [[lok]] och [[vagnar]] vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga. | ||
| Rad 25: | Rad 25: | ||
Flera specialiserade tillverkare av system finns:<br /> | Flera specialiserade tillverkare av system finns:<br /> | ||
* CVP | |||
* Digitrax ([[LocoNet]]) | * Digitrax ([[LocoNet]]) | ||
* [[ESU]] (ECOSLink) | * [[ESU]] (ECOSLink) | ||
| Rad 32: | Rad 33: | ||
* [[Trix]]/[[Märklin]] (CAN-buss) | * [[Trix]]/[[Märklin]] (CAN-buss) | ||
* Uhlenbrock ([[LocoNet]]) | * Uhlenbrock ([[LocoNet]]) | ||
* Zimo (CAN-buss). | * YaMoRc. | ||
* [[Zimo]] (CAN-buss). | |||
==Tillverkare - dekodrar== | ==Tillverkare - dekodrar== | ||
| Rad 45: | Rad 47: | ||
* Uhlenbrock | * Uhlenbrock | ||
* [[Viessmann]] | * [[Viessmann]] | ||
* Zimo | * [[Zimo]] | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
[[Digitalstyrning]] av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när [[NMRA]] bestämde sig för att initiera en standard. [[NMRA]] valde att utgå från [[Lenz]] lösning. Lenz rättigheter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev DCC-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt. | [[Digitalstyrning]] av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när [[NMRA]] bestämde sig för att initiera en standard. [[NMRA]] valde att utgå från [[Lenz]] lösning. Lenz rättigheter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev DCC-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt. | ||
NMRA lanserade dessutom en | [[NMRA]] lanserade dessutom en standard för digitalstyrning av [[signaler]] och [[växlar]] m.m. 2016, kallad Layout Command Control ([[LCC]]), som nu börjar få visst genomslag på marknaden. | ||
==Andra wiki-sidor om digitalstyrning== | ==Andra wiki-sidor om digitalstyrning== | ||
| Rad 61: | Rad 63: | ||
[[Selectrix]]<br /> | [[Selectrix]]<br /> | ||
[[Återkoppling]]<br /> | [[Återkoppling]]<br /> | ||
[[Datorstyrning]]<br/> | |||
[[Boostrar till modulbanor]] | [[Boostrar till modulbanor]] | ||
| Rad 67: | Rad 70: | ||
[[Analog]]<br /> | [[Analog]]<br /> | ||
[[Likström]]<br /> | [[Likström]]<br /> | ||
[[Växelström]] | [[Växelström]]<br/> | ||
[[Artiklar om äldre tågstyrning]] | |||
== | ==Webreferenser== | ||
[[ | [https://dcc-ex.com/ DCC-ex] (Lågbudget DCC-system). | ||
[http://www.dccwiki.com/ DCCWiki] (En öppen, företagsoberoende wiki för nybörjare såväl som experter. På engelska). | |||
[https://dccwiki.com/Converting_to_DCC DCCWiki: Converting to DCC] | |||
[https://dccwiki.com/High-Frequency_Decoders DCCWiki: High Frequency Decoders] | |||
[https://dccwiki.com/DCC-EX_Team_and_Products DCCWiki: Manufacturer: DCC-EX Team and products] | |||
[https://dccwiki.com/Reverse_Sections DCCWiki: Reversing Sections] (Lösningar och produkter för [[vändslingor]] med DCC). | |||
[https://dccwiki.com/Starter_Set DCCWiki: Starter Set] | |||
[https://dccwiki.com/Wire_Sizes_and_Spacing/Twisting_the_Bus DCCWiki: Twisting the Power Bus] (Eldragning för DCC-bussen). | |||
[https://dccwiki.com/Wire_Sizes_and_Spacing DCCWiki: Wire Size and Feeder Spacing for DCC] (Eldragning för DCC). | |||
[http://www.mmjk.se/kondensator.htm MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv.] (Installation av kondensatorer till dekodrar från CT Electronic, [[Zimo]] och [[ESU]]). | |||
[ | [https://www.trains.com/mrr/beginners/handy-tools-for-dcc-wiring-projects/ Model Railroader: Handy tools for DCC wiring projects] | ||
[ | [https://www.trains.com/mrr/how-to/track-buses-for-digital-command-control-2/?fbclid=IwAR1HhSHuPgBiaJ0KX6rqAf8sawgqBvdeOTQ62unDORj6NU0GTKIUQHRa52w_aem_th_AWLP8__1n5vVa3AW-VzF5RNkbJlKQYGKQfduqDzxAheqSs7YZjmR-oYmYyfTnsXRvmM Model Railroader: Track buses for Digital Command Control] | ||
[https://www.modelrailforum.com/threads/it-looks-like-digikeijs-is-history.55892/ ModelRailForum: It looks like DigiKeijs is history] (Problem hos DigiKeijs). | |||
[ | |||
[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?t=7176 Mötesspåret: ESUs vs ZIMOS dekodrar] | |||
[https://www.nmra.org/beginners-guide-part-5-adding-power NMRA.org: Beginners Guide Part 5: Adding Power] (Eldragning för DC och DCC). | |||
[http://www.nmra.org/standards NMRA.org: Standards] (Standarder och "Recommanded Practices" från NMRA, bl.a. för DCC. På engelska). | |||
[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/technotes/tn-9.pdf NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC] | |||
[http://www.wiringfordcc.com/wirefordcc_toc.htm Wiring for DCC] (En respekterad hemsida med praktiska råd och dåd för DCC. På engelska.) | |||
[https://wiringfordcc.com/switches.htm#a1 Wiring for DCC: What is a DCC Friendly Turnout?] (Om att anpassa [[tvåräls]]växlar för [[digital]] drift). | |||
[https://www.youtube.com/watch?v=XvxrkEtgoao&t=12s Youtube.com: Wiring Model Railways using Terminal Blocks at Chadwick Model Railway | 86.] (Eldragning för [[hembana]] med DCC). | |||
==Tryckta referenser - allmänt== | |||
[[RAF]]: "Snabbt ökande digitalintresse för MJ i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 12 (Första stegen mot DCC-standarden). | |||
" | [[RAF]]: "NMRAs årsmöte i Valley Forge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993, s. 4 (Diskussioner om att anta Lenz lösning som [[DCC]]-protokollet). | ||
[[Rutger Friberg]]: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997. | |||
" | Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ). | ||
[[Rutger Friberg]]: "NMRA-DCC teknikmöte hölls i Tyskland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003, s. 30. | |||
[[Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna hos: Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004 (Reportage). | |||
[[Rutger Friberg]]: "NMRA Teknikmöte i Boston: Snart släpps DCC med återkoppling fritt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2004. | |||
[[Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna hos [[Zimo]]." i [[Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Reportage). | |||
"Europeiska digitalsamarbetet tar fart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010, s. 10 (Samarbetsorgan för europeiska digitaltillverkare, VHDM). | |||
"YaMoRc är igång." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025, s. 5 (Habo hobby återförsäljare). | |||
==Tryckta referenser - system | ==Tryckta referenser - system== | ||
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: " | [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Recension). | ||
Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Test av [[Roco]]s senaste [[centralenhet]]). | |||
Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension). | |||
[[ | "[[Hornby]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 9 (Nytt DCC-system över blåtand, kallat "7000 DCC" ). | ||
Redaktionen: "Snabbtitt: Piko SmartControl Wlan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024. | |||
"Ny digitalcentral." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2024, s. 24 (YaMoRC YD7010). | |||
Magnus Colding: "Kan DCC-EX utmana?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025 (Centralenhet med öppen mjukvara). | |||
==Tryckta referenser - dekodrar== | |||
"Ångloksljud." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013, s. 8 (Från [[SV&LV]]). | |||
Bengt Nylén: "Högtalartest." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 122/2013. | |||
Bengt Nylén: "Uppdatering ljuddelen litt [[SJ ånglok litt G|G2]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013 (Modifieringar). | |||
Daniel Bergqvist: "Ljud till [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p]] i skala 0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 127/2014. | |||
[[ | |||
Bengt Nylén: "Lite info om Zimo ljuddekodrar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017 (Programmering mm). | |||
"Nürnbergsmässan 2019. ESU:s nya ljud." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 29 (Loksound 5). | |||
"Signalsidans nya dekoder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7. | |||
"Nanodekoder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 26 ([[ESU]] Loksound 5 Nano DCC för [[N]] och [[TT]]). | |||
"Mer energi till minsta loken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021, s. 18 (Staco1 för att ansluta stödkondensatorer till [[Zimo]]s minsta dekodrar). | |||
"Nytt från Soundtraxx." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 18 (Tsumani2 TSU-BH2 dekoder). | |||
Olof Wickström: "Synare: DCC Concepts stay-alive-lösning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Recension av energilager med kondensatorer). | |||
Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket att fungera som ett växellok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder från DCC Concepts). | |||
"Powerpack från Zimo." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022, s. 7 (Stay-alive-lösnimngar). | |||
==Tryckta referenser - komponenter & tips== | |||
"Nätverksmus från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 28. | |||
"Trådlös Lenzutveckling på gång." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 28. | |||
Redaktionen: "Nya digitala körhandtag. Lenz LH101 och Piko Smartcontrol light." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018. | |||
"Nürnbergsmässan 2019. Roco utvecklar digitala produkter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 29 (Detektormodul 10819, Dual Booster 10807 och en [[SMPS]]-enhet på 120 VA 10857). | |||
"Trådlöst från Lenz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019, s. 28 (Körhandtag LH101-R). | |||
[ | |||
Per-Åke Jansson: "Jag byggde en DCC-sniffer." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019. | |||
[ | "Nytt ställverk i Z21." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020, s. 23 (I appen för Roco Z21). | ||
[ | Per Gustafsson: "Dubblera nöjet - kör multipel!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Multipelkoppling med DCC). | ||
[ | "Pendling med Signalsidan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020, s. 7 (Pendlingsautomatik för DCC). | ||
Olof Wickström: "Synare: Spänning och ström med Alpha Meter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Test av mätinstrument från DCC Concepts). | |||
Lars Ljungberg: "Digitrax DT602DE trådlöst körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Recension av körhandtag för [[LocoNet]]). | |||
Lars Ljungberg: "Synare: Digitrax UT6." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021 ([[Körhandtag]] för [[LocoNet]]). | |||
[ | Bengt Nylén: "Trådlöst körhandtag från [[Lenz]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 155/2021 (Recension av LH101-R). | ||
[ | "Gaugemaster gör ny handkontroll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 19 (För såväl [[analog]] som [[digital]] drift). | ||
[ | "Mobile Control Pro från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025, s. 32 ([[Körhandtag]] MCII Pro för andra centraler än [[ESU]]:s egna). | ||
Olle Häggmark: "Realistisk tung körning. Programmera utrullning i dina DCC-lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026. | |||
</div> | </div> | ||
[[Kategori: DCC]] | [[Kategori: DCC]] | ||
[[Kategori: Körkontroller DCC]] | |||
[[Kategori: Digitalt]] | [[Kategori: Digitalt]] | ||
[[Kategori: El och elektronik]] | [[Kategori: El och elektronik]] | ||
| Rad 198: | Rad 218: | ||
[[Kategori: NMRA]] | [[Kategori: NMRA]] | ||
[[Kategori: NEM]] | [[Kategori: NEM]] | ||
[[Kategori: FREMO]] | |||
[[Kategori: MJ-termer]] | [[Kategori: MJ-termer]] | ||
[[Kategori: Kontroll]] | [[Kategori: Kontroll]] | ||
[[Kategori: Utformning]] | [[Kategori: Utformning]] | ||
[[Kategori: Fordonsteknik]] | |||
[[Kategori: ESU]] | [[Kategori: ESU]] | ||
[[Kategori: Lenz]] | [[Kategori: Lenz]] | ||
[[Kategori: Piko]] | [[Kategori: Piko]] | ||
[[Kategori: Roco]] | [[Kategori: Roco]] | ||
[[Kategori: Trix]] | |||
[[Kategori: Viessmann]] | |||
Nuvarande version från 7 april 2026 kl. 18.42
Digital Command Control (DCC) är en standard för digitalstyrning en modelljärnväg så att ett eller flera lok och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. DCC har antagits av både NMRA och NEM.
Inledning
DCC är den vanligaste tekniken för digitalstyrning som finns på marknaden idag. Den dominerar marknaden för 2-räls modelltåg i alla skalor (H0, N, G etc) och används även av ett fåtal inom 3-rälsrallande (Märklin).
DCC-signalen som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation.
DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika protokoll för att koppla in körhandtag (LocoNet, Xpressnet m fl) och återkopplingsmoduler (LocoNet, Lenz, Märklin s88 m fl).
Det finns också en standard (sedan 2016) för kommunikation mellan enheter i digitalsystemet (Layout Command Control, LCC).
Hur börja med DCC
Har man ett fordon med en DCC-dekoder, behöver man en körkontroll, en centralenhet, en booster och en strömkälla för att komma igång. För många system, särskilt enklare instegssystem, ingår en eller flera av dessa funktioner i samma burk.
Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen LocoNet eller XpressNet som systembuss. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första DCC-system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet.
Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital startsats inklusive spår, lok och vagnar vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga.
Växlarna kan behöva uppgraderas till s.k. DCC-vänliga växlar, för att undvika diverse problem.
Läs mera om digitala system i allmänhet.
Tillverkare - system
Flera specialiserade tillverkare av system finns:
- CVP
- Digitrax (LocoNet)
- ESU (ECOSLink)
- Lenz (XpressNet)
- Piko (LocoNet)
- Roco (XpressNet & LocoNet)
- Trix/Märklin (CAN-buss)
- Uhlenbrock (LocoNet)
- YaMoRc.
- Zimo (CAN-buss).
Tillverkare - dekodrar
Historik
Digitalstyrning av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när NMRA bestämde sig för att initiera en standard. NMRA valde att utgå från Lenz lösning. Lenz rättigheter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev DCC-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.
NMRA lanserade dessutom en standard för digitalstyrning av signaler och växlar m.m. 2016, kallad Layout Command Control (LCC), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.
Andra wiki-sidor om digitalstyrning
Digitala system
DCC-signalen
LCC
LocoNet
Lenz
Märklin Digital
Selectrix
Återkoppling
Datorstyrning
Boostrar till modulbanor
Andra wiki-sidor om el
El på modelljärnvägen
Analog
Likström
Växelström
Artiklar om äldre tågstyrning
Webreferenser
DCC-ex (Lågbudget DCC-system).
DCCWiki (En öppen, företagsoberoende wiki för nybörjare såväl som experter. På engelska).
DCCWiki: High Frequency Decoders
DCCWiki: Manufacturer: DCC-EX Team and products
DCCWiki: Reversing Sections (Lösningar och produkter för vändslingor med DCC).
DCCWiki: Twisting the Power Bus (Eldragning för DCC-bussen).
DCCWiki: Wire Size and Feeder Spacing for DCC (Eldragning för DCC).
MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv. (Installation av kondensatorer till dekodrar från CT Electronic, Zimo och ESU).
Model Railroader: Handy tools for DCC wiring projects
Model Railroader: Track buses for Digital Command Control
ModelRailForum: It looks like DigiKeijs is history (Problem hos DigiKeijs).
Mötesspåret: ESUs vs ZIMOS dekodrar
NMRA.org: Beginners Guide Part 5: Adding Power (Eldragning för DC och DCC).
NMRA.org: Standards (Standarder och "Recommanded Practices" från NMRA, bl.a. för DCC. På engelska).
NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC
Wiring for DCC (En respekterad hemsida med praktiska råd och dåd för DCC. På engelska.)
Wiring for DCC: What is a DCC Friendly Turnout? (Om att anpassa tvårälsväxlar för digital drift).
Youtube.com: Wiring Model Railways using Terminal Blocks at Chadwick Model Railway | 86. (Eldragning för hembana med DCC).
Tryckta referenser - allmänt
RAF: "Snabbt ökande digitalintresse för MJ i USA." i Allt om Hobby nr 2/1993, s. 12 (Första stegen mot DCC-standarden).
RAF: "NMRAs årsmöte i Valley Forge." i Allt om Hobby nr 3/1993, s. 4 (Diskussioner om att anta Lenz lösning som DCC-protokollet).
Rutger Friberg: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i Allt om Hobby nr 4/1997.
Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).
Rutger Friberg: "NMRA-DCC teknikmöte hölls i Tyskland." i Allt om Hobby nr 5/2003, s. 30.
Rutger Friberg: "Bakom kulisserna hos: Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i Allt om Hobby nr 2/2004 (Reportage).
Rutger Friberg: "NMRA Teknikmöte i Boston: Snart släpps DCC med återkoppling fritt." i Allt om Hobby nr 6/2004.
Rutger Friberg: "Bakom kulisserna hos Zimo." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Reportage).
"Europeiska digitalsamarbetet tar fart." i Allt om Hobby nr 4/2010, s. 10 (Samarbetsorgan för europeiska digitaltillverkare, VHDM).
"YaMoRc är igång." i Modelljärnvägsmagasinet nr 65/2025, s. 5 (Habo hobby återförsäljare).
Tryckta referenser - system
Rutger Friberg: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i Allt om Hobby nr 1/2011 (Recension).
Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Test av Rocos senaste centralenhet).
Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Recension).
"Hornby." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023, s. 9 (Nytt DCC-system över blåtand, kallat "7000 DCC" ).
Redaktionen: "Snabbtitt: Piko SmartControl Wlan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 57/2024.
"Ny digitalcentral." i Allt om Hobby nr 4/2024, s. 24 (YaMoRC YD7010).
Magnus Colding: "Kan DCC-EX utmana?" i Modelljärnvägsmagasinet nr 62/2025 (Centralenhet med öppen mjukvara).
Tryckta referenser - dekodrar
"Ångloksljud." i Allt om Hobby nr 3/2013, s. 8 (Från SV&LV).
Bengt Nylén: "Högtalartest." i Smalspårigt nr 122/2013.
Bengt Nylén: "Uppdatering ljuddelen litt G2." i Smalspårigt nr 123/2013 (Modifieringar).
Daniel Bergqvist: "Ljud till Z4p i skala 0." i Smalspårigt nr 127/2014.
Bengt Nylén: "Lite info om Zimo ljuddekodrar." i Smalspårigt nr 141/2017 (Programmering mm).
"Nürnbergsmässan 2019. ESU:s nya ljud." i Allt om Hobby nr 1/2019, s. 29 (Loksound 5).
"Signalsidans nya dekoder." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019, s. 7.
"Nanodekoder." i Allt om Hobby nr 1/2021, s. 26 (ESU Loksound 5 Nano DCC för N och TT).
"Mer energi till minsta loken." i Allt om Hobby nr 3/2021, s. 18 (Staco1 för att ansluta stödkondensatorer till Zimos minsta dekodrar).
"Nytt från Soundtraxx." i Allt om Hobby nr 4/2021, s. 18 (Tsumani2 TSU-BH2 dekoder).
Olof Wickström: "Synare: DCC Concepts stay-alive-lösning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (Recension av energilager med kondensatorer).
Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket att fungera som ett växellok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder från DCC Concepts).
"Powerpack från Zimo." i Modelljärnvägsmagasinet nr 48/2022, s. 7 (Stay-alive-lösnimngar).
Tryckta referenser - komponenter & tips
"Nätverksmus från Roco." i Allt om Hobby nr 2/2017, s. 28.
"Trådlös Lenzutveckling på gång." i Allt om Hobby nr 2/2017, s. 28.
Redaktionen: "Nya digitala körhandtag. Lenz LH101 och Piko Smartcontrol light." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018.
"Nürnbergsmässan 2019. Roco utvecklar digitala produkter." i Allt om Hobby nr 1/2019, s. 29 (Detektormodul 10819, Dual Booster 10807 och en SMPS-enhet på 120 VA 10857).
"Trådlöst från Lenz." i Allt om Hobby nr 5/2019, s. 28 (Körhandtag LH101-R).
Per-Åke Jansson: "Jag byggde en DCC-sniffer." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019.
"Nytt ställverk i Z21." i Allt om Hobby nr 2/2020, s. 23 (I appen för Roco Z21).
Per Gustafsson: "Dubblera nöjet - kör multipel!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020 (Multipelkoppling med DCC).
"Pendling med Signalsidan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020, s. 7 (Pendlingsautomatik för DCC).
Olof Wickström: "Synare: Spänning och ström med Alpha Meter." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (Test av mätinstrument från DCC Concepts).
Lars Ljungberg: "Digitrax DT602DE trådlöst körhandtag." i Modelljärnvägsmagasinet nr 43/2020 (Recension av körhandtag för LocoNet).
Lars Ljungberg: "Synare: Digitrax UT6." i Modelljärnvägsmagasinet nr 45/2021 (Körhandtag för LocoNet).
Bengt Nylén: "Trådlöst körhandtag från Lenz." i Smalspårigt nr 155/2021 (Recension av LH101-R).
"Gaugemaster gör ny handkontroll." i Allt om Hobby nr 2/2023, s. 19 (För såväl analog som digital drift).
"Mobile Control Pro från ESU." i Allt om Hobby nr 2/2025, s. 32 (Körhandtag MCII Pro för andra centraler än ESU:s egna).
Olle Häggmark: "Realistisk tung körning. Programmera utrullning i dina DCC-lok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 66/2026.